måndag 30 mars 2009

Sant och falskt om GI enligt Paulun

Paulun skriver att det är svårt att veta vad som är sant ifråga om olika kostalternativ som GI, LCHF , Stenålderskost mm. Det har han rätt i. Buden är många och svåra att tyda för den som inte näringsfysiolog eller kostexpert.

Vad Fredrik Paulun kommit fram till är följande:

* GI är ingen bantningsmetod men du kan gå ner i vikt med GI, eftersom det både mättar bättre än annan mat och gör det lättare att bränna fett. Mat med lågt GI har också andra pluseffekter, som förbättrad mental kapacitet. GI skyddar också mot hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och många former av cancer.

* Mat med högt GI behöver inte vara onyttig. Använd ditt sunda förnuft. Rotfrukter är tex nyttiga trots sitt höga GI.

* GI- kost innebär inte att helt ta bort kolhydrater ur kosten. Att ta bort kolhydraterna helt förvandlar kosten till en extrem lågkolhydratmetod vilket kan innebära hälsoproblem om du håller på länge. Grönsaker innehåller t ex antoxidanter och vitaminer.

* Allt sött är dåligt eftersom du lockas äta mer sött, men naturligt fruktos är bättre än vanlig socker. Fruktsocker i sin naturliga form – i frukt, bär, honung och liknande – är nyttigt i rimliga portioner. I maten finns antioxidanter och ofta fibrer, vitaminer och mineraler som gör produkten nyttig. Men vanligt vitt socker består också till hälften av fruktsocker (fruktos eller fruktossirap). Problemet när man äter mycket rent fruktos eller vanligt socker är att levern tenderar att göra om överskottet till fett. Dessutom minskar leverns insulinkänslighet, vilket är ett förstadium till diabetes typ 2.

* Det är inte alla livsmedel som har lågt GI som är bra.

* Skippa läsk med sötningsmedel!

* Dinkel är inte bättre än vanligt vete . Det finns inga studier som styrker det. Det överraskade mig.

* Lågt GI går bra att använda även efter träning. Det ger bättre uthållighet och snabbare återhämtning.

* Nya kostalternativ har inte ersatt GI. LCHF innehåller tex inga kolhydrater och man kan därför inte räkna kolhydrater då. Mat med lågt GI ingår i både stenålderskost och IFD (inflammationsfri diet) , då all mat människan åt tidigare hade lågt GI och kunde minska inflammationerna i kroppen.

Personligen är jag lite skeptisk mot LCHF eftersom den innehåller lite frukt och grönsaker. Jag tror nog att man går ner i vikt, men vad blir de långsiktiga konsekvenserna?

Andra bloggar: , , , , , , , kost

söndag 29 mars 2009

Elektronik som avgör om maten ska kastas

Allt för många slänger mat som det inte är något fel på, eftersom de litar för mycket på det tryckta bäst-före-datumet. 100 kilo per år och person kasseras, vilket ökar miljöbelastningen och kostar pengar för konsumenten. Sex LTU-studenter har därför tagit fram en prototyp för Sniffer, en elektronisk näsa som hjälper dig avgöra om maten i ditt kylskåp går att äta. Med hjälp av små sensorer mäter Sniffer ämnen i maten som avsöndras när den är på väg att ruttna. Allt man behöver göra är att rikta luftintaget mot maten och titta på displayen som visar grönt ”OK” eller rött ”EJ ÄTBAR”.

En intressant uppfinning, tycker jag. Jag brukar ha diskussioner med min man om mat som ska kastas eller inte, och förlorar oftast eftersom han stenhårt går efter datum. Jag litar mer på syn och smak. Creme fraiche och gräddfil kan t ex användas även om det är en eller två veckor efter "bäst före"- datumet.

Bloggar: , , ,
, ,

torsdag 26 mars 2009

Naturgodis inte så nyttigt som man tror

Naturgodis för ju tankarna till ord som naturligt och naturellt. Råvaran är ofta nyttig, men det som tillsätts, choklad eller annat, är bara extra tillskott av energi - fett och socker.

