Hemlige kocken skriver för SvD

Mats-Erik Nilsson, författare till "Hemlige Kockens" och "Äkta vara" ska börja skriva artiklar i SvD. Han har tydligen varit redaktionschef där tidigare. SvD ska starta en artikelserie med namnet "Mat & Klimat" där Nilsson ska medverka. Hans böcker om livsmedelsindustrin och tillsatserna i maten väcker starka reaktioner och har fått fler att ställa kritiska frågor i butiken. Nu efterlyser han SvD-läsarnas frågor.  Huvudämnet i artikelserrien ska vara matens kvalitet. Hur lätt det är att bli vils­e-förd i butiken och hur man ska tänka om man vill hitta äkta varor. Det blir mycket intressant. Jag återkommer med rapporter längre fram.
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument
Matblogg
matlagning
kost

Livsmedelsverket ger dubbla budskap

Det är ganska lustigt! Socialstyrelsen har ändrat sina kostrekommendationer för diabetes och nu rekommenderas GI-kost, eftersom det har haft bättre effekt än mediciner. (Se mitt tidgare inlägg ). Medan Livsmedelsverket fortsätter sitt korståg mot mättat fett och hänvisar till forskningen, när det istället är organisationer som Skolmatens vänner och andra företrädare för livsmedslindustrin som påverkat. Skolmatens vänner har ju haft ett stort inflytande på kostråden till skolorna.

Så här skriver Livsmedelsverket:

"Om Livsmedelsverket skulle ändra på kostråden på så bräckliga grunder vore det ett allvarligt avsteg från vårt uppdrag. Vi måste basera de kostråd vi ger på en noggrann analys av hela det tillgängliga vetenskapliga underlaget. " Vilken dubbelmoral! Livsmedelstillverkare är väl inte mer förtroendeingivande, tvärtom. Vinstintresset vinner över hälsoaspekterna.

Visserligen måste man skilja mellan kostråd och bantningsmetoder, men det är ju konsaterat att GI- eller LCHF-kost både ger viktminskning och lägre blodsocker.Min tillit till Livsmedelsverket har fått en allvarlig knäck sedan jag upptäckte samarbetet med industrin. Det är samma med Rössner och Co. Money talks!
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument
Matblogg
matlagning
kost

Skriv på namninsamlingen om skolmaten!

Barnens möjlighet att välja mellan smör och margarin samt mellan fullmjölk och lättmjölk är hotad. Livsmedelsverkets kostråd för skolmaten föreskriver lägsta möjliga fetthalt och nu hotar s k certifiering av skolmat och lagstiftning. De nya reglerna har genomdrivits med hjälp av Skolmatens vänner som är en lobbyorganisation av livsmedelsproducenter och LRF.

En viktig aspekt är ju inte hur lite energi och hur mycket vatten man kan lyckas ge barnen utan borde vara hur mycket energi de kan få, t o m till lägre pris. Fettskräcken hotar barnens hälsa och det viktiga näringsintaget.

Det startar nu ett nätverk för valfrihet för smörgåspålägget och mjölken där intresserade kan hålla kontakt kontinuerligt Se här , men namninsamlingen är viktig och brådskande.

Barnens hälsa måste gå före föråldrade kostråd och prestige!

hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument
Matblogg
matlagning
kost

GI-kost lika bra som diabetesmedicin!

GI-kost har en lika bra effekt som tabletter för både typ 1- och typ 2-diabetes, enligt en forskningsgenomgång från Cochrane-institutet.Det är mycket bra att denna sammanställning gjorts och det är en styrka att det finns gynnsamma effekter av GI-kost, åtminstone på kort sikt, för både barn och vuxna och för både typ 1- och typ 2-diabetes, säger Kjell Asplund, tidigare generaldirektör på Socialstyrelsen. Han leder arbetet med den pågående svenska forskningsgenomgången. Asplund påpekar dock att effekten inte är jättestor och då studierna pågick under ganska kort tid vet man inte om effekten håller i sig på lång sikt. Den längsta studien varade i 12 månader. Dessutom vet man inte heller om det finns risk för långsiktiga biverkningar.

