torsdag 18 november 2010

BMI-barometern

För äldre är mat och måltider extra viktiga för livskvaliteten och det borde vara en självklarhet att alla äldre får den näring de behöver. Så är det inte idag. Forskning visar att 75 % av alla på särskilda boenden är, eller riskerar att bli, undernärda. Detta innebär att de ofrivilligt tappat vikt, har ett BMI under 22 eller har svårighet att äta obehindrat.

På BMI-barometern, www.bmibarometern.se, kan du bl a :

- Räkna ut och registrera BMI-värdet för de äldre i din närhet. BMI-värdena samlas, likt underskrifter, till ett underlag som visar hur de äldre i vår omgivning mår. Underlaget visar också hur många som engagerat sig i frågan, i hela landet och i varje kommun.

-  Ta del av en lista med krav på kommunerna, utformad tillsammans med experter på vård- och omsorg av äldre.
 Skriva ut en checklista med frågor som man som anhörig kan använda sig av för att ta reda på om sin närstående är, eller riskerar att bli undernärd, och hur den enskilda kommunen arbetar för att bekämpa och förebygga undernäring.

måndag 15 november 2010

Välj rätt sorts fibrer

Men det är skillnad på fibrer och fibrer. Enligt Livsmedelsverket har vita fibrer som tillsätts i maten visserligen samma effekt på magen som andra fibrer men inte samma positiva hälsoeffekter som fullkorn har.
"- Bara för att man tillsatt fibrer behöver det inte vara fel. Men ibland sätter man till mycket fibrer i annars fiberfattiga produkter för att nå upp till vissa fiberhalter. Då blir det väldigt lätt av bara en typ och det är ofta inte lika bra, menar Per Åman."

Den danska forskaren Heddie Mejborn säger till tidningen Taenk att det är bättre att hålla koll på att man äter fullkorn än kostfiber. Fullkorn betyder att det är blandade fibrer, dessutom får man i sig vitaminer och mineraler, vilket alltså är bättre.
Bloggar: ,, , , ,vetenskap, kost, kostråd, konsumentmaktkonsument, konsumenter

Journalist får pris för sin kritik mot livsmedel

Enligt Sveriges Konsumenter, som delar ut Blåslampan, är har Nilsson genom sina böcker uppmärksammat produktion och lagstiftning kring våra livsmedel.

Mats-Eric Nilsson har arbetat som journalist i många år på Svenska Dagbladet. Sedan 2007 har han skrivit böcker som blivit mycket uppmärksammade. Han har lyft fram den processade matens baksidor, till exempel tillsatser i livsmedel, kvalitetsbrister och fusket.

Bloggar: ,, , , , ,vetenskap, kost, kostråd, konsumentmaktkonsument, konsumenter

lördag 13 november 2010

Ny studie visar att animaliskt fett är skadligt

En omfattande amerikansk studie belyser de långsiktiga hälsoeffekterna av animalisk respektive vegetabilisk lågkolhydratkost. Tidigare studier har identifierat en ökad dödlighetsrisk för individer som konsumerar lite kolhydrater (ca 40 energiprocent) men mycket fett och protein. Tidigare studier har dock inte tagit hänsyn till om fett- och proteinkällorna varit animaliska eller vegetabiliska (olja, margarin). Nyhetsvärdet med den amerikanska studien är att man gjort just detta.

Individer med högst följsamhet till animalisk lågkolhydratkost konsumerade lite kolhydrater (36 energiprocent) och mycket fett (38 energiprocent), och huvuddelen av fettet (två tredjedelar) var av animaliskt ursprung(smör, grädde mm). Dessa individer hade en signifikant högre risk att dö i hjärt–kärlsjukdom och cancer under uppföljningsperioden (23 procent högre total dödsrisk).

Individer med en hög följsamhet till en vegetabilisk lågkolhydratkost hade ett liknande intag av kolhydrater (ca 41 energiprocent) och fett (38 energiprocent), men huvuddelen av fettet (tre femtedelar) var vegetabiliskt. På motsvarande sätt skilde sig proteinintaget. Hög följsamhet till denna lågkolhydratkost var förenad med 20 procent lägre risk att dö, vilket främst berodde på signifikant lägre risk att dö i hjärt–kärlsjukdomar.

