Fettsnålt margarin har inte stoppat ökningen av cancer

Nu har Elisabeth Höglund också slutat äta lättmargarin. Hon skriver i sin krönika:
"Sen 50-talet har animaliskt fett, det vill säga grädde och smör, setts som vägen till mänsklighetens undergång. Detta trots att alla bebisar under hela mänsklighetens historia fått sin första näring från den bästa av alla naturprodukter, nämligen modersmjölken.I slutet av 80-talet började de konstgjorda lättmargarinerna lanseras på bred front, produkter som skulle rädda oss från cancer, diabetes och övervikt. Barnen fick bara dricka lättmjölk och bara breda lättmargarin på smörgåsarna.Det är förresten lustigt, att det hela tiden har hetat "smörgås", trots att det gulaktiga, som smetats på brödet inte ens varit i närheten av att kunna kallas smör. Men margarinindustrin har med skicklig marknadsföring fått oss att tro, att deras konstgjorda gula gegga varit detsamma som smör. Men margarin är alltså inte smör utan en konstgjord kemisk-teknisk produkt, som är så långt ifrån smör man kan komma.

Den person i Sverige, som mest förknippas med jakten på smörförfalskningarna och margarinbluffen heter Gunnar Lindgren, civilingenjör och miljökämpe. Han började forska i margarinerna, sen en anställd vid Carlshamns margarinfabrik i Karlshamn avslöjat för honom hur margarintillverkningen gick till och att denne aldrig i livet skulle låta sina barn äta margarin.Margarinerna framställs av raffinerade vegetabiliska oljor (rapsolja, palmolja och kokosfett), ofta av sekunda kvalitet. Margarinet processas fram i olika steg med hjälp av kemiska ämnen som aceton, bensin, fosforsyra, vätgas, blekmedel, nickel och natriummetylat. I slutfasen tillsätts färg- och aromämnen för att margarinet ska se ut som smör och smaka som smör.Orsaken till att jag själv från början valde smörgåsmargarin var förstås konsistensen. Till skillnad från kylskåpskallt smör är margarinet mjukt och lätt att breda på mackorna.Nu vet jag bättre. För att margarinet ska få sin behagliga bredbara konsistens slås fettmolekylerna sönder. Det kallas omestring. På kemisk väg skiljs fettsyrorna från glycerolmolekylen och binds sedan återigen till denna, men nu på ett slumpmässigt och onaturligt sätt. Det ämne, som används vid omestringen heter natriummetylat. Under processen omvandlas detta till metanol (Källa: Livsmedelsverket). "

Bloggar: samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, hälsa ,kost, kostråd ,fett, mat

Barnmat rena skräpmaten

Vissa matprodukter som är tilltänkta för spädbarn innehåller i vissa fall mer socker och transfetter än skräpmat. Det konstaterar den brittiska lobbygruppen CFC, Children’s food campaign.

– Resultatet av den här undersökningen är skrämmande. Mycket av den mat som marknadsförs för bebisar och småbarn sägs i reklamen vara hälsosam. I själva verket, räknat i socker och mättat fett, så är en del sämre än skräpmat, säger taleskvinnan Christine Haigh.

Bland annat hittades mer socker i vissa sorters skorpor, jämfört med chokladkex. Dessutom visade sig Toddler’s Own Mini Cheese Biscuit – ”bebisarnas eget ostkex”, innehålla mer transfetter per 100 gram jämfört med en Quarterpounder-burgare från McDonald’s. Cow & Gate, som är några av de producenter som kritiserats har tills vidare omedelbart stoppat sin produktion av småbarnskex som en följd av CFC:s studie.

Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost,

Rädda våra barns hjärnor!

Allt fler skolor, förskolor och dagis väljer att ge våra barn lättprodukter, i form av lättmargariner och mjölk med låg fetthalt. Det är omtänksamt, för många vuxna är överviktiga och det är även många barn. Det är lätt att tänka att fett i maten leder till fett på kroppen. I decennier har vi hjärntvättats att tro att fett är farligt och att äta lightproddukter är det enda rätta om vi vill undvika hjärt-och kärlsjukdomar. Men det är en felaktig och som det har visat sig en farlig tanke. Gunnar Lindgren miljöforskare och debattör säger så här:

1.Ämnesomsättningen är ett komplext hormonreglerat system, och det fungerar inte så enkelt,att fett som man äter blir fett på kroppen. Fett verkar aptitreglerande; det påverkar hormon-systemet så att det totala energiintaget blir mindre.Man håller sig mätt längre, vilket minskar suget efter sötsaker. Det har jag själv märkt, om jag tex äter 2 kokta ägg och en burk makrill är jag mätt länge. Studier visar också att feta barns kost innehåller mindre fett, medan barn som äter mer fett i större utsträckning är normalviktiga!

2.I margariner och magra mjölkprodukter finns inte de vitaminer och antioxidanter,som finns rikligt och naturligt i smör och fet mjölk, bundna till själva fettet. Antioxidanterna behövs för att upprätthålla kroppens immunförsvar och kan
i praktiken inte ersättas. I efterhand tillsatta vitaminer är inte identiska med och ger inte samma skyddseffekt som när man får i sig dem via kosten.Ett exempel är D-vitamin, som finns i feta mjölkprodukter och som många barn lider brist på.