Jippi! Äntligen börjar myndigheterna förstå att GI-kosten är bra!När ska Livsmedelsverket fatta det också? Men vad ska läkemedelsföretagen säga? Nu försvinner ju en bra mjölkko?
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument
Matblogg
matlagning
kost
sjukdom
sjuk

Lågprisaffärer ger sämst service

Lidl, Netto och Coop ger den sämsta servicen av undersökta livsmedelsbutikerna, medan Ica och Willys får bätre betyg.

Enligt branschtidningen Market, som granskat undersökningen, är butikssäljarna framför allt dåliga på att hälsa och söka kontakt med kunderna. Många förklarar ett lågt servicebetyg med att de fokuserar på pris. Lite tillspetsat kan man säga att många snarare är bättre rådgivare än säljare. Men det är inte bara trevlighetsnivån som faller. Experter flaggar för risken att även försäljningen dalar.

Det här är precis vad jag har haft på känn. När man går in i en affär med en massa staplar och ingen personal annat i kassan, så kan man räkna ut att man får dålig service.

Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost,

Lidl och Ica säljer israelisk frukt under falsk flagg.

Butikerna fuskändrar märkningen på frukt från Israel – och uppger att den kommer ifrån ett annat land. Både Ica och Lidl har gjort om beteckningarna. De skyltar istället med att frukterna istället har ursprungen Spanien och Kenya.

Lidlbutiker har sålt sharonfrukter från Israel under Spanien-flagg, medan en Ica-butik i Malmö säger sig ha avokado från Kenya. I själva verket är dock även dessa Israel-importerade. En Ica i Stockholm har gjort samma sak, men istället ändrat ursprunget till spanskt.

Det är butiksägaren som är ytterst an­svarig för att skyltningen blir rätt, och som får betala de kontrollavgifter som Jordbruksverket plockar ut när fusk eller fel med märkning upptäcks.

Jag har själv sett att den Ica supermarket där jag handlar inte har märkt apelsinerna varken med sort eller ursprungsland! Dåligt!
hälsa
Miljö
mat
livsmedel
samhälle
konsument
Matblogg
matlagning
kost

Förslag om förbud mot transfetter inom EU

Nu föreslår en ny forskarrapport som beställts av EU-parlamentets miljöutskott,ett förbud mot transfetter inom EU. I rapporten jämförs Sverige med 10 andra europeiska länder, och vad gäller transfetter i bakverk, choklad och godis toppar vårt land listan.

– Det finns ett tydligt samband mellan hjärt- och kärlsjukdomar och intag av transfetter. Det bästa är om politikerna fattar beslut om att det inte ska säljas. I Danmark har man fattat beslut om transfetterna med framgångsrika resultat, säger EU-parlamentarikern Carl Schlyter (MP).

Transfetter finns i vår mat, på såväl naturlig som konstgjord väg. De naturliga transfetterna förekommer i exempelvis kött och mejeriprodukter och de konstgjorda transfetterna finns bland annat i vissa kakor, frityroljor, färdigmat, pulversåser och glass.

Skälen till att livsmedelsproducenterna i från början introducerade transfetter i maten var främst transporttekniska. Transfetterna ökade nämligen varornas hållbarhet. Dessutom bidrog transfettet till att varan kunde få en annan fasthet eller sprödhet.

– Men i dag är inte matvarornas hållbarhet ett lika stort problem som tidigare. Vi har en bättre kylkedja av våra matvaror och det innebär också att argumentet för transfetter har försvagats, samtidigt som argumenten emot har förstärkts.

