Dole Goes bananas

I efterhand kanske Fredrik Gertten borde ha vetat att han var i riskzonen när han gjorde en film om världens största frukt och grönsaksföretag, Dole. Men sedan kunde han inte ha förutsett hur långt Dole Foods skulle gå för i sin strävan att hindra sina 2009 dokumentära bananer från att nå den stora skärmen.

'' Jag kanske var naiv, men då kanske det är en bra sak att vara naivt,'' säger Gertten, som har varit i Australien denna vecka som en gäst hos Melbourne International Film Festival. '' Om du hela tiden tänker "Åh skurkarna kommer efter mig", kanske jag inte skulle ha modet att göra denna film.''

Bananer byggdes runt ett 2007 rättsfall där Los Angeles advokater Juan Jose Dominguez och Duane Miller hävdade Dole medvetet hade utsatt arbetare på ett bananplantage i Nicaragua för att Dibromochloropropane (DBCP), ett bekämpningsmedel känt för att orsaka sterilitet.

För Kemiföretaget Dow, som hade slutat sälja bekämpningsmedel år 1977 uppstod det övertygande bevis för att medlet orsakade sterilitet, och det förbjöds i USA helt och hållet 1979. Men när Dow skrev för att informera klienter om att DBCP inte längre skulle vara tillgängligt, svarade Dole att underlåtenhet att ge det kemiska medel som utlovats skulle utgöra ett allvarligt kontraktsbrott.

En seger i rätten skulle säkert sända ett tydligt budskap till Dole - ett amerikansk multinationellt företag med intäkter på nästan $ US7 miljarder per år - att sedimentering var ett mycket bättre alternativ än att slåss.

Och vann gjorde arbetarna - utom på en punkt.Sex av dem visade sig vara sterila till följd av exponering för bekämpningsmedlet och tilldelades $ 3,2 miljoner i skadestånd. Juryn beviljade ytterligare $ 2,5 miljoner i skadestånd

Read more: http://www.theage.com.au/entertainment/going-bananas-how-big-money-put-the-skids-on-justice-20120810-23zvs.html#ixzz23Xsq82oL

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, Göteborg, hälsa ,kost, intressant, miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

Farliga gifter i matfisk

Naturskyddsföreningen har gjort stickprover på 12 olika fiskar från olika delar av världen. I nio av dessa hittades höga halter av gifter som är farliga för människor. Mikael Karlsson efterlyser nu både hårdare kemikalielagstiftning och bättre kontroll av fisken vi stoppar i oss.

Detta innehåller matfisken

- Lax från Sydafrika: Relativt höga halter kvicksilver

- Tonfisk från Filipinerna: Nästan fyra gånger över gränsvärdet för kadmium.

- Storröding från Vättern: Mycket höga halter bromerade flamskyddsmedel, fyra gånger över gränsvärdet för insektsmedlet DDT och två gånger över gränsvärdet för perflourerade ämnen (pfos). Innehåller dessutom relativt höga halter kvicksilver

- Odlad lax från Norge: Mycket höga halter bromerade flamskyddsmedel

- Svensk Gråsej från Nordsjön: Bromerade flamskyddsmedel över det kommande gränsvärdet och insektsmedlet DDT.

- Svensk sill från Norsjön: Höga halter bromerade flamskyddsmedel och insektsmedlet DDT.

Kemikalierna kommer från vanliga konsumentprodukter och sprids sedan ut i ekosystemet och hamnar på våra tallrikar. Det värsta är att det här handlar om fiskar som myndigheterna rekommenderar och som vi konsumenter tror är helt okej att äta, säger Mikael Karlsson, ordförande på Naturskyddsföreningen.

Det här låter inte bra! Det är med sorg i hjärtat jag läser detta och förstår att sillen och laxen vi ätit i tron att den var nyttig, istället är giftig. Myndigheterna måste nu ta ett krafttag för att minska användningen av kemikalier i samhället!Ingen vet vilka följder deta kan få för kommande generationer.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, matlagning, matblogg, hälsa, konsument, konsumenter

Förbjudet gift på svenska äpplen

Stora mängder svenska äpplen har besprutats med det förbjudna bekämpningsmedlet Topsin. Antimögelpreparatet förbjöds för äpplen för tre år sedan. Enligt Livsmedelsverket är de besprutade äpplena inte farliga att äta,men varför är det förbjudet då?

Jordbruksverket hade av misstag satt upp ämnet på listan över godkända växtskyddsmedel. Upptäckten gjordes av Livsmedelsverket som hittade rester av medlet hos flera fruktodlare i bland annat Skåne, rapporterar Sveriges Radio Malmö.Odlarna skulle egentligen ha anmälts, men myndigheterna avstår eftersom de själva gjort fel och odlarna har sprutat i god tro.