3.Lättmargariner består - liksom alla margariner - av omestrade eller delvis härdade fetter med transfettsyror. När barnen äter kost som innehåller undermåligt fett och
protein blir de sjuka:

- Barn som äter margariner blir allergiska i högre grad än barn som äter smör. Barnen med lägst intag av totalfett blir allra mest allergiska.
-Transfetter och omestrade fetter ger inflammationer, ett tillstånd som ligger till grund för hjärt/kärlsjukdomar och många andra sjukdomar. Likaså leder de till försämrad insulinkänslighet, vilket är första steget mot diabetes och fetma.
- Margarinernas höga innehåll av fleromättade omega6-fetter skadar den känsliga balansen mellan omega3-fett och omega6-fett, vilket dramatiskt försämrar immunförsvaret och ger fel fett i barnens hjärnor.Studier visar, att de s.k. bokstavsbarnen, d.v.s. de som fått diagnosen ADHD, DAMP, dyslexi, dyspraxi,autism o. s.v., har underskott på omega3-fett (som finns mest i fisk och fiskolja, men även i kött från gräsbetande djur).

Ge barnen fet mjölk och smör eller Bregott!
De innehåller naturliga animaliska fettsyror och vitaminer som följer med dem. I många studier är det just mjölkfettet som visats ha samband med minskad fetma och sjukdomsrisk. Vill man minska risken för barnfetma är det framförallt socker och stärkelse som man bör minska på. Stärkelse blir till slut blodsocker och höjer utsöndringen av insulin, som lagrar överskottet av blodsocker som fett. Sockret i färdigblandad yoghurt, krämer, safter, juicer och liknande, bidrar kraftigt till detta. Istället bör naturliga, osockrade produkter användas.De kolhydrater man serverar bör vara ekologiskt odlade.Köttet bör helst vara från gräsbetande djur. Fett och protein mättar bäst i längden.

Kommunen kommer att säga att det blir dyrt, men nog borde vi väl ha råd med riktig mat till våra barn?De är ju vår framtid!


Läs mer på:
CORPUS - Livlinan
Dr. Dahlqvists blogg
hälsa
mat
samhälle

Farliga transfetter i kakor och godis

Alla vegetabiliska oljor är flytande . Industrin behöver ett billigt, lätthanterligt och hållbart fett. Det görs av vegetabiliska oljor som genom en lång rad komplicerade kemiska processer förmås att gå från ett flytande fett med viss färg, lukt och smak till ett hårt, smörliknande fett.Det är själva härdningen av fetter som är det största problemet anser forskare vid Chalmers. Vid härdningen försvinner t ex det nyttiga Omega 3.

Inför själva härdningen tvättas fettet rent från vitaminer och exempelvis antioxidanter med hjälp av lut, fosforsyra och blekmedel. Sedan blandas det flytande fettet i reaktorer med nickelspån och vätgas och blir ett hårt fett som kan bredas på smörgåsen eller användas i kakor, godis och såser. Låter läckert va?

Om processen avbryts innan fettet är fullhärdat uppstår transfettsyror (transfetter). Man får ett fett som varken är mättat eller omättad. Transfetterna finns också naturligt i små mängder i animaliskt fett: mjölk, ost, smör och kött.Men ingen har kunnat visa att de naturliga transfetterna skulle vara skadliga.

Däremot är forskare helt eniga om att de industritillverkade transfetterna ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt det danska livsmedelsverket finns det också starka misstankar om att transfetterna kan orsaka cancer, allergier, diabetes typ 2 och öka insulinkänsligheten så att man lättare blir överviktig.I NewYork har man lagt ett förslag om förbud mot transfetter i restaurangmat.

Delvis härdat fett: Detta uttryck vid märkning innebär att livsmedlet innehåller transfetter från härdning. Ofta är fettet så härdat att inte bara omega-3 är borta utan även omega-6. När bara enkelomättat och mättat fett återstår tål fettet både upphettning och lång förvaring, men har blivit både onaturligt och hälsofarligt.

Fullhärdat fett: Ett vanligt sätt att ta bort transfetter är nu att driva härdningen så långt att alla dubbelbindningar försvinner. Resultatet blir ett fullt härdat fett som helt utgörs av mättat fett.

Härdning plus omestring: Eliminering av farliga transfetter via fullständig härdning av vegetabiliska oljor ger ett hårt fett som domineras av stearinsyra. Omestring av detta fullhärdade fett med vegetabilisk olja kan ge ett matfett med bra tekniska egenskaper. Om (fullt) härdat fett ingår i en produkt är fettet därför normalt även omestrat och alltså dubbelt processat.

Risk finns då att härdat och särskilt omestrat fett i stället döljer sig under märkningen ”vegetabiliskt fett”. En bra hälsostrategi kan vara att välja produkter som specificerar fetterna (rapsolja, palmolja etc) och som deklarerar att produkten inte innehåller härdat fett.