Resultaten från denna studie understryker tydligt hälsofördelarna med att låta vegetabilier dominera vårt kostintag, framför allt om vi önskar äta en kolhydratfattig kost.

Undrar vad LCHF-förespråkarna säger om detta?Kostdoktorn avvisar i alla fall studien helt Läs mer här Han menar att gruppen som åt minst kolhydrater och minst grönsaker även hade andra intressanta egenskaper. De rökte t ex tre gånger oftare och motionerade hälften så ofta som gruppen de jämfördes med.

Bloggar: ,, , , ,vetenskap, kost, kostråd, konsumentmaktkonsument, konsumenter

torsdag 4 november 2010

Ny forskning om konsekvenser av kostvanor

Hälsokonsekvenserna av våra kostvanor har debatterats på senare år. Debatten har bl a handlat om varifrån vi bör hämta huvuddelen av vår energi. Livsmedelsverket har länge förespråkat en kost där majoriteten av energin kommer från kolhydrater. Som kontrast har andra propagerat för en kost som är fattig på kolhydrater men rik på fett och protein, t ex LCHF och GI-kost. Förespråkare för lågkolhydratkost hävdar att kolhydratrika livsmedel är skadliga bl a genom att de ökar risken för övervikt och diabetes.

Några välgjorda studier på senare år har visat att en kolhydratfattig kost kan vara effektiv för viktnedgång på kort sikt, men hälsokonsekvenser på längre sikt är fortfarande oklara. ULSAM-studien (Uppsala longitudinal study of adult men) startades i början av 1970-talet, då samtliga 50-åriga män bosatta i Uppsalaregionen inbjöds, för att sedan följas upp under årens lopp. Deltagarfrekvensen har varierat mellan 73 och 87 procent.

I början av 1990-talet, när männen var 70 år, kartlades kostvanorna med hjälp av sjudagars kostregistrering. Med den informationen sammanställdes följsamheten till olika kostmönster – en medelhavslik kost, en kost som följer WHO:s riktlinjer och en kolhydratrestriktiv kost – och sambanden mellan kostmönster och dödlighet kunde studeras. Uppgifter om dödlighet insamlades från officiella register.

De män som konsumerade minst kolhydrater (i genomsnitt 43 energiprocent) och mest fett och protein vid 70 års ålder hade sämre prognos under den kommande tioårsperioden än de som konsumerade mest kolhydrater (i genomsnitt 54 energiprocent). Risken att dö under tioårsperioden var ungefär dubbelt så hög och risken att dö på grund av hjärtsjukdom var ungefär fyrdubblad.

Samtidigt fann forskarna att ett medelhavslikt kostmönster, dvs mycket fisk, frukt och grönsaker, lite kött- och mjölkprodukter samt ett måttligt men regelbundet intag av alkohol var starkt skyddande. Männen som åt mest medelhavslikt uppvisade en 75-procent lägre risk att dö under perioden, och risken att dö i hjärtsjukdom var ännu lägre.

Det är bra att allt fler studier kommer, men än kanske det är för tidigt att dra slutsatser?Idealet verkar vara en kolhydratafattig kost med "goda fetter", dvs olja och annat vegetabiliskt fett. Nu framgår det inte av texten om deltagarna ätit vegetabiliskt eller animaliskt fett. Det är ju mycket det debatten handlar om. Mer forskning behövs alltså.
Bloggar: ,, , , ,vetenskap, kost, kostråd, konsumentmaktkonsument, konsumenter

Dokumentär om tveksamma bantningsmetoder

Hur ska jag äta för att hålla mig frisk och smal? Den eviga frågan håller liv i en jätteindustri som översköljer oss med goda råd om bantningsdieter. Men alla råd är inte så bra och saknar vetenskapligt stöd. Den allt mer processade maten och tillsatserna av socker gör att övervikt har blivit ett allt större folkhälsoproblem i industrialiserade länder.

Det är tex en myt att överviktiga har långsammare ämnesomsättning. Istället är det genetiska fakotrer som bestämmer om vi ska kunna hålla vikten eller inte. Se filmen "Diet med vetenskapligt stöd" som på ett bra sätt beskriver livsmedsindustrins utveckling och den forskning som finns kring övervikt.

Bloggar: ,, , , ,vetenskap, kost, kostråd, konsumentmaktkonsument, konsumenter