Vi kan alla äta med mer omtanke om vår hälsa, ekonomi och klimatet. Kostråden blir mer och mer förvirrade – vem ska vi då lita på?
KONSUMENT-NYCKELN granskar, analyserar och ifrågasätter både forskare, media och många s k coacher. Alla är inte proffs och de är främst inte överens. Debatten om de svenska kostråden går hög och kommer bara att öka, för stora värden står på spel – kriget mellan margarin och smör intensifieras. Dessutom är livsmedelsproducenterna och hälsokostindustrin som ska tjäna pengar på Omega 3, med i debatten och gör reklam för sina produkter. Nyttan med omega 3 börjar nu mer och mer börjar ifrågasättas av forskare. Vem/vilka som har rätt får framtiden utvisa.
I KONSUMENT-NYCKELN ingår granskningar, prisundersökningar och jämförelser mellan butiker där du lätt kan spara minst 30 % av dina matkostnader.KONSUMENT‐NYCKELN får du två gånger i månaden via e‐post i 6 månader för bara 100:‐(den kostar normalt 250:-/år).Du kan också ge bort den som present till en vän eller släkting.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, hälsa ,kost, kostråd ,fett
onsdag 30 september 2009
Ny studie ifrågasätter nyttan med omega 3
Tron på fetterna kan vara överdriven, åtminstone när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar, och nu ser Europeiska hjärtföreningen över sina rekommendationer på området
Under nittiotalet började omega 3-fetternas positiva effekt uppmärksammas. Vilket så småningom ledde till att bl a Socialstyrelsen, började rekommendera att man varje vecka skulle äta fet fisk, som är rik på omega 3-fetter, för att bl a minska risken för hjärtsvikt. Men på senare tid har allt fler forskare börjat ifrågasätta den här kopplingen.Den senaste studien visar att det inte finns några samband mellan omega 3 och minskad risk för hjärtsvikt publiceras i dag i tidskriften European journal of heart failure .
Man kan utifrån de senaste resultaten inte helt utesluta att omega tre skulle ha någon effekt, eftersom undersökningar inte är tillräckligt omfattande. Men att effekten av fetterna i alla fall inte är så stor som man tidigare trott. Vilket förmodligen gör att det råd man ger i dag, alltså att man bör äta fet fisk minst två gånger i veckan, kommer att omprövas. De nya rekommendationerna kommer att vara klara våren 2011.
Det här visar vikten av att ta all forskning med en nypa salt och inte okritiskt svälja all information. Det blir i alla fall intressant att följa debatten.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, SLU, hälsa, vetenskap ,kost, kostråd, fett
Under nittiotalet började omega 3-fetternas positiva effekt uppmärksammas. Vilket så småningom ledde till att bl a Socialstyrelsen, började rekommendera att man varje vecka skulle äta fet fisk, som är rik på omega 3-fetter, för att bl a minska risken för hjärtsvikt. Men på senare tid har allt fler forskare börjat ifrågasätta den här kopplingen.Den senaste studien visar att det inte finns några samband mellan omega 3 och minskad risk för hjärtsvikt publiceras i dag i tidskriften European journal of heart failure .
Man kan utifrån de senaste resultaten inte helt utesluta att omega tre skulle ha någon effekt, eftersom undersökningar inte är tillräckligt omfattande. Men att effekten av fetterna i alla fall inte är så stor som man tidigare trott. Vilket förmodligen gör att det råd man ger i dag, alltså att man bör äta fet fisk minst två gånger i veckan, kommer att omprövas. De nya rekommendationerna kommer att vara klara våren 2011.
Det här visar vikten av att ta all forskning med en nypa salt och inte okritiskt svälja all information. Det blir i alla fall intressant att följa debatten.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, SLU, hälsa, vetenskap ,kost, kostråd, fett
söndag 27 september 2009
Dumt förslag att ta bort skatt på konstgödsel
Cecilia Sundberg & Serina Ahlgren, Institutionen för energi och teknik, SLU:s forskarblogg, skriver att Regeringens förslag att avskaffa miljöskatten på konstgödsel är ett dåligt förslag för miljön och klimatet. Jordbruksministern uttrycker sig som detta bara är en fråga om böndernas ekonomi. De anser att det är på sin plats att bidra med lite fakta om miljökonsekvenserna av beslutet:
Totalt uppskattas klimatpåverkan från mineralgödselproduktion (konstgödsel) och lustgasutsläpp från svensk åkermark till 40 % av jordbrukssektorns utsläpp. Sammantaget ger produktionen av den mineralgödsel som används i Sverige upphov till större växthusgasutsläpp än all dieselanvändning inom jordbruket.
Totalt uppskattas klimatpåverkan från mineralgödselproduktion (konstgödsel) och lustgasutsläpp från svensk åkermark till 40 % av jordbrukssektorns utsläpp. Sammantaget ger produktionen av den mineralgödsel som används i Sverige upphov till större växthusgasutsläpp än all dieselanvändning inom jordbruket.
- Mineralkväve omvandlas i marken till lustgas. Lustgas är en stark växthusgas, 298 gånger starkare än koldioxid. Andelen av mineralkvävet som omvandlas till lustgas är osäker och har stor variation, men uppskattas av IPCC till minst 1%. Det innebär att lustgasutsläppen ger ca 3 kg CO2-ekvivalenter per kg kväve. Sammantaget blir alltså utsläppen från produktion och användning ca 7-11 kg koldioxidekvivalenter per kg kväve.
- Handelsgödselskatten är 1,80 kr per kg kväve, vilket blir ca 16-25 öre per kg koldioxidekvivalenter. Detta kan jämföras med koldioxidskatten på diesel och bensin, som är drygt 1 krona per kg koldioxid. Ur ett klimatperspektiv är det svårt se varför det skulle vara befogat att slopa just skatten på handelsgödsel
- Det är sannolikt att sänkt pris på handelsgödsel leder till ökad användning, vilket kommer att leda till ökade utsläpp och går emot miljömålen inom både klimatpåverkan och övergödning.
Bloggar:mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU, hälsa,lantbruk, vetenskap, kost, kostråd
lördag 26 september 2009
Kemikalier orsakar försämrad folkhälsa
Läkare för miljön , skriver att allt fler studier visar att de kemikalier vi får i oss har samband med vissa ohälsotillstånd, bland annat några av de största folksjukdomarna. Många av studierna visar samband, men kan inte med full säkerhet fastställa orsak och verkan.
Hittills har man funnit samband med
- Alzheimers sjukdom (demens)
- Parkinsons sjukdom
- Fetma och diabetes
- Hjärt- och kärlsjukdomar
- Astma och allergi
- Bröstcancer
- Dålig spermiekvalitet
- Störningar i utvecklingen av könsorganen hos foster
- Störningar i utvecklingen av barns hjärnor
Användning av bekämpningsmedel (pesticider) som bl a finns i vin, kan leda till bl.a. akuta förgiftningar, neurologiska sjukdomstillstånd och depression. Bekämpningsmedel används ofta som ett självmordsmedel. Stefan Johansson skriver att det moderna jordbruket använder stora mängder bekämpningsmedel för att skydda grödor mot skadeangrepp.
Man har också sett samband mellan sjukdomar hos de stora däggdjuren i haven och föroreningar. Det är inte uteslutet att vi är känsliga på samma sätt som dessa däggdjur. Det finns också misstankar att nanopartiklar kan bidra till missbildningar.
Kemikalier når oss på många sätt
- Inomhusluften innehåller damm från brandsäkra textilier, moderna möbelstoppningar, plastbelagda ytor (möbler, golv, väggar) mm. Detta damm andas vi in.
- Slam som sprids på åkrarna innehåller kemikalier och metaller som tas upp av växande grödor som vi sedan äter.