Fakta hämtat från
http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/livsmedel/hardatfett/Transfetter.pdf

Jag fattar inte att Svenska livsmedelsverket inte tar detta på allvar! Man börjar ju undra om de är mutade av livsmedelsindustrin? hälsa mat

Fett inte längre fult

Konstigt vad vinden vände snabbt. För något år sedan var det light-produkter och flaskvatten som gällde. Alla experter talade om för oss att vi skulle minska på fettet och dricka massor av vatten varje dag (2-3 liter). Det var så flasktrenden började. Var och varannan bar på en vattenflaska. Företag delade ut vattenflaskor till sina anställda. Men nu visade det sig inte vara sant. Vi dricker när vi behöver det, så enkelt är det. Är man sjuk och har feber har man däremot ett ökat vätskebehov, liksom då man tränar och svettas mycket eller när det är varmt ute.Var det "vattenindustrin" som låg bakom odlingen av denna myt?

Nu har trenden svängt så att det är GI-kost och ekologiskt som är det som efterfrågas.Transfetter i margarin, kakor och godis mm är hälsovådligt skriver http://www.icakuriren.se/ArticlePages/200606/01/20060601171112_Icak980/20060601171112_Icak980.dbp.asp? Vi har blivit mer miljömedvetna och det verkar som om larmrapporterna om den gobala uppvärmningen har skrämt många. Jag hoppas att det också minskar biltrafiken...

Fortfarande är det svårt att äta och fika ute om man äter GI-kost. Vissa caféer har GI-makor,men det är oftast bara en sort( grovt rågbröd med ägg och keso).När man äter ute är det alltför många rätter som har potatis som tillbehör. Det är bara att hoppas att caféer och restaranger hakar på trenden och börjar servera t ex fullkornspasta eller ugnsstekta grönsaker till maten.

Själv läser jag numera etiketten på både fett och mjölkprodukter och har slutat köpa Becel och lätt creme fraice.Jag dricker också vatten när jag blir törstig...

Felaktiga kostråd gör oss sjuka

Det gäller det uppmärksammade fallet med distriktläkaren Annica Dahlqvist, som anmäldes till Socialstyrelsen av dietister pga att hon gett råd till diabetiker att de skulle äta mer fett och mindre kolhydrater.

Nu har hon fått erkännande av Socialstyrelsen att hennes råd är förenliga med vetenskap & beprövad erfarenhet.De backar vad gäller kostråd till diabetiker. Livsmedelsverket svajar också i sina rekommendationer om kost.

Allt fler internationella forskare är övertygade om att det är felaktiga kostråd som är orsaken till den fetma och övervikt som hotar hälsan i den industrialiserade världen. Vi luras att äta fettsnålt och mat full av transfetter och andra kemiska tillsatser, när det istället är långsamma kolhydrater och fett som är ett bättre alternativ.

Gunnar Lindgren, debattör och miljöforskare säger så här om vilken kost som är bäst för hälsan:

"- Ät en varierad kost utan att undvika livsmedel med fett. (Frångå den fettsnåla kosten). Därmed minskar intaget av kolhydrater och proteinintaget ökar.

- Kontrollera vikten och motionera

- Ät mer grönsaker och frukt samt undvik processade livsmedel med snabba kolhydrater.

- Undvik söta drycker

- Undvik margariner, härdade fetter samt andra kemiskt processade fetter och oljor.

- Välj fetter som inte är berövade sina naturliga fettlösliga näringsämnen, t ex fet havsfisk, kallpressade oljor samt fetter i nötter och avokado.

- Undvik alternativ som är märkta med nyckelhål, om detta grundar sig på fettsnålhet,
borttaget fett etc

- Sprid detta budskap till andra, särskilt till ungdomar, överviktiga och diabetiker.
Kontakta patientföreningar, diabetikerorganisationer mm.

- Tala med köken på daghem och skolor om detta

- Tala med personal inom åldringsvård, primärvård, inköpare hos landsting och kommuner,hälsokostaffärer, vanliga livsmedelsbutiker, tillverkare etc

- Tala med lärare i grundskolan, högskolorna, vårdutbildningen osv, i synnerhet de som undervisar i näringslära.

- Försök att få dietister att förstå den nya situationen och att ta avstånd från den fettsnåla kosten.

- Arbeta politiskt för att få till stånd förändringar, t ex i skolans och vårdens matsalar.

- Skriv insändare till tidningar, gör inlägg i radioprogram

- Påverka journalister, veckotidningar och hälsotidningar, så att man upphör med alla
recept på ”smalmat” som baseras på en rädsla för fett. Uppmuntra de tidningar som
fokuserar kolhydraterna som vår tids gigantiska kostproblem samt alla felaktiga
uppfattningar om överviktens orsaker och vägen till en hälsosam vikt.

- De som har goda kontakter med Livsmedelsverket bör försöka fästa deras
uppmärksamhet på behovet av en radikal förändring av kostråden."

Det låter vettig , tycker jag. Vad tycker du?