Myter om fetma

Det är en grupp amerikanska och danska forskare som sökt på internet för att hitta myter om fetma som florerar i både medier och i den vetenskapliga litteraturen. En myt definierades som något som hålls för sant, trots motbevis.

Artikelförfattarna identifierade sju myter, som de bemöter med argument. Här några exempel:

Myt 1: Små förändringar i energiintag eller energiförbrukning ger stor effekt på sikt.

Ett vanligt påstående är att små livsstilsförändringar, som att promenera 20 minuter per dag, har stor effekt på vikten på längre sikt. Det bottnar i ett gammalt antagande om energibalans och storlek på viktminskning, som dock baseras på kortvariga experiment och inte går att tillämpa på små förändringar över lång tid. Hos de flesta påverkas vikten betydligt mindre än vad detta antagande säger och skillnaderna mellan olika personer är stora.

Myt 2: Viktigt att sätta realistiska mål

Att sätta nåbara mål för viktminskningen så att patienten inte blir frustrerad och tappar sugen kan verka rimligt. Men det finns inga data som stödjer att ambitiösare mål ger sämre resultat. Tvärtom finns det studier som visat ett samband mellan högre satta mål och fler tappade kilon.

Myt 3: Snabb viktminskning i början ger sämre resultat på sikt

En metaanalys av randomiserade studier som jämförde dieter som ger snabb respektive långsam viktnedgång visade ingen signifikant skillnad i effekten på vikten på längre sikt. Rekommendationer om att försöka gå ner i vikt mer långsamt till en början kan snarare vara kontraproduktivt, skriver artikelförfattarna.

Myt 4: Viktigt att värdera patientens beredskap att gå ner i vikt

Hur pass villiga de som inleder viktminskningsprogram, eller genomgår fetmakirurgi, är att gå ner i vikt spelar knappast någon roll för utfallet, visar flera studier. Förklaringen kan vara så enkel som att personer som frivilligt väljer att gå med i något dietprogram är tillräckligt beredda att förändra sitt beteende, tror författarna.:

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, Göteborg, hälsa ,kost, intressant, miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

Beta-glukan sänker kolesterol

Jag äter Beta-glucare som innehåller beta-glukan, för att sänka mitt höga kolsterol som ligger på 8,9(totalt). Doktorn har ingen annan patient med så högt värde! Lite otäckt.

För att få i sig 3 gram betaglukan på annat sätt, behöver man äta 3-4 portioner havregrynsgröt - varje dag.Nu äter jag istället 1 dl per dag. Tyvärr är de stenhårda, men går att få i sig tillsammans med fil. Nästa vecka ska jag kolla mitt kolesterolvärde. Jag har också börjat äta lättfil (äckligt) och slutat ta mjölk i kaffet. Inga mackor med ost heller. Det blir spännande att se om det har gått ner.

För människor är b-glukan positivt för hälsan eftersom den kan sänka både kolesterolhalten och glukos- och insulinhalten i blodet. En sänkning av kolesterolhalten anses minska risken för att få hjärt-kärlsjukdomar som är ett stort problem i västvärlden. Minskad glukos- och insulinhalt minskar risken för typ 2-diabetes som också är ett vanligt problem.

De här fysiologiska effekterna beror troligtvis på att b-glukan ger en ökning av viskositeten i tarmen när man äter b-glukanrika livsmedel, som t ex havrekli eller kornmjölsgröt. Viskositetsökningen gör att gallsyror och kolesterol dräneras från tarmen. För att bilda nya gallsyror i levern måste kolesterol då tas från blodet, vilket gör att kolesterolhalten i blodet minskar. I USA har FDA (Food and Drug Administration) godkänt ett hälsopåstående för lösliga kostfibrer, inkluderat b-glukan, i både havre och korn. Det är troligt att även den europeiska livsmedelsmyndigheten kommer att godkänna ett hälsopåstående för β-glukan i havre och korn.

Bloggar: mat ,samhälle,Göteborg, hälsa ,kost, intressant, miljö, kostråd,

Findus visste att reningsverket inte funkade

Länsstyrelsen polisanmäler nu Findus efter utsläppet i Vegeå, som beskrivs som en ekologisk katastrof.

Det var i söndags kväll som boende längs Vegeå i Skåne, upptäckte att mängder av döda fiskar låg och flöt i vattnet som blivit gult och illaluktande. Det stod snart klart att orsaken var utsläpp av organiskt material från Findus vilket lett till akut syrebrist i vattnet.