- Djur avsedda som människoföda (nötkreatur, grisar, kycklingar, fiskar) kan få foder eller vatten innehållande kemikalier.
- Växtgifter och andra bekämpningsmedel kan finnas i luften vi andas, vattnet vi dricker och maten vi äter. I fattiga länder är det jordbruksarbetarna och deras familjer som drabbas värst.
- Våra kläder och andra textilier bildar kemikaliedamm om de är syntetiska. Bomullskläder och -textilier kan å andra sidan innehålla rester av bekämpningsmedel.
Bröstmjök innehåller bl a kadmium
Vi vet att bröstmjölk idag innehåller en del kemikalier, i varierande mängd beroende på vad modern fått i sig. Trots detta anser vi att bröstmjölken är den allra bästa maten för späda barn. För att motverka kemikalier i bröstmjölk bör flickor och kvinnor undvika t.ex. viss fisk.
Ännu en stor anledning att äta och dricka det som är ekologiskt odlat och KRAV-märkt.
Bloggar:mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU, hälsa,Intressant, lantbruk, vetenskap
Hittills har man funnit samband med
- Alzheimers sjukdom (demens)
- Parkinsons sjukdom
- Fetma och diabetes
- Hjärt- och kärlsjukdomar
- Astma och allergi
- Bröstcancer
- Dålig spermiekvalitet
- Störningar i utvecklingen av könsorganen hos foster
- Störningar i utvecklingen av barns hjärnor
Användning av bekämpningsmedel (pesticider) som bl a finns i vin, kan leda till bl.a. akuta förgiftningar, neurologiska sjukdomstillstånd och depression. Bekämpningsmedel används ofta som ett självmordsmedel. Stefan Johansson skriver att det moderna jordbruket använder stora mängder bekämpningsmedel för att skydda grödor mot skadeangrepp.
Man har också sett samband mellan sjukdomar hos de stora däggdjuren i haven och föroreningar. Det är inte uteslutet att vi är känsliga på samma sätt som dessa däggdjur. Det finns också misstankar att nanopartiklar kan bidra till missbildningar.
Kemikalier når oss på många sätt
- Inomhusluften innehåller damm från brandsäkra textilier, moderna möbelstoppningar, plastbelagda ytor (möbler, golv, väggar) mm. Detta damm andas vi in.
- Slam som sprids på åkrarna innehåller kemikalier och metaller som tas upp av växande grödor som vi sedan äter.
- Djur avsedda som människoföda (nötkreatur, grisar, kycklingar, fiskar) kan få foder eller vatten innehållande kemikalier.
- Växtgifter och andra bekämpningsmedel kan finnas i luften vi andas, vattnet vi dricker och maten vi äter. I fattiga länder är det jordbruksarbetarna och deras familjer som drabbas värst.
- Våra kläder och andra textilier bildar kemikaliedamm om de är syntetiska. Bomullskläder och -textilier kan å andra sidan innehålla rester av bekämpningsmedel.
Bröstmjök innehåller bl a kadmium
Vi vet att bröstmjölk idag innehåller en del kemikalier, i varierande mängd beroende på vad modern fått i sig. Trots detta anser vi att bröstmjölken är den allra bästa maten för späda barn. För att motverka kemikalier i bröstmjölk bör flickor och kvinnor undvika t.ex. viss fisk.
Ännu en stor anledning att äta och dricka det som är ekologiskt odlat och KRAV-märkt.
Bloggar:mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU, hälsa,Intressant, lantbruk, vetenskap
fredag 25 september 2009
Fyra av tio skolkök snuskiga
När UR Skolfront frågade Sveriges alla 290 kommuner hur deras skolkök klarade av inspektioner under 2007 och 2008 visade det sig att fyra av tio skolkök som lagade egen mat fick underkänt vid första inspektionen.
Dåligt underhåll, mattemperaturer som inte mäts, skadedjur, mögel i kylskåp och avsaknad av tvål på toaletterna var bara en del av det som upptäcktes vid inspektionen. Det betyder att nästan hälften av våra skolbarn dagligen utsätts för stora risker att drabbas av matförgiftningar, något som i svåra fall kan vara livsfarligt för en så känslig åldersgrupp.
21% har inte haft någon inspektion alls
Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer hamnar skolkök som lagar mat, så kallade tillagningskök, i en riskklass som bör inspekteras minst en gång om året. Ansvaret att detta ska bli gjort ligger hos kommunen, medan hygienen ytterst hamnar under skolkökens ansvar. Men trots det har 21 procent av köket inte haft besök av en inspektör under förra året. Dåligt av kommunerna att inte sköta tillsynen av skolköken!
Bloggar: hälsa, mat ,samhälle, livsmedel , samhälle, konsument, matblogg, miljö,
Dåligt underhåll, mattemperaturer som inte mäts, skadedjur, mögel i kylskåp och avsaknad av tvål på toaletterna var bara en del av det som upptäcktes vid inspektionen. Det betyder att nästan hälften av våra skolbarn dagligen utsätts för stora risker att drabbas av matförgiftningar, något som i svåra fall kan vara livsfarligt för en så känslig åldersgrupp.
21% har inte haft någon inspektion alls
Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer hamnar skolkök som lagar mat, så kallade tillagningskök, i en riskklass som bör inspekteras minst en gång om året. Ansvaret att detta ska bli gjort ligger hos kommunen, medan hygienen ytterst hamnar under skolkökens ansvar. Men trots det har 21 procent av köket inte haft besök av en inspektör under förra året. Dåligt av kommunerna att inte sköta tillsynen av skolköken!
Bloggar: hälsa, mat ,samhälle, livsmedel , samhälle, konsument, matblogg, miljö,
Ruttet kött såldes till utlandet
I slutet av 1990-talet togs ett riksdagsbeslut att Svenska staten skulle avveckla sina beredskapslager av köttkonserver. Jordbruksverket sålde därför 1,5 miljoner gammalt kött till ett privat handelsbolag för mellan 1 och 4 kronor kilot – och friskrev sig från ansvar för om kvalitén försämrats på grund av den långa lagringstiden (!).
Fick inte säljas inom EU
Enligt kontraktet fick köttet inte säljas inom EU, varken som livsmedel eller djurfoder. Det handlade om att köttpriset var så lågt att man inte ville störa den inre marknaden, säger Karin Åhl, Jordbruksverkets chef för avdelningen för djurskydd och hälsa, till Aftonbladet.
Inre marknad Men ändå hamnade cirka 230 ton mellan 2006 och 2008 i EU-landet Polen, där det har levererats till krogar, förskolor och storkök i Polen, avslöjar Svenska Dagbladet som gjort ett reportage tillsammans med det polska tv-programmet Uwaga.
Bloggar: hälsa, mat ,samhälle, livsmedel , samhälle, konsument, matblogg, miljö,
onsdag 23 september 2009
Ät mer mättat fett och bli friskare!
Gunnar Lindgen, miljöforskare skriver i sitt senaste nyhetsbrev att de kostråd som i många år propagerat för att undvika mättade fetter, visar sig i stället öka risken för ohälsa och sjukdom.
Enligt hans mening är det i grunden frågan om en ekonomisk strid på fettmarknaden mellan å ena sidan vegetabiliska fettindustrin (margarinindustrin) och å andra sidan mejeriindustrin. Den förra har ofta omättade fetter i sina råvaror, medan den senare har mättade fetter. Margarinindustrin har genom hård marknadsföring och t o m genom att avlöna expertis som arbetat för Livsmedelsverket fått allmänheten att tro att mättade fetter - dvs konkurrentens fetter - skall undvikas.