Produkter från marknadsledande Exotic Snacks pockar på kundens uppmärksamhet genom att använda loggan med devisen "Passion for nature". Men i takt med att E-numren hopar sig förs tankarna snarare till laboratoriemiljö än regnskog, skriver GP. Cashewnötter BBQ innehåller tre smakförstärkare, varav en är E 621, mononatriumglutamat. Företagets jordnötscrackers innehåller samma omdebatterade tillsats samt den ifrågasatta smakförstärkaren E 634. Jordnötter/chokladmix innehåller ytbehandlingsmedlet shellack som utvinns från den indiska lacksköldlusen. Det gör även de yoghurtdoppade kaneläpplena som består av ett 20-tal ingredienser men bara en femtedel frukt. Även de chokladdoppade bananchipsen innehåller mer socker än råvaran banan.

Marabous chokladdragérade jordnötter innehåller 100 gram av godiset 107 färre kilokalorier än samma kvantitet av Exotic Snacks snarlika produkt i lösvikt. Att byta ut fredagens chipspåse mot bananchips kan låta som en listig kompromiss för soffpotatisen. Men energivärdet är faktiskt högre i Hemköps egna bananchips än i Pringles original.

Färsk ananas innehåller 55 kilokalorier per 100 gram. Parrots torkade innehåller 360! När frukten torkas försvinner vätskan och den naturliga sockerhalten koncentreras. Men den höga koncentrationen av naturlig sötma räcker inte för producenterna, som därför tillsätter rikliga mängder socker. På samma sätt sötas Exotic Snacks torkade frukter. Deras torkade ananasringar innehåller 44 procent tillsatt socker. I företagets sortiment av torkade frukter klarar sig endast fikonen och aprikoserna utan extra sötning. Slutsatsen blir att färsk frukt är bäst!

Andra bloggar: , , , , , , , kost,

onsdag 18 mars 2009

Tillsatser i ekologisk mat

Inom EU – och därmed även i Sverige –finns 316 godkända livsmedelstillsatser. Av dessa får cirka en tiondel användas i de ekologiska matvaror som bär Kravmärket. Färgämnen, sötningsmedel och alla så kallade smakförstärkare med E-nummer hör till de många tillsatser som är bannlysta från Kravprodukterna.

Tillåtna tillsatser i Krav-märkta produkter är:

•Fyra konserveringsmedel .

•Nio antioxidationsmedel , det vill säga ämnen som liksom konserveringsmedlen bidrar till att förlänga hållbarheten hos ett livsmedel.

•Tre förpackningsgaser , som också de syftar till att göra så att varan håller längre.

•Sju emulgerings- , förtjocknings- och stabiliseringsmedel , som alla används för att på olika sätt påverka matvarans konsistens.

•Fem syror , baser och salter , som nyttjas för att ge sälta eller för att påverka livsmedlets ph-värde.

•Fyra övriga tillsatser , som fungerar som förtjockningsmedel, surhetsreglerande medel och klumpförebyggande medel respektive jäsmedel.

Parallellt med detta märke finns numera även EU:s ekologiska märkning, som är mindre känt av svenska konsumenter men på många punkter överensstämmer med Kravs.

När det gäller tillsatser skiljer sig de båda märkningarna i synen på nitrit och nitrat, som är de mest ifrågasatta konserveringsmedlen eftersom de i höga doser misstänks kunna orsaka cancer. De används i skinkor och andra chark-varor för att öka hållbarheten och få dem att förbli vackert rosa. I Kravprodukter är de totalförbjudna, medan de ännu kan tillsättas i EU:s ekologiska livsmedel, om än i lägre halter än i konventionella produkter. Inom några år kommer de dock att vara borta även ur de EU-ekologiska livsmedlen.

Ekovarorna – såväl Kravs som EU:s – innehåller alltså klart färre tillsatser än det oekologiska butikssortimentet. Men helt tillsatsfria är de inte. Dessutom får de innehålla:

•Aromämnen, som tillsätts som smaksättning när råvarorna inte räcker till; dock bara om dessa ämnen kan betecknas som naturliga, vilket är ett töjbart begrepp.