Hela sträckan från Findus till mynningen i Skälderviken tros vara drabbad, och länsstyrelsens experter fruktar att det tar flera år för livet i ån att återhämta sig. Vattnet innehåller mindre än 1 mg syrgas per liter. Det visar provtagningar som gjorts längs hela sträckan.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, Göteborg, hälsa ,kost, intressant, miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

Mjölkbonde använde avloppsslam

Under tre års tid har mjölkbönderna tagit emot i stort sett allt slam som reningsverket i Österbymo tre mil västerut har framställt. Avloppsslammet hygieniseras genom iblandning av kalk och är därför vitt. Reningsverket tar inget betalt för slamprodukten.

Arla fick kännedom om slamspridningen i slutet av april och utreder nu fallet. Enligt Ove Johansson, ansvarig för kvalitetsprogrammet Arlagården, pågår för närvarande en juridisk översyn.Nu riskerar bonden att stängas av.

Slam förbjudet på fodergröda

Enligt Naturvårdsverkets författning från 1994 får slam inte användas på betesmark eller på åkermark som ska användas för vallfodergrödor som ska skördas inom tio månader räknat från spridningstillfället. Samma regler gäller för odling av bär, potatis, rotfrukter och potatis.

Svensk Mjölk tillämpar stängare regler med en karenstid på tre år från spridningstillfälle till skörd. Inköpt foder får ha odlats på slamgödslad mark förutsatt att reningsverket som levererat slammet är certifierat i Revaq.


Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, Göteborg, hälsa ,kost, intressant, miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

Vad kan du om fisk?

Testa dig själv.

Vad kan du om torsk, piggvar och sjötunga. Testa dina fiskkunskaper här:

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, matlagning, matblogg, hälsa, konsument, konsumenter, matblogg,miljö, Göteborg,  kost, kostråd

En tidsresa i köket - från hemlagat till micovågsugnen.

Om det skiftesrika svenska köket i olika landsdelar under olika tidsperioder. Materialet är hämtat från UR:s och SVT:s arkiv.Året är 1952. Två husmödrar lagar samma vardagsmiddag, men på helt olika sätt.Vad tycker du verkar nyttigare?

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, matlagning, matblogg, hälsa,vetenskap,  konsument, konsumenter,

Köttkonsumtionen ökade i Sverige,men färre producerar

Konsumtionen av kött ökade från 2007 till 2008 med 1,3 procent till 84 kilo per person. Det visar Jordbruksverkets statistik över livsmedelskonsumtionen i Sverige. Konsumtionen ökade trots lågkonjunktur och höjda köttpriser — dessutom var köttproduktionen ifrågasatt i klimatdebatten. Vi åt lika mycket griskött  drygt 36 kilo. Nötköttet minskade däremot på våra tallrikar med 1,6 procent till 25 kilo per person. Vi festade desto mer på kyckling och annat fjäderfäkött — ökningen var 8,5 procent till 18 kilo per person. En anmärkningsvärt ökning.

Däremot tycks produktionen av kött minska av någon anledning. Antalet köttbönder minskar. Det kanske är svårt att konkurrera med billigt kött från utlandet, tex dansk fläskfilé.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, hälsa, vetenskap, kost, kostråd

En halv miljon matförgiftas årligen

Enligt en undersökning som Livsmedelsverket gjort matförgiftas varje år ca en halv miljon svenskar. Ett par tusen fall av matförgiftning bekräftas via rapporter till Livsmedelsverket och Smittskyddsinstitutet varje år. Om de som matförgiftas anmälde det till kommunens miljö- och hälsokontor skulle myndigheterna lättare kunna spåra utbrott och förhindra att fler drabbas, säger mikrobiologen Mats Lindblad på Livsmedelsverket.

Tidigare undersökningar visar att varje matförgiftad person i genomsnitt förlorade 500 kronor i kostnader och utebliven inkomst. Och för samhället i stor betyder en halv miljon matförgiftningar en förlust på cirka 2,5 miljoner kronor.

Det enklaste sättet att undvika matförgiftning är att ha bra hygien i köket, tex inte använda samma skärbräda och kniv till kyckling eller kött och annan mat. Man bör också skölja grönsaker och kyla ner mat som man lagat istället för att låta den stå framme och svalna. Kyckling och kött ska vara genomstekta. Men A och O är handtvätt innan matlagning. Att komma direkt från toan och ställa sig och laga utan att ha tvättat händerna är äckligt och innebär stor risk för smitta.Likaså om man har sår på fingrarna och lagar kall mat. Byt också disktrasa och handdukar ofta och rengör kylen någon gång då och då.