Enligt hans mening är det i grunden frågan om en ekonomisk strid på fettmarknaden mellan å ena sidan vegetabiliska fettindustrin (margarinindustrin) och å andra sidan mejeriindustrin. Den förra har ofta omättade fetter i sina råvaror, medan den senare har mättade fetter. Margarinindustrin har genom hård marknadsföring och t o m genom att avlöna expertis som arbetat för Livsmedelsverket fått allmänheten att tro att mättade fetter - dvs konkurrentens fetter - skall undvikas.
Här följer en sammanställning av olika exempel på förbättrad hälsa som sätts i samband med intag av mättade fetter.
- Förbättrar hjärthälsan
- Ger starkare benvävnad
- Förbättrar leverns funktion
- Förbättrar lungornas funktion
- Förbättrar hjärnans funktion
- Förbättrar nervsystemets funktion
- Förbättrar immunförsvarets funktion
Om man ska tro det Gunnar Lindgren skriver, så har Annica Dahlqvist rätt i det hon skriver om LCHF. Hans källa är Tim Ferris och Dr Mercola
Bloggar: hälsa, mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg,miljö, LCHF, vetenskap ,Annica Dahlqvist
Om man ska tro det Gunnar Lindgren skriver, så har Annica Dahlqvist rätt i det hon skriver om LCHF. Hans källa är Tim Ferris och Dr Mercola
Bloggar: hälsa, mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg,miljö, LCHF, vetenskap ,Annica Dahlqvist
söndag 20 september 2009
Höga halter av medicin i avloppsvatten
Artikel från januari 2009 i Dagens samhälle: Avloppsvattnet från reningsverk i Västsverige innehåller höga halter av medicinrester visar en kartläggning. Västra Götalandsregionen har tillsammans med reningsverken i Göteborg, Borås och Skövde granskat halterna av 90 olika läkemedel i det utgående avloppsvattnet under 2008.
Resultatet visar i vissa fall högre medicinhalter i det vatten som går ut från Ryaverket i Göteborg än i det som tas in i reningsverket. Av de 90 kontrollerade ämnena bryts bara var fjärde ner till 50 procent. Lika många passerar oförändrade eller med högre halter jämfört med när vattnet kom in i reningsverket.
Vattnet från Ryaverket innehåller mer rester av ämnet Paracetamol än utsläppen från något annat reningsverk i landet. Det är rester från värktabletter som till exempel Alvedon som går ut i höga halter i Göta älv. Förklaring till de höga värdera från Ryaverket saknas.
Ett 20-tal ämnen i utsläppsvattnet bedöms innebära risker för miljön. Det gäller smärtstillande medel, hormoner och antibiotika.
– Det är ingen tvekan om att vi har problem, säger Johan Flarup vid regionens läkemedelsenhet, till Göteborgs-Posten.
En strategi för att minska läkemedelsresterna ska tas fram under 2009. Läkare och sjuksköterskor ska informera allmänheten om vad som händer om man slänger mediciner i toaletten.
Men det hjälper inte. En stor del av läkemedlen kommer ut den naturliga vägen från de som konsumerar medicinen.
LÄS MER Bloggar:mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg,miljö, intressant, politik, Göteborg,jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU, hälsa,Intressant, lantbruk, vetenskap
Ny debattartikel om avloppslam
Lena Jarlöv, Tanums naturskyddsförening, skriver i en debattartikel i Dagens samhälle som undertecknats av en rad organisationer och privatpersoner som stöder kampanjen Ren mat från Ren åker. "I skuggan av finanskris och svininfluensa pågår i tysthet en systematisk förorening av åkermarken. Att sprida slam har för många plötsligt blivit ”rumsrent” från att under lång tid ha varit bojkottat av LRF, Lantbrukarnas riksorganisation. Om det får fortgå kan det visa sig vara en katastrof av långt högre dignitet eftersom den är oåterkallelig."
Avloppsslammet består av industrisamhällets restprodukter i koncentrat, framfiltrerade i reningsverken. Bara ett fåtal ämnen mäts och har fastställda gränsvärden, många är okända.
Bland de ämnen som mäts finns kadmium, som upplagras i marken och aldrig försvinner utom de små mängder som tas upp av grödan, som blir till föda för djur eller människor eller som läcker ut i vattnet. Redan i dag är halten av kadmium så hög i åkerjord och gröda att en del av befolkningen, särskilt kvinnor i fertil ålder, riskerar njurskador. Kadmium medverkar till att skelettet urkalkas och därmed blir skört. Ny forskning visar också välgrundade misstankar om att kadmium kan orsaka livmoder- och prostatacancer.
Potatis och vete är de största källorna till kadmiumintag hos befolkningen i genomsnitt. Värst utsatta är små barn som uppföds på välling och gröt, produkter som om de nya rekommendationerna ska följas, måste innehålla avsevärt lägre halter av kadmium än idag. .
Det är därför ytterst märkligt att Naturvårdsverket nu arbetar med en aktionsplan för att påskynda spridningen av avloppsslam. Planen är beställd av regeringen och ska redovisas för Miljödepartementet den 16 november. Det behövs uppenbarligen en stark opinion för att åstadkomma ett omtänkande.
Livsmedelsproducenterna skulle kunna spela en viktig positiv roll genom att ställa krav på råvarorna och därmed påverka odlarna att inte ta emot slam till sina åkrar. Men då krävs att konsumenterna och deras organisationer driver på.
En förklaring kan vara att slamspridningen till skillnad från giftfri miljö har tunga intressenter i reningsverkens organisation, Svenskt Vatten och i LRF. Svenskt Vatten agerar för att bli av med slamlagren som ju utgör stora problem för de flesta kommuner, som därmed också sällar sig till slamspridarna.
Det har resulterat i certifieringssystemet Revaq, som presenterar slammet som rent och ofarligt. Lantbrukarna dignar under höga kostnader och luras tro att de har ekonomiskt intresse av slam som ett gratis gödselmedel. Tyvärr kan denna förment lönsamma affär komma att vändas till sin motsats när marken plötsligt visar sig otjänlig för matproduktion och fastigheten därmed också sjunker i värde.
Jarlöv förordar att man, i likhet med Schweiz, stoppar slamspridningen och bränner slammet. Teknik för att utvinna fosfor ur askan finns färdig och kan snabbt bli kommersiellt tillämpad om samhället ställer tydliga krav på fosforåtervinning utan skadliga biverkningar på miljö och hälsa. Det skulle innebära ett rejält kliv framåt mot båda miljömålen, fosforåterföring och giftfri miljö!
Att få regering, myndigheter, kommuner och LRF att tänka om kräver en kraftsamling. Därför bildar nu forskare, konsumenter, lantbrukare, företagare och organisationer nätverket Ren Åker Ren Mat.
Syfte är dels att få politikerna att inse allvaret i denna fråga och medverka till en kursändring och dels att förmå livsmedelsproducenterna att verka för att de råvaror de hanterar kommer från åkerjord som inte förorenats av samhällets avfallsprodukter.
Bloggar:mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg,miljö, intressant, politik, Göteborg,jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU, hälsa,Intressant, lantbruk, vetenskap
Avloppsslammet består av industrisamhällets restprodukter i koncentrat, framfiltrerade i reningsverken. Bara ett fåtal ämnen mäts och har fastställda gränsvärden, många är okända.
Bland de ämnen som mäts finns kadmium, som upplagras i marken och aldrig försvinner utom de små mängder som tas upp av grödan, som blir till föda för djur eller människor eller som läcker ut i vattnet. Redan i dag är halten av kadmium så hög i åkerjord och gröda att en del av befolkningen, särskilt kvinnor i fertil ålder, riskerar njurskador. Kadmium medverkar till att skelettet urkalkas och därmed blir skört. Ny forskning visar också välgrundade misstankar om att kadmium kan orsaka livmoder- och prostatacancer.
Potatis och vete är de största källorna till kadmiumintag hos befolkningen i genomsnitt. Värst utsatta är små barn som uppföds på välling och gröt, produkter som om de nya rekommendationerna ska följas, måste innehålla avsevärt lägre halter av kadmium än idag. .