•Jästextrakt, som används i samma syfte som den ifrågasatta smakförstärkaren mononatriumglutamat (E621) men har svagare effekt på grund av lägre halt av glutaminsyra.

•Industriellt processade ingredienser som modifierad majsstärkelse.

Så den som av något skäl även vill undvika dessa livsmedelskomponenter kan alltså inte förlita sig på den ekologiska märkningen utan måste studera innehållsförteckningen.

Andra bloggar: , , , , , , , kost,

tisdag 17 mars 2009

Avloppsslam = en lastbil med kycklingben?

Enligt Gunnar Lindgrens senaste nyhetsbrev kan slammet kan liknas vid en lastbil med kycklingben. Så här skriver han:

När vi beskriver innehållet i någonting är det det ämne som dominerar, som bestämmer hur det skall karaktäriseras, benämnas och användas.
- Har vi en burk med 80 procent grus och 20 procent mjöl kallar vi detta för grus och behandlar det som grus.
- Har vi en burk med 99,5 procent mjöl och 0,5 procent grus kallar vi detta för förorenat mjöl.
- Har vi en burk med 100 procent mjöl kallar vi det för rent mjöl och kan äta detta.

Vad skall vi mata åkern med?
När det gäller slam finns det cirka 9 procent avfallsmetaller i ett normalt slam och cirka 3 procent fosfor. (Enl Jan Eriksson SLU rapport 5148). Ändå kallar reningsverken detta för "växtnäring" och inte metallavfall, vilket borde vara den rätta benämningen enligt ovan. Enligt Erikssons undersökning fanns det slam som innehöll mer än 17 procent metaller medan fosforhalten var 2,2 procent. (Stöde i Medelpad).

Man sprider metallavfall - det värsta vi kan göra med åkermarken eftersom man sedan inte kan ta bort metallerna i efterhand - och kallar detta "växtnäring" och "kretslopp". Detta kan illustreras med en lastbil med kycklingben. Om vi vill återföra näringsämnen så tippar vi kycklingbenen (fosfor och kalk) på åkern och kör tillbaka lastbilen till staden.Men om vi vill bli av med den skrotfärdiga lastbilen så dumpar vi både lastbilen och kycklingben på åkern och påstår att vi skapat ett "kretslopp" med "certifierad" lastbil och kycklingben.

Varje år bildas i Sverige cirka 200.000 ton torrt slam. Där finns cirka 18 000 ton avfallsmetaller och cirka 5000 ton fosfor. Skulle vi sprida detta på svensk åkermark, innebär det att vi lägger cirka 4.000 skrotlastbilar med sin last på svensk odlingsmark per år. Efter tio år har vi lagt ut 40.000 lastbilar osv.

Vem skulle säga att inte detta är upprörande och oacceptabelt? Vem skulle säga att detta är ett kretslopp? Vem skulle säga ett certifieringsförfarandet inte är annat än en vilseledande kuliss som döljer en fortgående, planerad och oreparerbar förstörelse av vår och kommande släktens odlingsmark? Hör ni de förtvivlade ropen från de ofödda?

måndag 16 mars 2009

Ännu ett inlägg i kostdebatten

Nyligen presenterades i en av de mest betydelsefulla medicinska tidskrifterna, New England Journal of Medicine, en studie av olika dieters betydelse för nedgång av kroppsvikt. Jämförelsen gällde framför allt ”hög kolhydrathaltig/låg protein- och fett­haltig kost” mot ”hög protein- och fetthaltig/låg kolhydrathaltig kost”. Samtliga studiegrupper skulle intaga samma mängd kalorier oavsett sammansättning men cirka 700 kcal mindre än tidigare. Resultatet efter två år var att viktnedgången var densamma i alla grupper oavsett kostens samman­sättning.