Om man går ut och äter ska man undvika buffeér där maten stått framme en längre tid. Om toan är skitig kan du kallt räkna med att köket också är skitigt!Utomlands ska man undvika att äta sallad, glass, kyckling och råa ägg som ingår i vissa maträtter.

Enligt Hygienkonsult finns det livsmedelsaffärer som är cerifierade för nationella branschriktlinjer för hygien i butik. Standarden som heter ”Säker mat i din butik” har tagits fram av Svensk dagligvaruhandel, godkänts av Livsmedelsverket samt ackrediterats av SWEDAC. Han har också skrivit om 100 bra sätt att slippa matförgiftning.Bra tips!

Viktigast av allt-TVÄTTA HÄNDERNA!

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, Göteborg, hälsa ,kost, intressant, miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt, konsumenter

Sönderavling och djurplågeri även i ekologisk köttproduktion

http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3737&grupp=10544

Lyssna på det skrämmande radioprogrammet i SR:s P1 som heter "Matens pris"! Man blir spysjuk av att höra hur de stackars djuren utnyttjas och plågas bara för att vinsterna ska optimeras och vi ska få så billig mat som möjligt på matbordet. Inte ens ekologiskt producerade djur är undantagna fån detta vansinne.

Många av de djurraser som används i köttproduktionen är så hårt avlade att de blir sjuka av att hållas utomhus. Ändå används sådana här snabbväxande raser även inom den ekologiska djurhållningen där djur går ute stor del av tiden. De raserna klarar inte det utan är mer känsliga för väder och vind bla pga minskat fettlager.

Lantbrukaren Rolf Axel Nordström är kritisk mot den hårda aveln:

" – Jag tycker det är bedrövligt, för jäkligt och oerhört cyniskt. Eftersom vi inte vill tillåta att djuren växer i den takt som det var tänkt så att allt utvecklas i lugn och ro, utan vi ska forcera fram ett djur som ska växa på en fjärdedel av den tiden det var tänkt. Då får vi ju alla dessa olika problem, eftersom det inte var meningen att det ska gå till på det sättet, säger Rolf Axel Nordström."

Ändå använder sig många ekologiska bönder av snabbväxande djur. Med hjälp av livsmedelsverkets slaktskadestatistik kan man bland annat se att betydligt fler ekologiska grisar drabbas av ledinflammationer och andra ledförändringar än grisar som hålls inomhus i trånga boxar. Mycket tyder på att en förklaring är den hårda aveln som skapargrisar som inte är tillräckligt robusta för att gå utomhus.

Vi konsumenter måste protestera mot detta och börja fråga hur maten produceras! Hur ska vi kunna välja i livsmedelsbutiken? Läs också vad Bengt Ingerstam skriver på sin blogg.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, Göteborg, hälsa ,kost, intressant, miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt, konsumenter

Grislarmen nonchaleras av livsmedelskedjor

Nyhetsrapporteringen om den danska grishållningen rev upp starka känslor - men har lett fram till få förändringar. Ingen av landets tre stora livsmedelskedjorhar ställt några nya krav på sina danska leverantörer.

I slutet av maj sände Sveriges Radios Ekoredaktion det första inslaget om den danska grisproduktionen.Under ett par intensiva dagar dominerades nyhetsrapporteringen av bilder på danska grisar och tidningsrubrikerna talade om tortyr och plågeri. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) var kritisk och de svenska livsmedelskedjornalovade att ta upp frågan med sina danska leverantörer.Men de starka reaktionerna till trots - nu visar Land Lantbruks rundringning till de tre stora livsmedelskedjorna - Coop, Ica och Axfood - att nyhetsrapporteringen inte har lett till några förändringar!


Ordföranden för Sveriges Grisföretagare, Annika Bergman , är mycket kritisk till butikskedjornas passivitet och tycker att de är otroligt flata. Hon menar att det inte borde vara så svårt att ställa krav. Det finns ju till exempel engelska kedjor som gör det. Jag kan inte annat än hålla med. Vi konsumenter får försöka påverka livsmedelshandlarna genom att inte köpa danskt kött tills vidare. Vem vill äta en sönderstressad gris?