Det är därför ytterst märkligt att Naturvårdsverket nu arbetar med en aktionsplan för att påskynda spridningen av avloppsslam. Planen är beställd av regeringen och ska redovisas för Miljödepartementet den 16 november. Det behövs uppenbarligen en stark opinion för att åstadkomma ett omtänkande.
Livsmedelsproducenterna skulle kunna spela en viktig positiv roll genom att ställa krav på råvarorna och därmed påverka odlarna att inte ta emot slam till sina åkrar. Men då krävs att konsumenterna och deras organisationer driver på.
En förklaring kan vara att slamspridningen till skillnad från giftfri miljö har tunga intressenter i reningsverkens organisation, Svenskt Vatten och i LRF. Svenskt Vatten agerar för att bli av med slamlagren som ju utgör stora problem för de flesta kommuner, som därmed också sällar sig till slamspridarna.
Det har resulterat i certifieringssystemet Revaq, som presenterar slammet som rent och ofarligt. Lantbrukarna dignar under höga kostnader och luras tro att de har ekonomiskt intresse av slam som ett gratis gödselmedel. Tyvärr kan denna förment lönsamma affär komma att vändas till sin motsats när marken plötsligt visar sig otjänlig för matproduktion och fastigheten därmed också sjunker i värde.
Jarlöv förordar att man, i likhet med Schweiz, stoppar slamspridningen och bränner slammet. Teknik för att utvinna fosfor ur askan finns färdig och kan snabbt bli kommersiellt tillämpad om samhället ställer tydliga krav på fosforåtervinning utan skadliga biverkningar på miljö och hälsa. Det skulle innebära ett rejält kliv framåt mot båda miljömålen, fosforåterföring och giftfri miljö!
Att få regering, myndigheter, kommuner och LRF att tänka om kräver en kraftsamling. Därför bildar nu forskare, konsumenter, lantbrukare, företagare och organisationer nätverket Ren Åker Ren Mat.
Syfte är dels att få politikerna att inse allvaret i denna fråga och medverka till en kursändring och dels att förmå livsmedelsproducenterna att verka för att de råvaror de hanterar kommer från åkerjord som inte förorenats av samhällets avfallsprodukter.
Bloggar:mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg,miljö, intressant, politik, Göteborg,jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU, hälsa,Intressant, lantbruk, vetenskap
fredag 18 september 2009
Antibiotika saknas mot resistenta bakterier
Varje år dör omkring 25 000 människor i EU efter att ha smittats av resistenta bakterier. Två tredjedelar av dödsfallen orsakas av multiresistenta gramnegativa bakterier, som ESBL. De tre spädbarn som avled efter att ha blivit sjuka på Centrallasarettet i Västerås i augusti var smittade med ESBL.
Nya antibiotika saknas
Enligt en ny rapport från det europeiska läkemedelsverket EMEA och den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC har läkemedelsindustrin nästan inga nya antibiotika på gång mot gramnegativa bakterier. Vid en sökning i kommersiella databaser har endast två preparat hittats. Båda är i en tidig utvecklingsfas och kanske inte ens kommer att nå marknaden.
Förebygg infektioner genom bättre hygien och minskad slamspridning
Men en berättigad fråga är om myndigheterna har försökt förebygga infektioner? Dels kan man förbättra hygienen på sjukhus, dels är det en överförskrivning av antibiotika. En stor orsak till att bakterierna blir resistenta kan också vara spridningen av avloppslam på våra åkrar. Läs vad Besserwisser skriver om avloppsslam och resistensutveckling. Han menar att det är viktigt att sätta in åtgärder inom jordbruket.
Nya antibiotika saknas
Enligt en ny rapport från det europeiska läkemedelsverket EMEA och den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC har läkemedelsindustrin nästan inga nya antibiotika på gång mot gramnegativa bakterier. Vid en sökning i kommersiella databaser har endast två preparat hittats. Båda är i en tidig utvecklingsfas och kanske inte ens kommer att nå marknaden.
Förebygg infektioner genom bättre hygien och minskad slamspridning
Men en berättigad fråga är om myndigheterna har försökt förebygga infektioner? Dels kan man förbättra hygienen på sjukhus, dels är det en överförskrivning av antibiotika. En stor orsak till att bakterierna blir resistenta kan också vara spridningen av avloppslam på våra åkrar. Läs vad Besserwisser skriver om avloppsslam och resistensutveckling. Han menar att det är viktigt att sätta in åtgärder inom jordbruket.
"Därför att särskilt djuren utgör både en reservoar och vägstation för patogener på sin väg att mutera till former som kan angripa (d.v.s. smitta) människor. Om vi s.a.s. tränar upp hundratals virus och bakterier att motstå antibiotika, antiviral medel etc, redan innan viruset eventuellt muterar till en för människan smittsam form kommer vi aldrig att kunna framställa medel som fungerar på människor. Och det är vad vi gör genom antibiotikaföroreningar som sprids via jordbruket."Bloggar:mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg,miljö, intressant, politik, Göteborg,jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU, hälsa,Intressant, lantbruk, vetenskap
Läs också :En artikel i DN från 19/4 -09 Resistenta bakterier överlever i reningsverk
torsdag 17 september 2009
Konsumentfientlig policy inom EU
Nu måste våra EU-parlamentariker som är intresserade av att tillvarata konsumenternas intressen göra en insats! Ofta tycks nämligen producentintressena går före inom EU-kommissionen, skriver författaren och journalisten Folke Schimanski dagens GP:
Här är några exempel:
1.EU vill i ett direktiv försvaga reklamationsrätten för varaktiga konsumtionsvaror till två år. Norska konsumentverket och regeringen (Norge är associerat med EU) reagerar kraftigt mot att tvingas gå ned från Norges fem år.Även vår reklamationstid minskas med ett år. Men vår konsumentombudsman säger bara till SVT: "Vi vill givetvis behålla tre års reklamationstid men något får man kanske kompromissa om. Va!!!!!
2.EU har övertagit en amerikansk märkning av livsmedel, Guideline Daily Amounts GDA, som är fullständigt obegripligt. Man ska mäta i "portioner"men det har lett till tolkningsproblem vad som menas med en portion.Enligt den här principen skulle det till exempel finnas mycket mindre socker i 30 gram Frosties än i ett helt äpple.
3. EU-direktiv, som ger läkemedelsproducenter lov att göra reklam för medicin som skrivs ut på recept. Danska konsumentrådet menar att bestämmelsen kan skapa överkonsumtion och ett antal medicinska biverkningar hos dem som köper läkemedlet. Sex andra danska organisationer som representerar patienter, apotekare, funktionshindrade, farmakologer och läkare, även sundhetsministern, är kritiska till förslaget.
4. EU-kommissionen vill ta bort det danska förbudet mot de farliga transfettsyrorna. Den har t om hotat dra Danmark inför EU-domstolen. I vems intresse? Inte i konsumenternas i alla fall.
5.EU-regler om upphandling hindrar miljövänlig handel. Miljöskäl får inte vägas in i upphandlingen av mat enligt de regler om offentlig upphandling, som EU föreskrivit. Alltså inget uppmuntrande budskap för de bönder som tillhandahåller konsumenterna närproducerad mat. Gårdsbutiker och ekologisk odling är inget skötebarn för EU-byråkraterna.
6. Livsmedelsverkets råd om närproducerad mat stöter på patrull hos EU-kommissionen. Det strider mot tanken om fri rörlighet för varor på den inre marknaden, säger kommissionen, som av samma skäl ogillar danska klimatministeriets kampanj för att danskarna ska äta "säsongens frukt och grönsaker som är producerade i Danmark".