Artikeln har väckt stor uppmärksamhet i svenska massmedier och tagits som intäkt för att allt som skrivs och diskuteras om kostens innehåll är ointressant och endast mängden kalorier betyder någonting. Tore Scherstén,professor i kirurgi och fd. huvudsekreterare i Medicinska forskningsrådet, skriver så här ang. kostdebatten:

Hade nu referenterna, som hört av sig i radio och i tidningar, gjort sig besväret att läsa NEJM lite mer noggrant, så kanske de upptäckt att det fanns en kritiskt granskande artikel i samma nummer av tidningen. Denna artikel, av Martijn B Katan, påvisar att den verkliga skillnaden i proteinintag mellan grupperna var mellan 1 och 2 procent jämfört med planerade 10 procent och att skillnaden i kolhydratintag var endast 6 procent mot planerade 30 procent. Martijn B Katan påtalar därmed på mycket goda grunder att den presenterade informationen inte tillåter några säkra slutsatser på grund av att skillnaderna i intagna närings­ämnen är alldeles för små. Han påtalar även att data talar för att många av de enskilda individerna trots ”coachning” inte helt kunnat hålla sig till den föreskrivna dieten.
Alltså tidningarna och TV kollar inte upp ordentligt vad som sägs i forskningsrapporter innan de skriver sina artiklar och gör sina program. Ena veckan ska man äta fettsnålt andra veckan ska man dra ner på kolhydrater, enligt tidningarna. De drar sig inte heller att göra reklam för onyttig mat som potatis och lättprodukter.

Läs också vad bloggen Toxiska epistlar skriver om detta.


Andra bloggar: , , , , , , , kost livsmedelsverket

tisdag 10 mars 2009

Undvik konstgjorda sötningsmedel i livsmedel

Detta hittade jag i Konsumentsamverkans nyhetsblad:

Om vi nu ska undvika socker - är det bättre att äta produkter som innehåller artificiella sötningsmedel i stället? Vissa hävdar att dessa inte påverkar blodsockret, andra hävdar att när vi känner söt smak kan inte vår kropp avgöra om det är socker som är på väg ner i magsäcken eller om det är sötningsmedel, utan kroppen förbereder sig med insulinutsöndring. Det sägs också att den som är sockerkänslig kan underhålla sitt sötsug med sötningsmedel och mättnadssignalerna kan bli förvirrade så att man äter mer.

Det finns en typ av saft som kallas för ”den utan socker” (Procordias Fun Light), men vad innehåller den i stället? Fun Light Amazing Grape innehåller vatten, surhetsreglerande medel, stabiliseringsmedel, sötningsmedel, arom, konserveringsmedel, antioxidationsmedel, färgämne. Den enda naturliga ingrediensen är vatten – i övrigt innehåller drycken bara kemikalier.

Den allra bästa drycken är rent vatten utan några tillsatser. Men nu har det kommit smaksatt vatten med olika smaken, som smakar pyton. De innehåller bara kemikalier, inget naturligt fruktämne.

Var vaksam när du läser innehållsdeklarationen och undvik aspartam, cyklamat, sackarin, acesulfam K, sukralos, som alla är exempel på artificiella sötningsmedel. När sötningsmedel slutar på -socker (druvsocker, fruktsocker, farinsocker, invertsocker) eller -sirap (glukossirap, majssirap, high fructose corn syrup) är det lätt att förstå att det handlar om socker.

Det finns också s k sockeralkoholer som smakar sött och de slutar på –ol (sorbitol, mannitol, laktitol, xylitol).

Olika typer av stärkelse används också som sötningsmedel, t ex kornstärkelse, majsstärkelse, risstärkelse och modifierad stärkelse. Maltodextrin är en modifierad stärkelse som bl a används som sötningsmedel och konsistensmedel i t ex glass.

Det finns en liten djungel med begrepp som handlar om en matvara är sötad eller inte och vad den i så fall är sötad med. ”Utan tillsatt socker” är ett populärt uttryck liksom ”x procent mindre socker”.