Enligt Carl Schlyter är det främsta argumentet mot transfetter det faktum att man i ett antal rapporter har sett samband mellan hjärt- och kärlsjukdomar och transfetter. Dessutom har europeisk forskning tidigare visat på att transfetter kan orsaka bröstcancer och forskare vid Harvard school of public health har sett samband mellan transfetter och prostatacancer. det är bara att hoppas att även andra partier inom EU förstår nyttan med ett förbud.
hälsa
Miljö
mat
livsmedel
samhälle
konsument
Matblogg
matlagning
kost

Livsmedelsverket skjuter budbärarna

Kejsarens nya kläder (H.C. Andersen)

De som inte instämmer med Livsmedelsverkets kolesterol-professor är oseriösa.Det är som att skjuta budbäraren istället för att lyssna på budskapet.

I själva verket är Livsmedelsverket nästintill nakna på forskningsunderlag när de rekommenderar lättmjölk och lättmargarin till våra skolbarn. All seriös forskning säger att vi absolut inte skall ge våra barn och ungdomar denna kost (och inte våra äldre heller). Livsmedelsverkets stora inflytande och förtroende bygger på det ämbete och det förtroende vi medborgare förlänat dem. Hur förvaltar de då detta förtroendekapital?

Resultatet av verkets kostråd de senaste decennierna är formidabel katastrof för folkhälsan. Många har drabbats av ohälsa och för tidig död helt i onödan. Därtill skall läggas samhällets enorma ohälsokostnader på mer än 100 mdr per år. Hälso- och viktkurvor pekar ju brant åt fel håll! Hjärt- och kärlsjukdomar har ökat dramatiskt sedan andra världskriget, en tidpunkt som råkar sammanfalla med att vi då kraftigt ökade vår margarinkonsumtion. Tidigare åt vi smör.

Fetman har fördubblats sedan 1980. Viktökningen satte fart när verket introducerade nyckelhålsmärkningen 1989, när alltfler började äta fettsnålt (dvs. lättprodukter som man lätt blir fet av)!

Att göra tvärtom har återställt vikt och hälsa hos tusentals,som t.ex. LCHF-kost (Low Carbohydrate - High Fat).Hur länge till dröjer det innan resten av svenska folket vaknar upp och ser det hundratals svenska läkare och forskare och tusentals medborgare redan ser? Hur mycket skada skall folkhälsan behöva ta innan dess?

Varför begränsas inte kostrekommendationerna till enbart röra områden där det finns tillräcklig evidens?Att suspekta lobbyorgaisationer som Skolmatens vänner får härja fritt och t om ge råd till Livsmedelverk och kommuner angående skolmat är skandal!
hälsa
Miljö
mat
livsmedel
samhälle
konsument
Matblogg
matlagning
kost

Marängbottnar utan äggvita!

Tro det eller ej, men i färdiga marängbottnar där själva stommen utgörs av äggvita och socker ingår ingen äggvita!I Nobelbagarns och Va´Gotts bottnar är det desto mer förtjockningsmedel. Att de inte skäms!

Recept på hemlagad tårtbotten:
4 ekologiska ägg
1 1/2 dl strösocker
1 1/2 dl vetemjöl

Sätt ugnen på 200 grader. Smörj och bröa en sockerkaksform. Till tårtbottnar tar du en rund form (25 centimeter i diameter) eller en avlång form (20 x 30 centimeter). Vispa ägg och socker vitt och poröst i några minuter. Vänd försiktigt i mjöl och häll i formen. Grädda i mitten av ugnen 10-15 minuter. Prova med en sticka den ska var torr. Låt botten svalna något och vänd upp den på en tallrik eller ett galler. (Källa: Leila Lindholm)
hälsa
Miljö
mat
livsmedel
samhälle
konsument
Matblogg
matlagning
kost