7.EU befaller oss att införa lågenergilampor som skapar ett miljöovänligt avfallsberg
8. Eu har stärkt musik- och filmindustrins copyrightregler
9 EU-kommissionens stöd till införandet av genmanipulerade grödor i Europa.
10.EU:s slopande av det en gång svenska förbudet av azofärger i livsmedel och drycker.
Av EU:s beslut att döma är konsumenterna ingen viktig grupp som man bör ta hänsyn till. Strikt ekonomiska intressen styr regler och kommissionens arbete. De svenska politiker som sitter i EU-parlamentet och kommissionen har ett styvt arbete att se till att konsumenternas makt inom EU ökar. Det vore intressant att utvärdera vad de har gjort hittills?För att inte tala om Konsumentombudsmannen som inte verkar göra något alls!
Bloggar:, hälsa, mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg, miljö, Göteborg, jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, intressant politik
Här är några exempel:
1.EU vill i ett direktiv försvaga reklamationsrätten för varaktiga konsumtionsvaror till två år. Norska konsumentverket och regeringen (Norge är associerat med EU) reagerar kraftigt mot att tvingas gå ned från Norges fem år.Även vår reklamationstid minskas med ett år. Men vår konsumentombudsman säger bara till SVT: "Vi vill givetvis behålla tre års reklamationstid men något får man kanske kompromissa om. Va!!!!!
2.EU har övertagit en amerikansk märkning av livsmedel, Guideline Daily Amounts GDA, som är fullständigt obegripligt. Man ska mäta i "portioner"men det har lett till tolkningsproblem vad som menas med en portion.Enligt den här principen skulle det till exempel finnas mycket mindre socker i 30 gram Frosties än i ett helt äpple.
3. EU-direktiv, som ger läkemedelsproducenter lov att göra reklam för medicin som skrivs ut på recept. Danska konsumentrådet menar att bestämmelsen kan skapa överkonsumtion och ett antal medicinska biverkningar hos dem som köper läkemedlet. Sex andra danska organisationer som representerar patienter, apotekare, funktionshindrade, farmakologer och läkare, även sundhetsministern, är kritiska till förslaget.
4. EU-kommissionen vill ta bort det danska förbudet mot de farliga transfettsyrorna. Den har t om hotat dra Danmark inför EU-domstolen. I vems intresse? Inte i konsumenternas i alla fall.
5.EU-regler om upphandling hindrar miljövänlig handel. Miljöskäl får inte vägas in i upphandlingen av mat enligt de regler om offentlig upphandling, som EU föreskrivit. Alltså inget uppmuntrande budskap för de bönder som tillhandahåller konsumenterna närproducerad mat. Gårdsbutiker och ekologisk odling är inget skötebarn för EU-byråkraterna.
6. Livsmedelsverkets råd om närproducerad mat stöter på patrull hos EU-kommissionen. Det strider mot tanken om fri rörlighet för varor på den inre marknaden, säger kommissionen, som av samma skäl ogillar danska klimatministeriets kampanj för att danskarna ska äta "säsongens frukt och grönsaker som är producerade i Danmark".
7.EU befaller oss att införa lågenergilampor som skapar ett miljöovänligt avfallsberg
8. Eu har stärkt musik- och filmindustrins copyrightregler
9 EU-kommissionens stöd till införandet av genmanipulerade grödor i Europa.
10.EU:s slopande av det en gång svenska förbudet av azofärger i livsmedel och drycker.
Av EU:s beslut att döma är konsumenterna ingen viktig grupp som man bör ta hänsyn till. Strikt ekonomiska intressen styr regler och kommissionens arbete. De svenska politiker som sitter i EU-parlamentet och kommissionen har ett styvt arbete att se till att konsumenternas makt inom EU ökar. Det vore intressant att utvärdera vad de har gjort hittills?För att inte tala om Konsumentombudsmannen som inte verkar göra något alls!
Bloggar:, hälsa, mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg, miljö, Göteborg, jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, intressant politik
Gryaab använder sig av ojusta metoder
Bloggen Nora4You gillar inte heller att kommunerna sprider ut sitt avloppsslam. Hon skriver så här:
Precis min analys av deras debatteknik! De redovisar också bara den forskning som stöder deras sak. Det enda som var bra i deras artikel var att de uppmanade folk att sluta kasta kemikalier i avloppet . Men för Svenskt vatten, dvs reningsverken i Sverige är det viktigaste att slå blå dunster i ögonen på folk genom att prata om "kretslopp" och "miljömål". Att prata om att värna miljön i samtidigt som man vräker ut
giftigt slam på våra marker, är som att svära i kyrkan.
Bloggar:mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg,miljö, intressant, politik, Göteborg,jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU, hälsa,Intressant, lantbruk, vetenskap
"För Gryaab skulle det vara billigare och enklare att inte certifiera slammet. Det finns andra alternativ. Vi kan, som hittills, göra anläggningsjord. Efterfrågan är god. Vi kan bränna slammet, men det betyder i dagsläget att alla näringsämnen går förlorade.D.v.s. argumenten är inte ens bevisade giltiga men vad värre är, är att man använder sig av äpplen för att bevisa att päron är en frukt. Dvs. det som i bästa fall kunde kallats ett cirkelbevis, ett obevisat antagande som används som fakta för att bevisa något annat, har i det aktuella fallet blivit använt från ett helt annat verksamhetsoch vetenskapligt område – Utgående från obevisade antaganden om gödselbehov i existerande jordbruk, mullbildning m.m. har Gryab försökt
bevisa att det i deras avfallsslam funnits kemiska föreningar som i ren form, vilket avfallsslam inte är, SKULLE kunna användas för detta behov.Skrämmande ovetenskapligt Gryab;"
Precis min analys av deras debatteknik! De redovisar också bara den forskning som stöder deras sak. Det enda som var bra i deras artikel var att de uppmanade folk att sluta kasta kemikalier i avloppet . Men för Svenskt vatten, dvs reningsverken i Sverige är det viktigaste att slå blå dunster i ögonen på folk genom att prata om "kretslopp" och "miljömål". Att prata om att värna miljön i samtidigt som man vräker ut
giftigt slam på våra marker, är som att svära i kyrkan.
Bloggar:mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg,miljö, intressant, politik, Göteborg,jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU, hälsa,Intressant, lantbruk, vetenskap
onsdag 16 september 2009
Skitsnack från Gryaab om avloppslammet
( Bild Gunnar Lindgren)Det saknas belägg för att slam på jordbruksmark påverkar hälsan eller miljön negativt om man följer europeisk lagstiftning, skriver Gryaab i en replik till Lena Jarlövs, Naturskyddsföreningen, debattartikel i Gp den 3/9. Varför hänvisar de hänvisar till studier som gjorts utomlands och inte till svenska undrar vän av ordning? Kanske därför att det finns svenska studier från tex SLU och Göran Petterson från Chalmers som säger motsatsen?
Vidare skriver de
"All näring och mullbildande ämnen som finns i avloppsvattnet kan nu komma tillMiljöexperten Gunnar Lindgren säger att i själva verket kan de mullbildande ämnen som kommer från avföringen (svårnedbrytbara fibrer) uppskattas till högst ca 3 procent av slamhögen eller ca 10 procent av slammets torrsubstans (se bif. länk).Andra beståndsdelar är pappersfibrer, tygbitar och rester från nedbrytningsorganismerna. Det är dock en öppen fråga om fibrer från en polyestertröja, gummibitar och akrylplast (polymerer från slamavvattningen) skall tjäna som "mullbildande ämne" i åkerjorden, när livsmedels-produktionen går "mot världens renaste jordbruk", säger han?
nytta på odlad mark och bli en del av kretsloppet. Vi bidrar därmed till att uppfylla ett nationellt miljömål. I avloppsslam finns det gott om näring, framför allt från den mat vi ätit, i form av kväve och fosfor. Det finns även mullbildande ämnen som åkermarken behöver."