För att vara helt säker på om matvaran innehåller socker eller inte - läs noga igenom ingrediensförteckningen!

Andra bloggar: , , , , , , , kost,

Internationella kampanjen Junk Food Generation

på Världskonsumentdagen 15 mars. Junk food Generation är Consumers Internationals (CI) kampanj för att stoppa marknadsföring av ohälsosam mat till barn.

Sveriges konsumenter i samverkan skriver i sitt nyhetsblad om att en stor andel av det som kallas Junk Food riktar sig till barnen och att reklamen är utstuderad och hänsynslös. Det cyniska är att man hänger på denna reklam, just på produkter som uppfattas som nyttiga, utan att kolla innehållet av socker, fett och salt.

Varför ska vi äta cornflakes?
Det började när majsen introducerades och en jättekampanj fick folk att tro att det var nyttigt. Det är en industri av världsformat i dag. Samtidigt exploderar övervikten och diabetes i världen och fokus riktas mer och mer emot de snabba kolhydraterna.

Man anger en produkts GI-värde som mått på hur snabbt kolhydraterna omvandlas till glukos (socker). Cornflakes har GI 116. Jämför nu med socker som har 97, (vid referensvärde vitt bröd = 100) Alltså är cornflakes värre än socker! 84 gram är kolhydrater och socker av totalt 100 gram, alltså 84%. Ett så högt intag av snabba kolhydrater ger kraftiga höjningar i blodsockret och det är inte nyttigt vare sig för barn eller vuxna, friska eller diabetiker.

Alltså är inte detta bra mat! Desto mer klandervärt att speciellt inrikta reklamen på cornflakes just till barn.

Ett av de senaste initiativen är att utnyttja behjärtansvärda insatser, som då ska ge företagen en bättre image, genom att stödja någon ideell verksamhet eller initiativ. Kellogg´s lockar t ex med att för varje sålt paket Cornflakes skänker dom pengar till ett träd i Afrika i samarbete med WWF. Det rör sig om 30 öre per paket. Denna hopkoppling är etiskt tvivelaktig. Man kan naturligtvis samla pengar till goda syften, men just att liera sig med det multinationella majs-företaget Kellogg´s och med barninriktad reklam få oss konsumenter att köpa ohälsosamma livsmedel, är att gå över gränsen till det etiskt och moraliskt försvarbara.

Skänk 1 krona till WWF i stället så att de kan plantera 3 träd och du slipper köpa Kellogg´s cornflakes för 20-25 kr för 500 g snabba kolhydrater. Du sparar 19-24 kronor och din egen och barnens hälsa!

Låt oss slippa denna typ av osmakliga reklam i framtiden!

Andra bloggar: , , , , , , , kost,

fredag 6 mars 2009

Ingen mandel i semlan

Fram till år 2003 var det krav på att mandelmassa åtminstone till hälften måste bestå av just mandel. Men sedan dess är det enda kravet att mandelmassa innehåller mandel - mängden kan i princip vara hur liten som helst. Det vanligaste idag är att semlan fylls med en smet av aprikoskärnor som är billigare än mandel.

Om det står mandelmassa på förpackningen ska mandel vara huvudingrediensen. Annars blir kunden lurad, säger Livsmedelsverket. Anmäl dem som luras! Det är säkert många semlor sominte innehåller grädde istället. det borde också undersökas.

Andra bloggar: , , , , , , , kost,

Djurprodukter döljs i livsmedel

Snabbmat kallas ofta för "veggie" för att man ska tro att det är vegetarisk kost. Några exempel är Dafgårds Billys Veggie pizza, Gorbys Veggie pirog, Burger Kings Veggie Whopper och Max Veggie-mål. Alla dessa innehåller animaliska produkter som mjölk och ägg, och man kan därför inte komma undan reglerna genom att byta ut "vegetarisk" mot "veggie", eftersom man menar samma sak.

Bakom innehållsdeklarationernas konstiga namn och koder döljer sig ofta animaliska tillsatser, och matprodukter som många tror är fria från ingredienser från slaktade djur är inte det.