Läs också artikeln från DN: Avloppsslam en cancerfara som förgiftar våra åkrar


Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost

Läs recensionen av Dr. Dalhlqvists nya kokbok

Se recensionen av Dr. Dahlqvists och Airams nya LCHF-kokbok på bloggen Kost och Hälsa . Johanna Söderlund tycker att boken är trevlig med fina bilder och att den är bred, med recept av många olika slag - t.ex. hittar man recept på blomkålsmos, plättar, hallongräddglass, gulaschsoppa och bearnaissesås. Hon skriver att den främst är en grundkokbok, med många ägg- och färsrätter som stomme. Vidare att recepten ser väldigt goda ut och att hon tror att de fungerar bra för de flesta; hon kommer dock själv inte att äta av så många av rätterna i deras grundform, eftersom hon tror att kan verka alltför aptitstimulerande. Som ofta är fallet med LCHF-recept så innehåller de grädde och lagrad ost i överflöd. Många av recepten i boken är dessutom väldigt kolhydratsnåla, men för den som vill går det ju bra att lägga till mer grönsaker och andra kolhydratkällor också. Hon tror därför att recepten funkar även i familjer där man äter lite olika.

Själv tror jag inte att det är bra att bara äta en massa fett och proteiner, grönsaker behövs för att man ska må bra. Däremot kan man äta grönsaker som har lågt glykokemiskt index. Det är roligt med nya kokböcker om de ger nya ideér, men oftast har de stulit recepten från någon annan kokbok och lancerar dem sedan som sina egna.

Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost livsmedelsverket

Hemlige kocken skriver för SvD

Mats-Erik Nilsson, författare till "Hemlige Kockens" och "Äkta vara" ska börja skriva artiklar i SvD. Han har tydligen varit redaktionschef där tidigare. SvD ska starta en artikelserie med namnet "Mat & Klimat" där Nilsson ska medverka. Hans böcker om livsmedelsindustrin och tillsatserna i maten väcker starka reaktioner och har fått fler att ställa kritiska frågor i butiken. Nu efterlyser han SvD-läsarnas frågor.  Huvudämnet i artikelserrien ska vara matens kvalitet. Hur lätt det är att bli vils­e-förd i butiken och hur man ska tänka om man vill hitta äkta varor. Det blir mycket intressant. Jag återkommer med rapporter längre fram.
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument
Matblogg
matlagning
kost

Matakuten sätter fokus på den dåliga skolmaten

Matakuten berättar om den bristfälliga skolmaten i Sverige, ger tydliga och konkreta förslag på åtgärder och framför allt; visar hur man med enkla medel kan få skolmaten och matmiljön i skolan att bli mycket bättre.

Ciceron genom programserien är Bert Karlsson, som också är initiativtagare till projektet. All heder åt honom, som verkligen tagit detta på allvar och helhjärtat jobbar för att skolmaten ska bli bättre. I olika reportage får vi följa honom i hans jakt på svar varför situationen ute i landets skolmatsalar ser ut som den gör. Han engagerar också skolbarnen och låter dem möta politikerna som har ansvaret. Som vanligt kan de inte ge några bra svar på varför de inte prioriterar barnens mat.

Parallellt arbetar tre kockar på tre olika skolor där man brottas med tre olika problem. Kockarna gör en formidabel insats som lyckas omvända den konservativa skolkökspersonalen och barnen. Men det största problemet verkar vara upphandlingen som är styrd så att skolköken tvingas beställa halvfabrikat. Barnen får uppvärmd mat som innehåller massor med fett och kemikalier! Det går t ex inte att beställa färska grönsaker , fisk och kyckling! Det är helt åt skogen! Föräldrar måste börja ställa krav på att skolmaten ska vara av god kvalitet. Starta ett uppror mot skolmaten!
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument

Spola EU-förslaget om maxnivå för kosttillskott!

I januari 2009 planerar EU-kommissionen att publicera ett förslag om MPL (Maximum Permitted Level) för vitaminer och mineraler. Det kommer att sättas en maxnivå för hur mycket vitaminer och mineraler ett kosttillskott får innehålla. De föreslagna maxnivåerna står inte i proportion till riskerna. Den föreslagna maxnivån för betakaroten föreslås t.ex.bli 7 mg. Det motsvarar innehållet i en och en halv morot.

Detta motsvarar inte dagens näringsbehov och speglar ingen verklig riskfaktor. EU tillåter kemiska tillsatser i livsmedel, tobak och alhohol och snart får vi köpta recepfria läkemedel i livsmedslbutiken, men nu ska de helt plötsligt lägga sig i vilka vitaminer vi köper! Det låter ju helt barockt och anledningen kan inte vara något annat än pengar!