Färdiga tårtbottnar en kemikaliebomb

Det är enkelt och bekvämt att använda färdiga tårtbottnar när man ska göra tårta.Det har jag själv gjort flera gånger. Men jag har funderat på hur de kan hålla sig så länge i affären? Efter att ha läst Mats-Eric Nilssons bok "Äkta vara" (rekommenderas) har jag fått svaret och nu har jag bestämt mig för att baka själv i fortsättningen. Färdiga tårtbottnar är nämligen en salig röra av tillsatser. I Hägges har 10 av 17 ingredienser E-nummer)medan Ica:s 7 av 10.Orsaken är att de ska ha lång hållbarhet. Skulle de inte kunna sälja dem djupfrysta istället?
hälsa
Miljö
mat
livsmedel
samhälle
konsument
Matblogg
matlagning
kost

Otäck historia

Jag fick via mail en otäck historia från Sydafrika:

Date: Friday, June 13, 2008, 9:15 AM

Restaurant Olive Garden

Three women turned up at hospitals over a 5-day period, all with the same symptoms. Fever, chills, and vomiting, followed by muscular collapse, paralysis and finally, death. There were no outward signs of trauma.

Autopsy results showed toxicity in the blood. These women did not know each other and seemed to have nothing in common. It was discovered, however, that they had all visited the same Restaurant (Olive Garden , Western Cape ) within days of their deaths. The Health Department descended on the restaurant , shutting it down. The food, water, and air conditioning were all inspected and tested, to no avail.

The big break came when a waitress at the restaurant was rushed to the hospital with similar symptoms. She told doctors that she had been on vacation, and had only went to the restaurant to pick up her check. She did not eat or drink while she was there, but had used the restroom

That is when one toxicologist, remembering an article he had read, drove out to the restaurant, went into the restroom and lifted the toilet seat. Under the seat, out of normal view, was a small spider. The spider was captured and brought back to the lab, where it was determined to be the Two-Striped Telamonia (Telamonia dimidiata), so named because of its reddened flesh color.&nb sp; This spider's venom is extremely toxic, but can take several days to take effect. They live in cold, dark, damp climates, and toilet rims provide just the right atmosphere.

Several days later a lawyer from Jacksonville showed up at a hospital emergency room. Before his death, he told the doctor, that he had been away on business, had taken a flight from Indonesia , changing planes in Singapore , before returning home He did NOT visit (Olive Garden), while there. He did (as did all of the other victims) have what was determined to be a puncture wound, on his right buttock. Investigators discovered that the flight he was on had originated in India .

The Civilian Aeronautics Board (CAB) ordered an immediate inspection of the toilets of all flights from India and discovered the Two-Striped Telamonia (Telamonia dimidiata) spider's nests on 4 different planes! It is now believed that these spiders can be anywhere in the country.

So please, before you use a public toilet, lift the seat to check for spiders. It can save your life! Du får själv avcöra om det är sant eller inte!
hälsa
Miljö

Hundratals kan ha fått falska testvärden

Enligt Gunnar Lindgrens nyhetsbrev har Vårdcentralerna i Piteå har blivit nedringda av hundratals oroliga personer. De flesta har farligt höga kolesterolvärden enligt tester utförda av Becel. Men värdena är felaktiga och alldeles för höga.

För tredje året i rad gör margarintillverkaren Becel en så kallad kolesterolturné. Med två bussar besöker Becel 28 städer i Sverige. Tisdag till fredag har en dietist och en sjuksköterska varit i centrala Piteå och mätt kolesterolvärdet på allmänheten. För 20 kronor, som har gått till Hjärt- och lungfonden, har hundratals Pitebor testat sina kolesterolvärden.

Många har också fått beskedet att de har för höga värden och bör kontakta sin läkare.
- Vi har blivit fullkomligt nerringda hela veckan av oroliga patienter som testat sig hos Becel och fått höga kolesterolvärden. Bara i torsdags fick vi 100 sådana samtal till Piteå vårdcentral, säger läkaren Alette Brorstad.

Lägre än vad Becel visat
Piteå vårdcentral tog in en del av de oroliga patientera för kontroll. Det visade sig att samtliga personer då hade 1,5-1,8 enheter lägre kolesterolvärde än vad testet utfört av Becel hade visat.