Gelatin t ex framställs av ben och svål från framför allt grisar. Det används till allt från godis, glass, kräm, sylt, yoghurt och lättmargarin till medicinkapslar. Cloetta använder gelatin från grissvål i sitt godis.

Gris finns även i MalacoLeafs godis med gelatin, till exempel Ahlgrens bilar och AKO kolor.Ost är ett annat exempel på en icke-vegetarisk produkt. Det finns en mängd andra animaliska tillsatser som används i olika typer av mat. På Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se finns en lista över tillsatser med animaliskt ursprung.

Efter att ha läst det här känns det inte så kul att äta Ahlgrens bilar och annat gelegodis.

Andra bloggar: , , , , , , , kost,

Smördeg utan smör!

Det finns inget smör i smördegen. Det visar ett test av sex olika märken som Göteborgs-Posten gjort. Nu kan tillverkarna tvingas ändra namn på produkterna, eller börja använda smör, enligt Livsmedelsverket.Istället används margarin, vegetabiliska oljor eller fettberedning! De märken som GP har testat är; Hälsans kök, Wewalka, Sara Lee, Findus, TC Bröd och Eldorado.

Ingmar Kroon, presschef på Axfood , säger att smördeg mer är ett begrepp och Findus att det är vedertaget att använda margarin i smördeg. Konstigt resonemang, tycker jag. Heter det smördeg tror man ju att det är riktigt smör i den.

Andra bloggar: , , , , , , , kost,

onsdag 4 mars 2009

Kristina Eriksson svamlar om matfett

I gårdagens "Efter tio " på TV4, pratade matskribenten Christina Eriksson om matfetter och "rätt mat". Hon anser att man ska minska på mättat fett och istället äta "nyttiga fetter" . Gissa vilka? Jo Becel, margarin och tryffelolja (som enligt "Hemlige kocken" inte innehåller någon tryffel)!Hon har tydligen också gett ut en bok med samma innehåll. Man undrar ju vilka kopplingar hon har till livsmedelsindustrin eftersom den här boken och uppträdandet i TV, kommer väldigt lägligt i kostdebatten?

För övrigt är det dåligt av TV4 och Malou von Sivers att så okritiskt anamma detta utan att ta reda på vad aktuell forskning säger. Malou talade visserligen om den senaste forskningsrapporten, men i väldigt svepande ordalag och sa att senaste forskningsrapporten visar att det är mindre kalorier som ger viktminskning. Christina Eriksson höll med. Hon påstod också att transfetterna i margarin inte var farliga eftersom det var så lite i margarin.

Andra bloggar: , , , , , , , kost livsmedelsverket

söndag 1 mars 2009

Smöret tar slut!

Nu tar smöret slut i hyllorna- allt fler ratar margarinet och vill äta mat utan tillsatser och annan skit. Vi är mindre rädda för fett i dag och lightprodukterna går starkt tillbaka.

Tobias Wåhlén, informationschef på Arla, bekräftar bilden. Allt fler inser sambandet mellan energiintag och energiåtgång. Att det är viktigt att äta med sans och måtta.

Läkaren t Annika Dahlqvist är oerhört nöjd. Hon har i många år propagerat för att vi ska våga äta mättat fett men undvika tillsatser, socker och stärkelse. Den som är intresserad kan läsa mer på henns blogg.

Själv äter jag en blanding av LCHF och GI-kost och mår prima! Jag har aldrig ätit så god mat och slipper dessutom vara hungrig. Tidigare fick jag blodsockerfall när var ute och promenerade, men det händer aldrig nu. Idag åt vi kyckling med jordnötssås och broccolli samt haricoverts. Till efterätt hallon och björnbär med strössel , samt sås av äggulor och vispad grädde med vaniljsmak. Jättesmaskens! Jag rekommenderar verkligen Annica Dahlqvist& Airams kokbok. Det är enkla och jättegoda recept!

Andra bloggar: , , , , , , , kost livsmedelsverket