Enligt SR vill allt fler bönder vill sprida kommunalt avloppsslam som gödsel på sina åkrar. Orsaken är enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, att konstgödsel blivit mycket dyrare - fosforpriset har stigit med 400 procent de två senaste åren. Det näringsrika avsloppsslammet får bönderna gratis från reningsverken. Det handlar också om att lantbrukarna nu känner sig tryggare med att gödsla med avloppsslam på grund av ett nytt certifieringsystem som ska garantera att inte gifter och smittor sprids med slammet.
I dagsläget är det 13 reningsverk runt om i landet som fått certifieringen och det står ytterligare 50 på kö för att få sitt slam godkänt inom det närmsta året. Intresset från reningsverken kommer inte minst av att det är mycket billigare att röta slammet till gödsel istället för att bränna det. Men oss konsumenter skiter de i!
Göran Petersson, professor i kemisk miljövetenskap på Chalmers i Göteborg, anser att det trots certifieringen finns stora risker med avloppsslam som gödselmedel. "Slammet är kemikaliesamhällets spegel" säger han. Det handlar om en otroligt stor mängd olika ämnen och man kan inte inbilla sig att man kan få någon som helst kontroll över förekomst och effekter av alla dessa ämnen genom ett certifieringssystem. Det handlar om antibiotika och om cellgifter och olika typer av hormoner och hormonliknande ämnen med biologiska effekter, enligt Göran Petersson. Men lantbrukarnas intresse att gödsla med rötat avloppslam ökar ändå pga att det är billigare än konstgödsel..
Här kan du läsa frågor & svar om spridning av avloppsslam.
I dagsläget är det 13 reningsverk runt om i landet som fått certifieringen och det står ytterligare 50 på kö för att få sitt slam godkänt inom det närmsta året. Intresset från reningsverken kommer inte minst av att det är mycket billigare att röta slammet till gödsel istället för att bränna det. Men oss konsumenter skiter de i!
Göran Petersson, professor i kemisk miljövetenskap på Chalmers i Göteborg, anser att det trots certifieringen finns stora risker med avloppsslam som gödselmedel. "Slammet är kemikaliesamhällets spegel" säger han. Det handlar om en otroligt stor mängd olika ämnen och man kan inte inbilla sig att man kan få någon som helst kontroll över förekomst och effekter av alla dessa ämnen genom ett certifieringssystem. Det handlar om antibiotika och om cellgifter och olika typer av hormoner och hormonliknande ämnen med biologiska effekter, enligt Göran Petersson. Men lantbrukarnas intresse att gödsla med rötat avloppslam ökar ändå pga att det är billigare än konstgödsel..
Här kan du läsa frågor & svar om spridning av avloppsslam.
Visst är det bra att kvaliteten på slammet höjs,men det ska inte spridas på våra åkrar där det sedan ska växa spannmål, grönsaker mm och foder till våra djur. Att hänvisa till miljömålen är synnerligen ruttet med tanke på att slammet förstör mer än det är till nytta. Ekonomiska intressen går alltså före folkhälsan.
Bloggar:mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg,miljö, intressant, politik, Göteborg,jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU, hälsa,Intressant, lantbruk, vetenskap
måndag 14 september 2009
Genmäle till GP:s artikel om spridning av avloppsslam
Debattartikel från Sveriges konsumenter i Samverkan, som svar på artikel i GP 3 september om slamspridningen :
Avloppsslam ska INTE spridas på åkrarna
I en artikel i GP den 3 september med rubrik: Avloppsslam kan spridas på åkrarna lät det som det nu var grönt för slamspridning, men det var en partsinlaga. Vi konsumenter kräver omedelbart stopp för denna verksamhet. Det är vår mat det gäller och framtida jordars lämplighet för livsmedelsproduktion.
Vi citerar ut artikeln: ”Gryaab har fått grönt ljus till avloppsslam på åkrarna”. Av vem? Har någon myndighet gett klartecken? Nej det är ett eget system som tagits fram i en process man kallar REVAQ, där Svenskt Vatten som huvudman för de svenska avloppsföreningarna och reningsverken certifierar sitt eget slam för att bli kvitt det och få sprida det på åkermark. Först lovade man att inte sprida på livmedelsproducerande mark, men nu har man redan glidit på det. Vi konsumenter litar inte på denna egenpåhittade certifiering. När man väl lyckats ta ett steg fortsätter man med flera steg tills någon säger STOPP.
Artikeln, som tydligt bygger på en partsinlaga från REVAQ, har hämtats från ”serverat lobbymaterial”. T ex ”Strikta regler ska hindra rester av läkemedel smitta och tungmetaller från att följa med”. Ja men ”ska” är inte det samma som ”gör att” . Det finns inget fungerande system som gör detta möjligt och man kommer aldrig att lyckas med det. Det är helt enkelt bara tomma löften, för att föra oss konsumenter bakom ljuset.
I dag klarar man inte de nya gränsvärdena som EU lagt fast för kadmium t ex. Man har inte ens tester på slammets innehåll av andra tungmetaller och absolut ingen aning om alla läkemedel, p-pillerrester eller smittsamma ämnen. Bönder som behöver ökade inkomster frestas att säga ja till detta självcertifierade slam, för det är gratis! I vissa fall får man betalt för detta. Varför är det så? Det kan väl vem som helst räkna ut. Men vad är bondens mark värd i framtiden då det uppdagas att den är kontaminerad efter spridning av oacceptabelt förorenat slam? Det ska nämligen registreras var slammet sprids.
Men fusk är fusk! Det luktar skit om denna hantering från början till slut och man glider på sanningarna. Bönderna är oeniga, det betyder att somliga är mindre nogräknade och det har hänt för, t ex i affären med Belgisk Blå. Bönder behöver kontrolleras precis som alla andra näringsidkare och i synnerhet om man producerar mat för konsumentmarknaden. Det är ett skydd för de seriösa bönderna - och för oss konsumenter.
Sunita Hallgren från LRF citeras, och vill ”jobba uppströms”. Ett slitet uttryck från Svenskt Vatten, det kommer aldrig att fungera. Man måste bryta detta ”kretslopp” av farliga ämnen och separera dem från växtnäringen. Ett steg med förbränning måste läggas in emellan faserna och där kan man i dag plocka ut ren fosfor att återföra till jordbruket, utan farliga läkemedelsrester och en massa p-pillersrester, och kadmium. Spannmål ska definitivt inte odlas på slammad åker, det tar lätt upp kadmium och bröd är en stor del av vår konsumtion.
Vi beklagar att under rutan FAKTA presenteras allt annat än FAKTA, det är lobbymaterial från dem som behöver bli kvitt sitt slam. Det är fosforn som skall återföras enligt regeringens krav. Det är inte allsköns avfall från industrisamhället man avser med riksdagsbeslutet. Fosforn utgör cirka 3 procent av slammet, medan enbart metallavfall utgör 9 procent. Ungefär 85 procent av slammets innehåll kommer inte från urin och avföring. Det är FAKTA som finns att läsa i ATL. Enklast hittar man en mängd material, även länk till debattartikeln i ATL på Konsumentsamverkan.
Den här debatten är i sin linda, den kunde ha börjat med mera saklig information och inte lurat konsumenterna med så vinklad information.Vi öppnar nu en lista för insamling av protester från konsumenter, det är den nystartade lokala konsumentgruppen Konsument-Forum i Göteborg som öppnar sin hemsida för namnunderskrifter.
Bloggar:mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg,miljö, intressant, politik, Göteborg,jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU, hälsa,Intressant
Avloppsslam ska INTE spridas på åkrarna
I en artikel i GP den 3 september med rubrik: Avloppsslam kan spridas på åkrarna lät det som det nu var grönt för slamspridning, men det var en partsinlaga. Vi konsumenter kräver omedelbart stopp för denna verksamhet. Det är vår mat det gäller och framtida jordars lämplighet för livsmedelsproduktion.