I samband med turnén marknadsför Becel själv sitt margarin som bra för personer med högt kolesterol. - Vi rekommenderar ingen att köpa Becel. Det finns andra sätt som är minst lika bra för att sänka kolesterolet, säger Brorstad.

Becel har i kontakten med provtagarna och bland annat på sin hemsida angett att det totala kolesterolvärdet högst bör vara 5 milimol per liter blod.Det påståendet förkastar läkarna på Piteå vårdcentral.- Det reagerar vi starkt på. Det finns ingen forskning som stöder det, säger Brorstad och ger exempel:

- En frisk man i 25-årsåldern som inte röker eller är överviktig kan ligga på sju milimol per lite blod. Kolesterolet är inte farligt för alla.Många pensionärer som har noterats för höga värden har hört av sig till vårdcentralen.- Om en person är 80 år och har högt kolesterolvärde är det ingen hälsorisk. Personen har lyckats komma upp i den åldern trots att värdet säkert har varit samma i 40 år.

Med en hälsosam livsstil i övrigt gör det ofta inget att kolesterolvärdet är högre. Inom Norrbottens läns landsting ligger normalvärdet på 3,9-7,8.- Man behandlar aldrig labbvärden, man behandlar ju en patient, och måste se till helheten. Ett högt kolesterolvärde för friska människor är inte farligt, säger Brorstad. Läs också vad Kostdoktorn skriver om detta.
hälsa
forskning
Miljö
mat
livsmedel
samhälle
konsument
Matblogg
matlagning

Livsmedelsverkets trovärdighet har skadats

EnligtGunnar Lindgrenhar Livsmedelsverkets trovärdighet allvarligt skadats. Under hösten har de kostråd som Livsmedelsverket utformat kritiserats från en rad håll av sakkunniga. I en enkät i Aftonbladet visar det sig att 80 % av de röstande anser att de felaktiga kostråden från Livsmedelsverket har orsakat den fetmaepidemi som blivit följden av den "fettsnåla kosten". Desperationen hos Livsmedelsverket - att få idag tar deras kostråd på allvar, kan anas i följande citat i en insändare till Expressen:

"Vi vädjar till personer inom hälso- och sjukvården och andra med möjlighet att få stort genomslag: avvisa inte dominerande vetenskapliga slutsatser med hänvisning till ett fåtal studier och personliga erfarenheter! På livsmedelsverkets webbplats finns kostråd som vilar på vetenskaplig grund.

Inger Andersson
Generaldirektör livsmedelsverket
Ulf Bohman
chef nutritionsavdelningen livsmedelsverket"

Medan en rad kritiker av kostråden i medicinska tidskrifter efterlyst den påstådda vetenskapliga grunden för den fettsnåla kosten, har verket i svepande ordalag påstått att "tusentals" vetenskapliga rapporter ligger till grund. Något som från margarinindustrin fristående expertis efterlyst men betvivlat. Nyligen har dock Livsmedelsverket angivit en rad rapporter som påstås ligga till grund för dagens kostråd. Vi skall återkomma till detta när listan har granskats av sakkunniga. Livsmedelsverket skall dock ha ett erkännande för att man sent omsider lämnat ifrån sig denna avgörande sammanställning. Se http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=22414&epslanguage=SV
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument

Professor sågar livsmedelsverkets kostråd

Kostdoktorn skriver om Professor Frostegård vid Karolinksa institutet , som är kritisk till Livsmedelsverkets och sjukvårdens kostråd. I sin nya bok “Nästan allt om människan - Evolutionen, generna, moralen och lite till” skriver han så här:

"En ytterligare aspekt är att läkare i rätt så hög grad lämnat ifrån sig kostfrågorna till andra yrkesgrupper, som dietister, som inte har samma starka tradition av forskning som det finns inom medicinen. Detta är egentligen märkligt: inom den Hippokratiska skolan, för 2 500 år sedan, var den så kallade dietetiken en självklar och central del av medicinen…"

Han kritiserar också den fettsnåla kosten och tron på kolesterolets negativa verkan:

"Nyare stora studier från USA och Sverige visar inget samband mellan totalt fettintag eller mättat fettintag och risk för hjärt-kärlsjukdom, diabetes eller studerade former av cancer, däremot har man sett att transfetter är negativt för hjärt-kärlsjukdom. Allmänheten har också bibringats uppfattningen att fett i kosten påverkar kolesterolhalten i blodet, men detta samband är svagt eller obefintligt…"

Boken handlar om allt som har med människan att göra. Men med ett tydligt evolutionärt perspektiv.
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument

Årets Folkvättepris till "kostexpertisen"

I år har föreningen SARA valt att tilldela föreningens fulpris, Årets Folkvätte 2008, till ett kollektiv, nämligen till landets “kostexpertis”. De får priset för att de på ett systematiskt och ovetenskapligt sätt har försvårat tillskapandet av moderna och hälsosammare kostråd…
hälsa
livsmedel
samhälle
konsument
mat

Utmärkelse!

Jag har fått en utmärkelse av Norgårdsanna för att hon tycker att jag har en intressant blogg som hon gärna återvänder till. Jag är väldigt stolt över utmärkelsen! Bestämmer mig därför att erbjuda denna till några av de bloggar som jag uppskattar och gärna följer. Jag har fyra stycken som gått priset, men det finns säkert fler bra bloggar som jag inte sett.

Reglerna:
1. De som mottagit awarden ska lägga upp en bild på den.
2. Länka till den bloggen du fick den ifrån
3. Ge den vidare till sju andra bloggare & länka till deras sidor.
4. Lämna ett meddelande i deras bloggar, så de vet att de fått awarden.

Jag har frångått reglerna och valt fyra bloggar som fått priset i kategorin kost&hälsa. Men det finns säkert fler bra bloggar som jag inte sett, De som fått mitt pris är dessa:

Bengt Ingerstams blogg
Hakkes matuppror
Kostdoktorn
Kost och hälsa


GRATTIS TILL ER!

hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument

Varningstext på Becel i Danmark

Kostdoktorn skriver att Becel får böter i Danmark på grund av vilseledande marknadsföring. Deras “kolesterolsänkande” margarin (Becel pro-activ) måste nämligen ha en varningstext: att det inte skall ätas av gravida, ammande kvinnor, barn under 5 år eller personer som äter kolesterolmedicin.
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument

Svår märkning av livsmedel

Pytteliten text på massor av olika språk. Så ser innehållsdeklarationen ut på många livsmedel. Ofta är texten mindre än hälften av den minimistorlek EU vill införa, visar GP:s granskning.

Lagen säger att innehållet ska framgå på paketet. Syftet är att kunden ska få valuta för pengarna, kunna undvika sådant han eller hon inte tål och kunna välja nyttiga varor. Kruxet är att det inte existerar några tydliga regler om hur ingrediensförteckningen ska se ut. Uppgifterna ska vara "väl synliga, klart läsbara och beständiga" men vad det innebär anges inte. Det finns inte någon praxis på det här området, enligt Livsmedelsverket.

Många tillverkare balanserar på gränsen till vad en lekman skulle kalla läsbart. GP Konsument gick en butiksrunda och hittade på kort tid 15 produkter där informationen antingen är lika liten som på det anmälda paketet eller svårläst av andra skäl.

Exakt hur många som kan eller inte kan läsa informationen på de här produkterna går inte att fastställa. Men ju mindre text och ju sämre kontrast, desto fler utesluts från informationen. Och en del som i och för sig klarar av att läsa den ger sannolikt upp, eftersom det är ansträngande.