Ett antal engagerade människor har därför startat Projekt Vitamin Freedom med syfte att väcka
opinion i denna fråga och bevaka vår rätt till hälsa. Läs mer om EU:s förslag .
hälsa
mat
samhälle
livsmedel
konsumenträtt
konsumentupplysning

KONSUmindre istället för KONSUmera

Enligt Bengt Ingerstam borde vi tänka om vad gäller konsumtionen. För att vi inte ska bli feta och sopberget öka borde vi minska konsumtionen av mat och av andra produkter istället för att öka den. Jag håller med om att samhället gräver en grav åt sig själv om vi ska fortsätta den vansinniga jakten på ständig tillväxt och slit -och slängmentaliteten får fortsätta härja. Vi äter också för mycket, portionerna är för stora och vi slänger för mycket mat. Det skapar både ohälsa och skadar klimatet.Läs också bloggen Köpstopp som skriver om anti-shopping och medveten konsumtion.
hälsa
mat
politik
miljö
samhälle

Fet av kryddor?

En ny studie visar att glutamat kan göra dig fet pga att den ökar aptiten. I för stora doser har det visat sig att glutamat kan framkalla migränanfall, trigga diabetes, IBS, autism, tinnitus, rosacea, hyperaktivitet, allergier och depressioner för att bara nämna några.

Här är en lista på livsmedel du bör se upp med:
* Smaksalter och färdiga kryddblandningar. Bland andra Aromat, Knorr grillkrydda,
Santa Maria allroundkrydda och Spice Islands smaksalt.
* Färdigmat.
* Halvfabrikat.
* Pulversoppor.
* Burksoppor.
* Såsmixer.
* Färdigkryddat kött.
* Buljonger.
* Smaksatta chips.
* Salta nötter.
* Snabbmat.
* Asiatisk mat.
* Storköksmat.
* Charkuterier.
* Fryst kyckling.
* Grillsås.
* Snabbnudlar.
* Salladsdressing.
* Gelatin.
* Varmkorv.
* Sötsur sås.
* Mjölkpulver.
* Protein-dryckspulver.

Glutamat finns även naturligt i viss mat:
* Soja.
* Marmite (engelskt pålägg).
* Parmesanost.
* Vegemite (australiskt pålägg).
* Roquefortost.
* Sojasås.
* Torkad shiitakesvamp.
* Sjögräs som kelp och kombu.
* Nam pla (thailändsk fisksås).
* Ostronsås.
* Valnötter.
* Ansjovissås.
* Lufttorkad spansk skinka.

Den är inte lika farlig eftersom den bryts ner långsammare, men den som är överkänslig kan reagera även på den.
hälsa
mat
livsmedel
konsumenträtt
konsumentupplysning

Ändring av nyckelhålsmärkning

Ett förslag av ändring av kriterierna för Nyckelhålsmärkning går på remiss. På Livsmedelsverkets hemsida kan man läsa deras remissvarsom i korthet föreslår följande ändringar:

* krav på fullkorn för spannmålsgrupperna, till exempel bröd
* skärpta krav på flera punkter för färdigmat, högst 2% transfetter får ingå i fett/olja.
* två nya livsmedelsgrupper: oljor och flytande margarin samt smörgåsar,baguetter med mera
* utvecklade villkor för fiskprodukter
* skärpta krav för salt i flera grupper.Lägre salthalt i livsmedel blir följden.
* sötningsmedel eller ämnen med sötande egenskaper får inte ingå

Nyckelhålsmärkning är ett näringspolitiskt instrument inom mat
och hälsa, som har funnits sedan 1989. Huvudidén var att symbolmärkningen
skulle finnas inom livsmedelsgrupper där konsumenten kan ha svårt
att hitta de näringsmässigt bästa alternativen. Märkningen utvidgades 2005 till att avse några nya livsmedelsgrupper (t.ex.naturligt magra och fiberrika produkter såsom frukt och grönsaker samt vegetabiliska alternativ till kött- och mejeriprodukter). Norge och Danmark ska också börja med nyckelhålsmärkning.

Nyckelhålsmärkning används också i reklamsyfte och skapar mervårde hos Livsmedelsindustrin. Det ser man också på sändlistan för remissvar som går till många livsmedelsföretag. Sammanfattningsvis tcker jag aatt det är ett bra förslag i det stora hela, men att transfetter och kemikalier borde förbjudas helt. Användningen av animaliskt fett och fett överhuvudtaget är också omdiskuterad.
hälsa
mat
samhälle
livsmedel
forskning

Lita inte på Socialstyrelsen!