Vi citerar ut artikeln: ”Gryaab har fått grönt ljus till avloppsslam på åkrarna”. Av vem? Har någon myndighet gett klartecken? Nej det är ett eget system som tagits fram i en process man kallar REVAQ, där Svenskt Vatten som huvudman för de svenska avloppsföreningarna och reningsverken certifierar sitt eget slam för att bli kvitt det och få sprida det på åkermark. Först lovade man att inte sprida på livmedelsproducerande mark, men nu har man redan glidit på det. Vi konsumenter litar inte på denna egenpåhittade certifiering. När man väl lyckats ta ett steg fortsätter man med flera steg tills någon säger STOPP.
Artikeln, som tydligt bygger på en partsinlaga från REVAQ, har hämtats från ”serverat lobbymaterial”. T ex ”Strikta regler ska hindra rester av läkemedel smitta och tungmetaller från att följa med”. Ja men ”ska” är inte det samma som ”gör att” . Det finns inget fungerande system som gör detta möjligt och man kommer aldrig att lyckas med det. Det är helt enkelt bara tomma löften, för att föra oss konsumenter bakom ljuset.
I dag klarar man inte de nya gränsvärdena som EU lagt fast för kadmium t ex. Man har inte ens tester på slammets innehåll av andra tungmetaller och absolut ingen aning om alla läkemedel, p-pillerrester eller smittsamma ämnen. Bönder som behöver ökade inkomster frestas att säga ja till detta självcertifierade slam, för det är gratis! I vissa fall får man betalt för detta. Varför är det så? Det kan väl vem som helst räkna ut. Men vad är bondens mark värd i framtiden då det uppdagas att den är kontaminerad efter spridning av oacceptabelt förorenat slam? Det ska nämligen registreras var slammet sprids.
Men fusk är fusk! Det luktar skit om denna hantering från början till slut och man glider på sanningarna. Bönderna är oeniga, det betyder att somliga är mindre nogräknade och det har hänt för, t ex i affären med Belgisk Blå. Bönder behöver kontrolleras precis som alla andra näringsidkare och i synnerhet om man producerar mat för konsumentmarknaden. Det är ett skydd för de seriösa bönderna - och för oss konsumenter.
Sunita Hallgren från LRF citeras, och vill ”jobba uppströms”. Ett slitet uttryck från Svenskt Vatten, det kommer aldrig att fungera. Man måste bryta detta ”kretslopp” av farliga ämnen och separera dem från växtnäringen. Ett steg med förbränning måste läggas in emellan faserna och där kan man i dag plocka ut ren fosfor att återföra till jordbruket, utan farliga läkemedelsrester och en massa p-pillersrester, och kadmium. Spannmål ska definitivt inte odlas på slammad åker, det tar lätt upp kadmium och bröd är en stor del av vår konsumtion.
Vi beklagar att under rutan FAKTA presenteras allt annat än FAKTA, det är lobbymaterial från dem som behöver bli kvitt sitt slam. Det är fosforn som skall återföras enligt regeringens krav. Det är inte allsköns avfall från industrisamhället man avser med riksdagsbeslutet. Fosforn utgör cirka 3 procent av slammet, medan enbart metallavfall utgör 9 procent. Ungefär 85 procent av slammets innehåll kommer inte från urin och avföring. Det är FAKTA som finns att läsa i ATL. Enklast hittar man en mängd material, även länk till debattartikeln i ATL på Konsumentsamverkan.
Den här debatten är i sin linda, den kunde ha börjat med mera saklig information och inte lurat konsumenterna med så vinklad information.Vi öppnar nu en lista för insamling av protester från konsumenter, det är den nystartade lokala konsumentgruppen Konsument-Forum i Göteborg som öppnar sin hemsida för namnunderskrifter.
Bloggar:mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg,miljö, intressant, politik, Göteborg,jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU, hälsa,Intressant
Testikelpåverkan hos arbetare vid fruktföretaget Dole
På tidningarnas kultursidor har vi kunnat läsa om den stämningsansökan som det amerikanska multinationella fruktföretaget Dole lämnat in mot ett mindre, svenskt filmbolag (WG film) och personligen mot dokumentärfilmaren Fredrik Gertten och filmproducenten Margarete Jangard. Stämningsansökan gäller förtal och avser dokumentärfilmen »Bananas!« som skildrar nicaraguanska bananarbetare och deras juridiska process mot företaget Dole. Processen är inte avslutad och är fylld av förvecklingar med anklagelser och motanklagelser (bland annat om falska vittnesmål). Den gäller skador efter exponering för bekämpningsmedlet 1,2-dibrom-3-klorpropan, DBCP, ett medel mot nematoder, som är det mest välbeskrivna testikelskadande ämne som förekommit i arbetslivet [1] enligt artikeln i läkartidningen.
Vad jag förstår har företaget använt ett toxiskt medel fullt medvetet trots riskerna för de som arbetade på bananfälten.
Vad jag förstår har företaget använt ett toxiskt medel fullt medvetet trots riskerna för de som arbetade på bananfälten.
Bloggar:, hälsa, mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg, miljö, Göteborg,jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling,
fredag 11 september 2009
5000 p-piller per hektar vräks ut på våra åkrar
Det har visat sig att läkemedelsrester och ett stort antal substanser med östrogena effekter sprids till odlingsmarken med slam. Det vidare ödet för dessa ämnen är okänt, men det finns misstankar att de sprids vidare till livsmedel genom en rad möjliga transportvägar, exempelvis med vatten i jordbruksbygdens bäckar och åar, med foder och uppbetad jord till husdjur osv.Halterna i slammet är mycket höga.
Eftersom dessa kemikalier också kan påvisas i slam, skulle det innebära att det totala innehållet av östrogena ämnen i slam motsvarar mer än 2 p-piller per kilo torrt slam. Det skulle innebära en tillförsel av mer än 10.000 p-piller per hektar med en ”femårsgiva” slam. Ett ton slam innehåller då mer än 1000 p-piller. Då man ofta lägger ut slam i form av s k ”5-årsgivor” på cirka 5 ton torrt slam per hektar, tillför man cirka 5.000 p-piller per hektar.
Det finns nu berättigade misstankar att östrogena substanser finns i animaliska livsmedel som mjölk och mejeriprodukter.
Hormonstörande ämnens hälsoeffekter:
Missbildning av könsorgan:
Hypospadi (urinröret mynnar ut fel)
Kryptorkism (en testikel hamnar inte i pungen)
Endometrios (livmoderslemhinna bildas på andra ställen)
Fertilitets- och graviditetsproblem
Cancer i slidan
Bröstcancer
Testikelcancer
Andra effekter av hormonstörande ämnen (Källa bl a http://www.ehponline.org/who/chpt5.pdf ):
Könsfördelning
Minskat spermieantal
Tidig pubertet
Menstruationsrubbningar
Beteende
Immunsystemet
Östrogena ämnen byter skepnad
Det har visat sig att östrogena ämnen kan omformas. En analys av det ursprungliga östrogena ämnet i exempelvis vatten eller livsmedel är vilseledande, om man inte kan påvisa det och sedan påstår att ämnet ”brutits ned”. Men i ett senare skede kan ett konjugat brytas upp (s k dekonjugering) och det ursprungliga östrogena ämnet uppstår på nytt. Man har visat att exempelvis östradiol finns i slammet i högre halt än den mängd som kommer in med avloppsvattnet. Ett ”försvunnet” östrogent ämne kan oväntat dyka upp i något annat sammanhang.