De flesta av de granskade förpackningarna ligger på eller under hälften av den textstorlek som EU vill lagstifta om. Enligt ett förslag från EU-kommissionen ska alla ingrediensförteckningar ha en stilstorlek på minst 3 millimeter. Just nu håller tjänstemän på Livsmedelsverket och dess motsvarigheter i andra länder på att tröska igenom EU-förslaget för att se hur det ska genomföras i praktiken. De funderar bland annat på hur "stilstorlek" ska definieras och vilka krav man kan ställa på kontrast och marginaler. Tidigast om ett par år kan det vara verklighet.

hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument

Nyckelhålsmärkt bröd inte särskilt nyttigt

Nyckelhålsmärket har blivit så vanligt att det är nästan meningslöst när det gäller bröd. 13 av 15 populära sorter klarar inte de skärpta krav som är på väg, visar GP:s granskning.

De som vill äta hälsosamt tittar efter det gröna nyckelhålet när de handlar. Det ska visa vilka produkter som ärr nyttiga och det har stor tyngd eftersom statliga Livsmedelsverket står bakom. Men för matbröd är det tveksamt om nyckelhålsmärkningen är en bra guide. Antalet nyckelhålsbröd är i dag 230 stycken. Det har gått inflation i nyckelhålsmärkningen för bröd och den har tappat trovärdighet. Märket sitter t ex på Pågens Jättefranska och Skogaholmslimpan - sorter som inte brukar förknippas med hälsosam diet.

Anledningen är dels att dagens regler inte är särskilt stränga: brödet får ha upp till 10 procent socker och behöver inte innehålla något fullkorn alls. Dels har tillverkarna anpassat många recept så att de precis klarar kraven. Dessutom har bagerierna lärt sig en ny teknik. Istället för att baka med fullkornsmjöl tillsätter de så kallade renframställda fibrer - det kan vara havrefiber, så kallad resistent stärkelse eller ämnet inulin som utvinns ur jordärtskocka.De "rena" fibrerna har positiva effekter men är inte lika nyttiga som äkta fullkorn, som bland annat förebygger hjärt- och kärlsjukdomar.

Nu vill Livsmedelsverket, tillsammans med sina danska och norska motsvarigheter, skärpa kraven kraftigt. Den tillåtna sockerhalten halveras och dessutom införs krav på fullkorn (se fakta). 80 procent av de sorter som idag har nyckelhåletkommer att mista det, om inte recepten ändras.

Dagens regler för nyckelhålsmärkning av mjukt bröd:
Max 10 procent socker
Minst 4,5 gram kostfiber per 1 000 kilojoule energi (motsvarar 239 kcal)
Max 0,6 procent natrium (motsvarar 1,4 procent salt)
Max 7 procent fett


De nya reglerna:
Max 5 procent socker
Minst 25 procent fullkorn av torrvikten
Minst 5 procent kostfiber
Max 0,5 procent natrium (motsvarar 1,2 procent salt)
Max 7 procent fett

Dessa regler väntas träda i kraft till våren i Sverige, Norge och Danmark. Sedan har tillverkarna 18 månader på sig innan de gäller fullt ut.
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument

Färgämnen och andra kemiska tillsatser i godis

Rejält med kemiska tillsatser och härdat fett, visar GP Konsuments granskning av innehållet i några vanliga godissorter.

Brum brum, vingummin och Ahlgrens bilar är förhållandevis fett- och kalorisnåla godissorter. De innehåller däremot något som chokladen inte har: rejält med artificiella färgämnen.

Godisets tungviktare, i alla fall i kalorier räknat, är chokladprodukterna.
Äter du 100 gram Daim får du i dig dubbelt så många kalorier som om du stoppar i dig samma mängd Brum brum-bilar och nära 100 gånger så mycket fett: över 32 gram jämfört med Brum brums knappt 0,5 (allt per 100 gram).Chokladbönan innehåller många nyttiga ämnen, som vitaminer, mineraler, antioxidanter och flavonoider. Om du vill tillgodogöra dig dessa gäller det att välja choklad med hög kakaohalt i stället för en ljus.