Bloggar:, hälsa, mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg, miljö, Göteborg,jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling,

Testikelpåverkan hos arbetare vid fruktföretaget Dole

På tidningarnas kultursidor har vi kunnat läsa om den stämningsansökan som det amerikanska multinationella fruktföretaget Dole lämnat in mot ett mindre, svenskt filmbolag (WG film) och personligen mot dokumentärfilmaren Fredrik Gertten och filmproducenten Margarete Jangard. Stämningsansökan gäller förtal och avser dokumentärfilmen »Bananas!« som skildrar nicaraguanska ba­nanarbetare och deras juridiska process mot företaget Dole. Processen är inte avslutad och är fylld av förvecklingar med anklagelser och motanklagelser (bland annat om falska vittnesmål). Den gäller skador efter exponering för bekämpningsmedlet 1,2-dibrom-3-klorpropan, DBCP, ett medel mot nematoder, som är det mest välbeskrivna testikelskadande ämne som förekommit i arbetslivet [1] enligt artikeln i läkartidningen.

Vad jag förstår har företaget använt ett toxiskt medel fullt medvetet trots riskerna för de som arbetade på bananfälten.

Bloggar:, hälsa, mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg, miljö, Göteborg,jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling,

Höga halter av kadmium i barnmat

Små barns intag av kadmium
EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet EFSA har nyligen skärpt det tolererbara veckointaget (TWI) för kadmium. Det har sänkts från 7 mikrogram (ug) till 2,5 ug per kilo kroppsvikt. Detta ställer våra tillverkare av barnmat samt myndigheterna inför stora svårigheter. Av allt att döma överskrids detta gränsvärde hos de industritillverkade modersmjölkersättningar, vällingar och grötar som saluförs idag.

Livsmedelsverket har tidigare undersökt kadmiumhalten i barnmat (pulver) och presenterat detta i Vår Föda 36 suppl 3:

Modersmjölk mindre än 0,1 ug/kg
Modersmjölkersättning pulver 5
Barnvälling pulver 11
Barngröt 19
Barnflingor 27

Kadmiumhalterna i dagens barnmat är okända och måste snarast redovisas!

Äldre barn
Även äldre barn överskrider sannolikt båda sina halva och i många fall hela TWI. Deras mat kan väntas innehålla högre halt av kadmium än maten för de minsta. Det beror på att här förekommer mer fullkornsprodukter som normalt är mer förorenade med kadmium än exempelvis vitt mjöl eller mjölkpulver, som är bas i de mindre barnens mat.

En ettåring väger cirka 10 kg. Då får barnet ta in högst 12,5 ug kadmium per vecka om halva TWI skall klaras, och 25 ug om inte hela TWI skall överskridas. Äter barnet 1 kg pulver/mjöl per vecka får halten inte överskrida 12,5 resp 25 ug. Och då har inte kadmiumintaget med andra livsmedel och vatten beaktats.

Resultat och diskussion
Kadmiumhalten i spannmålsbaserad barnmat måste alltså vara mycket låg för att inte halva tolererbara veckointaget skall överskridas. I värsta scenariot kan TWI överskridas mer än 5 ggr.Om alla barngrupperna ovan gott och väl skall underskrida halva tolererbara veckointaget, måste kadmiumhalten i pulvret ligga klart under 5 mikrogram per kilo. Och då är inte bidraget från dricksvattnet medräknat.

Sammanfattningsvis måste stora ansträngningar göras i det svenska samhället så att barnmat får så låga halter av kadmium som möjligt. Kadmium är klassat som cancerframkallande och det finns inga säkra nivåer. Då måste barnens kadmiumintag med god marginal underskrida EFSA:s tolererbara veckointag. Halten i barnmat måste ligga nära halten i modersmjölk.

Krav: Kadmiumhalterna skall deklareras på förpackningen. Detta är inte möjligt utan en ytterst restriktiv syn på jordbrukets gödslingspolitik. Alla kadmiumförorenade gödselprodukter skall hållas skild från vår odlingsmark och det innebär att avloppsslam på åkrarna borde vara förbjudet.