Nu kommer äntligen en studie som visar att GI-kost är det bästa om du vill gå ner i vikt och minska risken för hjärt- o kärlsjukdomar! Att äta fett (helst från från fisk och vegetabilier) och lite kolhydrater är det bästa enligt en artikel som publiceras i dagens nummer av den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine.

Forskarna följde över tre hundra personer som var överviktiga. Personerna delades in i tre grupper som fick äta enligt olika dieter under två år.Den grupp som åt Atkinsdieten (GI) gick ner mest i vikt medan medelshavsdieten kom tvåa. Sist kom den sk tallriksmodellen som Socialstyrelseen rekommenderar.Inte nog med det, höga blodfetter och dåligt kolesterol (LDL) bekämpades bäst inom lågkolhydratgruppen.

Kommer kostrekommendationerna för överviktiga och diabetiker äntligen att ändras? Vi får se, men att ändra uppfattning på läkarvetenskapen är som att vända ostindiefararen Göteborg. Det tar tid!

Om man dessutom kombinerar GI-kosten med motion i olika former så har man stora möjligheter att nå en acceptabel vikt och kunna behålla den. För diabetiker är det också bra att hålla en jämn nivå på blodsockret och det gör man med långsamma kolhydrater. Dessutom ska man undvika allt vitt bröd, vitt ris och vit pasta och istället äta fullkornsvarianter, fastän i mindre mängd.

Allt för ofta har våra myndigheter tex Socialstyrelsen med "Åtta bröd om dagen", kommit med ogrundade rekommendationer som varit mer till skada än till nytta. Nu har det också kommit fram att vissa av de råd som getts till gravida kvinnor och nyblivna mödrar varit helt gripna ur luften. Uppskattningsvis har 75 barn om året dött i Sverige varje år, under trettio års tid, på grund av detta felaktiga råd. Slutsatsen blir tyvärr: Lita inte på Socialstyrelsen!
Intressant
hälsa
mat
politik

Dold import av kemikaliestinn potatis

I varannan importerad potatisprodukt, som förutom ren potatis även kan vara tex chips, färdigmat och pommes frites har Naturvårdsverket
hittat rester av kemikalier. Det har visat sig att 20% av den potatis vi äter är importerad och oftast vet vi inte om det. I princip finns ingen svensk korvkiosk eller hamburgerkedja som serverar svensk potatis, säger Pirjo Gustafsson, näringspolitisk handläggare på GRO, som har hjälpt naturvårdsverket med undersökningen.

- Bakpotatis importeras bla från England och pommes frites från Belgien och Holland. Stora restauranger och vägkrogar använder sig gärna av förkokta potatisprodukter för att spara tid.

Under åren 2004-2007 har Livsmedelsverket vid stickprovskontroller av potatis och potatisprodukter hittat bekämpningsmedelsrester och antigroningsmedlet klorprofam i varannan testad potatisprodukt från EU-länder utom Sverige.

Klorprofam försämrar blodets syreupptagningsförmåga och barn som fått i sig för mycket kan känna sig trötta och få huvudvärk.

Välj helst
1. Ekologisk potatis odlad i Sverige, helst närproducerad.
2. Ekologisk importerad potatis.
3. Konventionellt odlad potatis av tåligare sort som Princess och Ditta.

Låt bli
1. Potatis med högt bekämpningsbehov som King Edward och Bintje.
2. Importerad potatis.

Källa: Naturskyddsföreningens potatistopplista

Undvik färdig- och snabbmat också, tycker jag.

hälsa
mat
samhälle
livsmedel
forskning

Förgifta inte våra åkrar!

Gunnar Lindgren , känd miljöforskare och debattör, skriver sin artikel om spridningen av avloppsslam på våra åkrar. Slammet innehåller både tungmetaller och läkemedelsrester. Det är tex antibiotika om orsakar resistenta bakterier och hormoner som spolas ner i toaletten eller kommer ut den naturliga vägen i avloppet, som till slut hamnar i avloppsslammet som sprids på våra åkrar, för att senare hamna på matbordet. Det är också tungmetaller från biltättar, bensinmakar, sjukhus mm. Inget av dessa ämnen regleras - halterna kan vara hur höga som helst i slammet. Bönder och livsmedsproducenter måste ta sitt ansvar för att stoppa detta vansinne och sluta förorena vår jord!
Bloggar: hälsa, mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg,miljö, intressant, politik, Göteborg,jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling,SLU, hälsa