Det är med andra ord svårt att med analyser bilda sig en uppfattning om var denna typ av ämnen kan uppträda. Den enda säkra metoden när det gäller livsmedel är att inte alls föra in dem i livsmedelskedjan.
Källa: Grupp 12: Linus Ellström,
Martin Löfdal och Estelle
Petersson, MVEC11 HT-2007
Läkemedel i miljön
Lunds universitet
Bloggar: hälsa, mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg,miljö, intressant, politik, Göteborg,jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU
Certifierat avloppsslam samma gamla skit
Att som Gryaab (kommunalt bolag för avloppsrening i Göteborgsområdet) förbättra det inkommande avloppsvattnet så att slammet på sikt ska bli renare är i grunden lovvärt. Men bara vissa ämnen förstörs. Att sprida det på åkrarna kan i värsta fall göra dem obrukbara, skriver Lena Jarlöv, Naturskyddsföreningen Tanum:Gryaab har fått grönt ljus att sprida slam på åkrarna i närheten av Göteborg. Strikta regler ska hindra rester av läkemedel, smitta och tungmetaller från att följa med. Detta kunde vi läsa i GP torsdagen den 3 september. Så bra! Då är slammet rent och fint nu?Nej, inte alls. Det är precis samma gamla slam som innan reningsverket fick sin så kallade Revaq-certifiering och som LRF fram till nyligen rekommenderade sina medlemmar att bojkotta.Certifieringen betyder att Gryaab har lagt upp en långsiktig plan för att förbättra slammet genom åtgärder på det ingående avloppsvattnet. Att slammet hygieniseras betyder bara att vissa ämnen förstörs, men alla tungmetaller, långlivade organiska ämnen och en mängd kända och okända kemikalier finns kvar. Sveriges bönder är grundlurade (men inte alla, det pågår en diskussion inom LRF).
Stöd kampanjen Ren åker - Ren mat genom att länka till kampanjen och lägga in loggan på din blogg/hemsida.
Bloggar: hälsa, mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg,miljö, intressant, politik, Göteborg,jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU
torsdag 10 september 2009
Kampanj Ren åker - Ren mat
Det har startat en kampanj Ren åker - Ren mat som en reaktion från flera organisationer mot spridningen av avloppsslam på våra åkrar. Initiativet Ren Åker- Ren Mat vill skydda svenska livsmedel och svensk odlingsmark från gifter och föroreningar. Det som tillförs åkermarken såsom gödsel och tillsatt material av olika typer ska vara rent och ofarligt. Så är det inte idag. Allt fler svenska kommuner tillåter att bönderna sprider ut avloppsslam på markerna.
Det är konstigt att det är så tyst om spridningen av avloppslam i media? Varken tidningar eller bloggare tycker tydligen att det är någon viktig fråga. Inte ens bloggarna som handlar om jordbruk , miljö eller SLU-bloggen tar upp denna fråga. Varför? Stoppar man huvudet i sanden för att man inte vill veta, eller förstår man inte vad det handlar om? Är kunskapen hos konsumenterna för liten eftersom de godkänner att åkrarna där tex vete och potatis odlas gödslas med t ex antibiotika, hormoner och kadmium? Eller är det för att vi dagligen utsätts med budskap om hur farligt allting är inkl. de olika budskapen om vilken kost vi ska äta?
Ett oemotsägligt krav från oss konsumenter borde vara ATT FABRIKANTERNA "GARANTERAR" ATT RÅVARORNA INTE KOMMER FRÅN SLAMGÖDSKLAD ÅKER.Vi har legitim rätt att ställa krav på det vi köper och äter! Och måste hävda den rätten.
Det kommer ständigt nya larm, men för det kan vi inte blunda och låtsas att allt är bra. Vi måste lösa de problem som uppstår med konsumtionssamhället och den tekniska utvecklingen. I det här fallet innebär den att allt som slängs i toaletten och spolas ner i avloppet hamnar I reningsverket där det renas till en del, men långt ifrån fullständigt. Kan vi leva med att förstöra åkrarna för framtiden? Läs också Sveriges Konsumenter i samverkans flygblad !
Bloggar: hälsa, mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg,miljö, intressant, politik, Göteborg,jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU
Det är konstigt att det är så tyst om spridningen av avloppslam i media? Varken tidningar eller bloggare tycker tydligen att det är någon viktig fråga. Inte ens bloggarna som handlar om jordbruk , miljö eller SLU-bloggen tar upp denna fråga. Varför? Stoppar man huvudet i sanden för att man inte vill veta, eller förstår man inte vad det handlar om? Är kunskapen hos konsumenterna för liten eftersom de godkänner att åkrarna där tex vete och potatis odlas gödslas med t ex antibiotika, hormoner och kadmium? Eller är det för att vi dagligen utsätts med budskap om hur farligt allting är inkl. de olika budskapen om vilken kost vi ska äta?
Ett oemotsägligt krav från oss konsumenter borde vara ATT FABRIKANTERNA "GARANTERAR" ATT RÅVARORNA INTE KOMMER FRÅN SLAMGÖDSKLAD ÅKER.Vi har legitim rätt att ställa krav på det vi köper och äter! Och måste hävda den rätten.
Det kommer ständigt nya larm, men för det kan vi inte blunda och låtsas att allt är bra. Vi måste lösa de problem som uppstår med konsumtionssamhället och den tekniska utvecklingen. I det här fallet innebär den att allt som slängs i toaletten och spolas ner i avloppet hamnar I reningsverket där det renas till en del, men långt ifrån fullständigt. Kan vi leva med att förstöra åkrarna för framtiden? Läs också Sveriges Konsumenter i samverkans flygblad !
Bloggar: hälsa, mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg,miljö, intressant, politik, Göteborg,jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU
tisdag 8 september 2009
Skriv på namninsamlingen mot spridning av avloppsslam
Nu finns det en hemsida där ni kan skriva på en namnlista mot spridningen av avloppsslam på våra åkrar. Den ska lämnas till LRF. Det är Sveriges konsumenter i samverkan som startat namnlistan, Sprid den vidare till era vänner och andra bloggare! Den finns här
Vi är beroende för den framtida livsmedelsproduktionen och försörjningen att mesta möjliga areal behålles ren och produktiv. Därför kan vi konsumenter inte acceptera spridningen av ”låtsas-certifierat” avloppsslam från reningsverken på åkermark, vare sig den används eller ej för livsmedelsproduktionen just nu. Gränsvärdena är för vaga och för många metaller och läkemedelsrester inte ens fastställda. Gränsvärdet för kadmium är också för högt och på sikt hotar det vår hälsa. Spannmål och potatis, våra stapelvaror, är grödor som mest tar upp kadmium. Hur är det med barnmaten?
Lokala konsumentgrupper engagerar sin nu för att påverka lokalt, såväl lokala livsmedelsproducenter som reningsverken och de lokala bondeorganisationerna.
Bloggar: hälsa, mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg,miljö, intressant, politik, Göteborg,jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling,
SLU
Vi är beroende för den framtida livsmedelsproduktionen och försörjningen att mesta möjliga areal behålles ren och produktiv. Därför kan vi konsumenter inte acceptera spridningen av ”låtsas-certifierat” avloppsslam från reningsverken på åkermark, vare sig den används eller ej för livsmedelsproduktionen just nu. Gränsvärdena är för vaga och för många metaller och läkemedelsrester inte ens fastställda. Gränsvärdet för kadmium är också för högt och på sikt hotar det vår hälsa. Spannmål och potatis, våra stapelvaror, är grödor som mest tar upp kadmium. Hur är det med barnmaten?
Lokala konsumentgrupper engagerar sin nu för att påverka lokalt, såväl lokala livsmedelsproducenter som reningsverken och de lokala bondeorganisationerna.
Bloggar: hälsa, mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg,miljö, intressant, politik, Göteborg,jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling,
SLU
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)