Källa: miljöforskaren Gunnar Lindgren

Bloggar: hälsa mat samhälle livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg,miljö, intressant, politik

Undvik konstgjorda sötningsmedel i livsmedel

Detta hittade jag i Konsumentsamverkans nyhetsblad:

Om vi nu ska undvika socker - är det bättre att äta produkter som innehåller artificiella sötningsmedel i stället? Vissa hävdar att dessa inte påverkar blodsockret, andra hävdar att när vi känner söt smak kan inte vår kropp avgöra om det är socker som är på väg ner i magsäcken eller om det är sötningsmedel, utan kroppen förbereder sig med insulinutsöndring. Det sägs också att den som är sockerkänslig kan underhålla sitt sötsug med sötningsmedel och mättnadssignalerna kan bli förvirrade så att man äter mer.

Det finns en typ av saft som kallas för ”den utan socker” (Procordias Fun Light), men vad innehåller den i stället? Fun Light Amazing Grape innehåller vatten, surhetsreglerande medel, stabiliseringsmedel, sötningsmedel, arom, konserveringsmedel, antioxidationsmedel, färgämne. Den enda naturliga ingrediensen är vatten – i övrigt innehåller drycken bara kemikalier.

Den allra bästa drycken är rent vatten utan några tillsatser. Men nu har det kommit smaksatt vatten med olika smaken, som smakar pyton. De innehåller bara kemikalier, inget naturligt fruktämne.

Var vaksam när du läser innehållsdeklarationen och undvik aspartam, cyklamat, sackarin, acesulfam K, sukralos, som alla är exempel på artificiella sötningsmedel. När sötningsmedel slutar på -socker (druvsocker, fruktsocker, farinsocker, invertsocker) eller -sirap (glukossirap, majssirap, high fructose corn syrup) är det lätt att förstå att det handlar om socker.

Det finns också s k sockeralkoholer som smakar sött och de slutar på –ol (sorbitol, mannitol, laktitol, xylitol).

Olika typer av stärkelse används också som sötningsmedel, t ex kornstärkelse, majsstärkelse, risstärkelse och modifierad stärkelse. Maltodextrin är en modifierad stärkelse som bl a används som sötningsmedel och konsistensmedel i t ex glass.

Det finns en liten djungel med begrepp som handlar om en matvara är sötad eller inte och vad den i så fall är sötad med. ”Utan tillsatt socker” är ett populärt uttryck liksom ”x procent mindre socker”.

För att vara helt säker på om matvaran innehåller socker eller inte - läs noga igenom ingrediensförteckningen!

Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost,

Giftiga jordgubbar, nej tack!

På en sommar äter vi 15 000 ton jordgubbar, som är kraftigt besprutade. Jordgubbar är svårodlade pga de lätt angrips av kvalster, gråmögel och insekter. En svensk, konventionellt odlad jordgubbsplanta besprutas därför i snitt 7,8 gånger på en säsong enligt projektet Matens värstingar som Naturskyddsföreningen arbetar med. Dessutom kommer det importerade jordgubbar till Sverige som är besprutade med otillåtna medel. Vi vet lite om de långsiktiga effekterna och bör därför vara restriktiva med användningen av kemikalier. I ekologisk odling används inga bekämpningsmedel, istället förebygger man och bekämpar angrepp genom mekanisk och biologisk odling. Köp därför ekologiskt odlad mat!

hälsa
mat
samhälle
livsmedel
forskning

Potatis vår mest besprutade gröda

Enligt GP har bekämpningsmedel hittats i var fjärde svensk potatis. Bintje och King Edward är de mest besprutade pga att de har största risken för att drabbas av bladmögel.95 ton kemiska bekämpningsmedel sprids varje år på svenska potatisåkrar!Det gör potatisen till vår mest besprutade föda. Kemikalier används också för att motverka insektsangrepp,ogräs och för att blasten ska vissna innan skörd.

Det är inte konstigt att färskpotatisen inte smakar och ser ut som den hemodlade färskpotatisen jag åt som barn.Den hade jättetunnt skal som var gott att äta i motsats till den vattniga potatis man nu köper som har ett tjockt,segt skal.

De långsiktiga effekterna av denna giftanvändning är okända, enligt Naturvårdsföreningen. Däremot vet man att det skadar djur och växter och förorenar grundvattnet! I Sverige är det däremot förbjudet att behandla potatisen efter skörd och att använda antigroningsmedel och desinfektionsmedel för jorden. Men risken finns att vi tvingas till det pga EU! Denna byråkratiska koloss som bara ser till att gynna kapitalet och inte bryr sig om miljön.

Jag är glad att jag tack vare GI-kosten drastiskt minskat på potatis och potatismos. Däremot är det ett måste till sillen på midsommar! Men då får det bli ekologiskt odlad.Tyvärr är det svårt att odla potatis ekologiskt eftersom den är så drabbad av sjukdomar, vilket ger små skördar. Samhället borde därför stödja ekologisk odling mer.
hälsa
mat
samhälle
livsmedel
forskning