Många viktmedvetna försöker välja sockerfritt godis. Helt i onödan, visar GP Konsuments granskning. De innehåller lika mycket kalorier. Däremot innehåller de de mindre fett. Men i sockerfritt godis finns olika typer av sockerersättningar: glukossirap som ger samma påverkan av blodsockret som socker, polydextros (E 1200), en sockerersättning som ger något färre kalorier än socker samt maltitol eller maltitolsirap (E 965), en energigivande sockeralkohol.

Söt lakrits är mer sund än salt lakrits eftersom den salta innehåller salmiak (ammoniumklorid) eller rålakrits. Små barn eller människor med högt blodtryck skall inte äta för mycket: 200 gram saltlakrits kan höja ditt blodtryck med 10 procent.

FAKTA

Färgämnen
E 100 - kurkummin: gulorange, utvinns ur gurkmeja.
E 120 - karmin: rött, utvinns ur pulvriserad ryggsköld hos sköldlus. Används även till textil och kosmetika. Kan ge allergiska symptom hos personer som är särskilt känsliga.
E 131 - patentblått: blått, framställs syntetiskt. Förbjudet i Australien och Nya Zeeland.
E 141 - klorofyllinkopparkomplex: blågrönt till blåsvart. Framställs genom att man ersätter en del av klorofyllets naturliga magnesiuminnehåll med koppar.
E 153 - vegetabiliskt kol: svart. Framställs ur olika växtråvaror som förkolnas.
E 160a - betakaroten: gult, tillverkas syntetiskt eller ur livsmedel.
E 160e - beta-apo-8´-karotenal: orange-rött, framställs syntetiskt.
E 172 - järnoxid/järnhydroxider: gul, gulbrun, rödbrun samt svart färg.

Konserveringsmedel
E 211 - natriumbensoat. Framställs syntetiskt. Kan ge allergiliknande symptom på speciellt känsliga personer.
E 260 - ättiksyra.
E 270 - mjölksyra.

Surhetsreglerande medel
E 300 - citronsyra: framställs oftast syntetiskt men finns naturligt i frukter och grönsaker.
E 331 - mononatriumcitrat: salt av citronsyra.

Förtjockningsmedel
E 440 - pektin: framställs ur skal från citrusfrukter eller äpplen.
E 414 - gummi arabicum: utvinns ur akaciaträd. Kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner hos männi- skor som är allergiska mot ärtor, bönor eller jordnötter.

Emulgeringsmedel
E 476 - polyglycerolpolyricinoleat: framställs syntetiskt ur ricinolja och glycerol (E 422). Glycerolet kan komma från djurfett, till exempel svin.

Ytbehandlingsmedel
E 903 - karnaubavax. Utvinns ur palmen Copernicia cerifera.
E 904 - shellack. Består av sekret från den indiska lacksköldlusen. Används också som möbelpolityr (!)
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument

Hackat kött som tumlats i skinkan

Hela skinkskivor direkt från grisen? Glöm det. Skär istället köttet i småbitar, häll dem i en torktumlare och tillsätt en massa kemiska ämnen får du det pålägg du hittar i de flesta skinkpaket.

Alla tjugo skinkor i GP:s granskning är tumlade, som det heter på fackspråk. Det innebär att större eller mindre bitar av grismuskler, salt och olika tillsatser körs i en torktumlarliknande maskin. Då får man en formbar köttmassa som gjuts och pressas till en form som liknar skinka. När den sedan har skivats och paketerats hamnar den på hyllorna i en livsmedelsbutik nära dig.

I samband med tumlingen passar många tillverkare på att pumpa upp skinkan med vatten och olika tillsatser. Dessa tillsatser är bland andra så kallade fosfater, stabiliseringsmedel med E-numren 450, 451 och 452.

Med hjälp av salt och fosfater förvandlas köttsmeten till ett slags svamp som kan suga åt sig tillsatt vatten vid värmebehandling.

Vatten är billigt. Köttvikten ökar, och därmed vinsten. Som vanligt är det pengarna som styr inte kvaliteten.Skinka som egentligen är korv är väl vilseledande marknadsföring om något?
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument