Billig mat bäddar för fusk

Den strida strömmen av ständigt nya avslöjanden om kinesiskt matfusk och extrem giftanvändning blir vanligtvis pliktskyldiga notiser på utrikessidorna. Ändå hamnar det som odlas och föds upp i detta expansiva lågprisland allt oftare på din tallrik.

I Kina startades förra våren en webbsajt som med en historisk blinkning heter ”Släng ut det genom fönstret”.
Upphovsmannen är en kinesisk student som fått nog av folkrepublikens återkommande matskandaler och på sin hemsida samlar de frekventa rapporterna om oegentligheter och hälsovådliga manipulationer.

Det som triggade Wu Heng var att han läste en artikel om en märklig tillsatsröra som användes för att förvandla billigt fläskkött till något som kunde säljas som dyrt nötkött.

När det kinesiska lurendrejeriet avslöjades försvarade sig de inblandade med att mixtrandet med köttet egentligen inte var särskilt uppseendeväckande eftersom det, enligt dem, även är utbrett i väst.

Oavsett sanningshalten i detta argument kan sådant fuskkött i alla fall uppenbarligen hamna på våra butikshyllor. Frågan är bara om vi, när den senaste skandalen har bedarrat, har dragit några som helst slutsatser om den globala prispressens konsekvenser. I många fall vet vi ju inte ens varifrån maten kommer.

Det är egentligen bara då livsmedlen blir löpsedelsrubriker som det uppstår en tillfällig reva i kulissen.Sedan fortsätter vi att köpa billig skit som om ingeting har hänt.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, Göteborg, hälsa ,kost, intressant, miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

Mataffärer märker om gammalt kött!

Skrämmande hur mataffärer hanterar gammal mat! Visserligen är det överdrivet att slaviskt följa bäst-före-datum, men det finns ju gränser. T ex när man tar upp mat från golvet och använder den eller när grön köttfärs eller gammalt kött mals om till ny köttfärs med nytt bäst-före datum.

Det bästa är nog att köpa ett köttstycke och mala köttförs själv.Efter detta vet man ju inte om man kan lita på märkningen över huvud taget! Är ekologiska livsmedel ekologiska?

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, Göteborg, hälsa ,kost, intressant, miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt,

Finns inga riktlinjer från Kravmärkt på skinkor?

Köpte två ekologiska skinkor på Kaprifolkött, Opaltorget, som krympte ca 50% ( inkl. svål)! Enligt butiksägaren, var 30-40% normalt! Jag hade dessutom tillagat dem i folie i ugnen och då ska de krympa mindre. Eftersom jag inte hade kvar kvittot fick jag ingen ersättning,men jag kommer aldrig att sätta min fot där mer igen.Vi är grymt besvikna och känner oss lurade.

Jag och min familj älskar dopp-i grytan,men det gick inte med spadet från denna skinka som var grumligt/äckligt.Fettet brukar normalt lägga sig som ett lock ovanpå när spadet har kallnat,men så var det inte här. Fettet var upplöst i spadet. Inte ens fåglarna ville äta skinksvålen, då är det något som är fel!

Det är skamligt att spruta in en massa vatten i skinkan för att den ska väga mer. Vi får betala ett högt kilopris för en massa vatten. För att den ska hålla kvar vattnet sprutar man också in stabiliseringsmedel.

När man köper en ekologisk/KRAV-märkt skinka förväntar man sig att den inte ska innehålla en massa vatten- fejkad julkinka!Är det verkligen tillåtet att göra så här om man säger sig sälja ekologisk/KRAV-märkt mat? Hur kan man lita på att deras andra kött följer riktlinjerna om inte skinkan gör det?

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, forskning, matlagning, matblogg, hälsa, konsument, konsumenter

Vilseledande etikett på barnmat

Matjätten Nestlés fruktpure ”Aprikos Päron” innehåller 54 procent äpple och 30 procent av persika. Endast sex procent av innehållet är päron och tio procent aprikos. Purén, som främst används som barnmat, innehåller även tillsatt C-vitamin.

Produkten säljs med avsikt att ge intryck av att fruktpurén består av aprikos och päron som huvudingredienser. Jag anser att det är vilseledande marknadsföring, skriver en konsumet till Konsumentverket enligt Foodmonitor.se.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, forskning, matlagning, matblogg, hälsa, konsument, konsumenter

Grandios pizzabluff

Tillsammans med en norsk journalist avslöjade Hemlige kocken i tidningen Dagbladet vad norrmännens moderna nationalrätt, Grandiosapizzan, egentligen består av – eller snarare vad som saknas.
Det var innehållsförteckningens ”pizzakött” som fick honom att reagera. Bakom denna term dolde sig en intressant blandning av en okänd mängd nötkött, vatten, sojaprotein, stärkelse, vete, salt, kryddor, aromämne och konserveringsmedel.

Själva kötthalten i denna blandning visade sig vid kontroll med tillverkaren ligga på blygsamma 40 procent. Ändå stod det med stora bokstäver på förpackningen att ”En bit Grandiosa innehåller det samma som en brödskiva med Jarlsbergost, skinka och några paprika- och tomatskivor”.

Pizzaproducenten förklarade att det där med skinkan var ett pedagogiskt grepp för att förklara näringsvärdet och att förpackningen numera är historia. Medan det norska Livsmedelsverket var yrvaket och sa att saken måste undersökas. Vem är förvånad?

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, forskning, matlagning, matblogg, hälsa, konsument, konsumenter

Nytt fusk med datum på köttfärs

Tempo i Fjärås hade malt ner nötkött med bäst för datum 13 februari och satt sista förbrukningsdatum 15 februari. Enligt Kungsbacka kommuns livsmedelsinspektör Robert Singer hade man alltså malt ner gammalt kött och förlängt datumet. Men butikschefen Michael Nyhlén tycker inte att butiken gjort fel.

– Vi får förpackningar från Scan som det står bäst före datum på. Vi maler den färsen sen till våra egna paket. Ett öppet paket har vi två dagar på oss att mala och sälja. Vi malde halva paketet och då går det ut den 15. De vill ha det till att vi malt gamla grejer. Det stämmer inte, säger han till tidningen.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, forskning, matlagning, matblogg, hälsa, konsument, konsumenter

Vi luras att köpa smaklösa grönsaker

Det är inte bara genom de många E-numren som matkonsumenten riskerar att bli lurad. När vi handlar frukter och grönsaker förleds vi att köpa smaklösa och omogna varor som alla märkligt nog påstås vara av högsta kvalitet.

Men studerar man butiksskyltarna lite noggrannare upptäcker man att varenda vara i de stora butikskedjornas frukt- och gröntavdelningar uppfyller normerna för ”Klass I”. Vilken handlare informerar sina kunder om vad kvalitetsklasserna står för?

Klassindelningen, som skapats för att underlätta den internationella handeln, har inget med smak eller vitaminhalt att göra, utan handlar i huvudsak om hur produkterna ser ut. Vilket ju är det enda som kunden redan i butiken själv kan bilda sig en uppfattning om.

Utseendefixeringen ger upphov till ett oförsvarligt resursslöseri och vi lockas samtidigt att i affären betala dyrt för frukter och grönsaker utan minsta smakgaranti. Det är därför hög tid att livsmedelsbranschen tar sitt ansvar och slutar lägga hela skulden för dagens situation på alltför kräsna konsumenter.

Gör som de brittiska butikskedjor som även börjat sälja frukter och grönsaker med olika skönhetsfläckar – till ett lägre pris. Hitta samtidigt ett smidigt och hygieniskt sätt för att låta oss butikskunder få provsmaka frukter och grönsaker före köp, menar Mats-Eric Nilsson " Den hemlige kocken" som skrivit artikeln.

Det finns tydligen ingen hederlighet inom livsmedelshandeln längre.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, matlagning, matblogg, hälsa, konsument, konsumenter

Verklighetens hamburgare mycket mindre än på bilden

Att bilder kan ljuga är ingen nyhet. Men så mycket! På vissa reklambilder är hamburgarna nästan dubbelt så höga som i verkligheten.Jag har faktiskt reagerat på det tidigare.

GP köpte fyra hamburgare hos de stora kedjorna och gick tillbaka till redaktionen. Där lät de sin fotograf fotografera dem i studio för att få dem så lika originalbilderna som möjligt.
Skillnaderna var anmärkningsvärda.I reklamen ser burgarna sagolikt aptitretande och inbjudande ut. Brödet glänser nygräddat, köttfärsen är perfekt grillad och salladen ligger som en grön matta under hela härligheten.

I verkligheten har dressingen har slukat salladen, gurkan och tomaten tycks ha rymt, brödet ser svampigt ut, biffen har förlorat sitt nygrillade utseende och ostskivorna slokar ledset.  Men mest anmärkningsvärd är höjdskillnaden.

I reklamtexterna är budskapet solklart: "Tänk stort", uppmanar oss McDonalds. "Vem sa att storleken inte hade betydelse?" frågar sig Burger King i marknadsföringen av Big King XXL.Men storleken har betydelse – för konsumenter som inte får vad de har rätt att förvänta sig.

Enligt lagen får en reklambild inte vilseleda konsumenten och den får självklart inte innehålla andra ingredienser än i verkligheten, till exempel två köttbitar istället för en. Om detta inte är vilseledande reklam då vet jag inte....

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, matlagning, matblogg, hälsa, konsument, konsumenter

Uppumpad glass utan grädde

Grädde, ägg och socker – eller rena kemin. Den billiga glassen har inte många likheter med riktig glass. Men även "finglassarna" pumpas upp med hjälp av kemikalier

Ingen tror väl att Euroshoppers, Coop X-tras eller Willys billiga tvålitersbyttor bara innehåller rena råvaror? Ändå kan man häpna över mängden artificiella ingredienser. Största ingrediensen i Willys vaniljglass är druvsocker. Sedan följer tre sorters fett : raps och kokos samt den kraftigt ifrågasatta palmoljan.Här finns ingen riktig mjölk eller grädde över huvud taget, utan enbart mjölkprotein. Ingen äkta vanilj heller utan bara den helt kemiska vaniljaromen.

Men det främsta kännetecknet på industriglass är emulgerings- och stabiliseringsmedel, något som alla utom två av de undersökta glassarna innehåller. De bidrar också till att producenterna kan blåsa upp glassen så att den blir dubbelt så stor.

Två av glassmärkena i GP:s undersökning utmärker sig genom att inte ha några emulgerings- och stabiliseringsmedel. Det gäller dels Mövenpicks Vanilla dream samt den allra "renaste" och tyngsta sorten Häägen-Dazs Vanilla, som har en föredömligt kort ingredienslista: grädde 39 procent, skummjölk, sockerlösning, äggula, arom, vanilj och socker.

All glass innehåller av naturliga skäl en viss mängd luft, men i Sverige finns – till skillnad från i USA – inga regler för hur stor del av glassen som får bestå av luft.Emulgeringsmedel används i starkt bearbetade livsmedel för att blanda samman ämnen som annars skulle skära sig, som till exempel vegetabiliskt fett och vatten.

Som så många gånger tidigare är det gäller mat är det dyrast som är bäst (Krav odlat och ekologikt också) och billigt=skit. Vi får helt enklet det vi betalar för.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, matlagning, matblogg, hälsa, konsument, konsumenter

Vatten i hamburgarna

GP Konsuments undersökning visar att om du inte alltid behöver betala mer om du är ute efter så hög köttmängd och så liten mängd utfyllnad som möjligt i hamburgare.

De flesta av hamburgarna hade ett köttinnehåll på 80 procent och kilopriser på mellan 45 och 55 kronor. Hamburgarna från Willys låg något högre i kilopris, 58 kronor kilot, men hade varken högre köttinnehåll (80 procent köttråvara) eller lite tillsatser. I ingredienslistan finns bland annat två stabiliseringsmedel, betfiber och blodprotein av nöt.I tio av hamburgersorterna var vatten den näst största ingrediensen.

Tre hamburgare utmärkte sig med riktigt högt köttinnehåll, upp till 99 procent. Här låg kilopriset på mellan 66 och 96 kronor kilot

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, matlagning, matblogg, hälsa, konsument, konsumenter,

Vilseledande med ”innehåller inte”

Livsmedelsverket har förelagt Gunnar Dafgård AB att sluta märka livsmedel med ”utan konstgjorda färgämnen”, ”utan stabiliserings- och emulgeringsämnen” och ”utan smakförstärkare”. Det är mer konsumentvänligt att märka ut vad som faktiskt finns i förpackningen än att räkna upp vad som inte finns med, säger Lennart Nilsson, veterinärinspektör, i ett pressmeddelande.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, matlagning, matblogg, hälsa,vetenskap,  konsument, konsumenter,

Färskpressad juice bara bluff

De färskpressade juicerna trängs med de nypressade och det låter onekligen inbjudande med nyttigt och fräscht på frukostbordet. Men ska jag berätta en sak? Det är bara vanlig juice,menar Aftonbladets matskribent Karin Ahlborg.

Det där pyntet med ”nypressad” eller ”färskpressad” betyder inte ett skit. Hållbarheten är flera veckor och förmodligen mer ändå och hur ”ny” eller ”färsk” är en fem veckor gammal vara? Själv försöker branschen försvara sig med en krystad förklaring:

1. Färskpressad juice har pressats på platsen där frukten finns och sedan har den transporterats hit där den ska drickas.

Nypressad juice görs i närheten av där den ska konsumeras sedan frukten transporterats dit.

Så har juice alltid gjorts. På det ena eller det andra sättet. Livsmedelsverket har gjort en ny vägledning till sina regler för märkning av mat som kom i höstas. Där står det uttryckligen att ordet ”färskpressad” inte ska användas eftersom det uppenbarligen inte handlar om en färsk vara. Det kom inte som en nyhet för producenterna eftersom verkets generaldirektör Inger Andersson lovade krafttag mot fjanterierna med ”färskpressad” i Aftonbladet för ett år sedan. Det finns ingen färskpressad juice att köpa i Sverige enligt karin Ahlborg. Ett exempel är tex Brämhults juice som inte alls är färskpressad.

Det hindrade ingen att ogenerat fortsätta med sin fuskmärkning trots att det är ett blaha-blaha. Man behöver bara veta en sak om juice: kommer den från koncentrat eller inte? Om den är gjord på koncentrat, där man alltså tar bort vattnet innan juicen transporteras till lämpligt ställe och sedan tillsätter nytt vatten, måste det stå på förpackningen. Står det inte så är det vanlig juice vad tillverkaren än fyller på med för ord.

Köp den juice du tycker är godast och strunta i vad det står på paketet/flaskan.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, matlagning, matblogg, hälsa,vetenskap, kost, kostråd, konsumentmakt,  konsument, konsumenter

Samma pris med olika vikt på varor

Förpackningarna ser likadana ut och kostar lika mycket – men har helt olika vikt och kilopris. Ett trettiotal snarlika varor som kostar lika mycket men väger olika. Vikten anges visserligen alltid men kan vara väldigt svår att upptäcka.

GP:S granskning visar handelns viktbluff, t ex kostar alla varianter av Ahlgrens bilar 13:95. Men de väger olika mycket – 130, 140 eller 160 gram.

Som konsument ska man hela tiden måste vara misstänksam och på sin vakt, eftersom vissa leverantörer tycker att det är lönsamt att lura konsumenter att betala mer än de skulle behöva göra, säger Louise Ekström, kommunikationsansvarig på paraplyorganisationen Sveriges Konsumenter.

Konsumenten ska nästan vara kemist för att lista ut alla näringsingredienser i innehållsförteckningen, och mate­matiker för att förstå GDA-märkningen – och man måste också vara vaken för allt som är närproducerat men som inte säger någonting om klimatet, enligt Louise Ekström.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, matlagning, matblogg, hälsa,vetenskap, kost, kostråd, konsumentmakt,  konsument, konsumenter

Dålig info om matens urspung på restauranger

Svenskarnas köttfrosseri är dåligt för både miljön och folkhälsan

På över hundra restauranger som Naturskyddsföreningen granskat var det mycket svårt att hitta gröna alternativ eller information om matens ursprung. Följden blev att många lunchgäster helt ovetande åt bland annat kött som har producerats med miljögifter och bidragit till att tropiska regnskogar skövlats.

"- Bristen på information gör att många lunchgäster bidrar till att förstöra miljön utan att de vet om det. Många äter kött som producerats utomlands med hög miljöbelastning och under dåliga förhållanden. Denna dolda miljöförstöring är inte acceptabel, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen."

Svenskarnas konsumtion av kött har ökat med över 50 procent på 20 år, trots att produktionen av kött ger mycket stor miljöpåverkan. Mängder av kött importeras och utgör huvuddelen, 80 procent, av det kött som serveras på restaurang. Importkött kommer från länder som ofta tillåter skadliga bekämpningsmedel och genmodifierat foder. Nötkött från Brasilien orsakar i genomsnitt dubbelt så stor klimatbelastning som svenskt nötkött och det bidrar ofta till regnskogsskövling, stor vattenförbrukning och spridning av giftiga bekämpningsmedel.

Naturskyddsföreningens undersökning omfattade över 100 lunchrestauranger på 22 orter. Miljösmarta gröna alternativ var överlag svåra att hitta och saknades helt på fyra av tio granskade restauranger. På de restauranger som föreningens aktiva besökte var det nästan omöjligt att få information om köttets ursprungsland. Fler andra miljörelaterade problem upptäcktes. Undersökningen av restaurangerna är en del i Naturskyddsföreningen stora matkampanj Gröna Gaffeln, som startar under Miljövänliga Veckan, v. 40.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, matlagning, matblogg, hälsa,vetenskap, kost, kostråd, konsumentmakt,  konsument, konsumenter

Sodexos replik om sjukhusmaten

Stundande val och lanseringen av boken ”Döden i grytan” har satt ny fart på patientmatsdebatten i Stockholm. Sodexo som leverar maten välkomnar debatten, men tycker att det är hög tid att artiklar och inslag bygger på korrekta fakta.

De skriver att det i artiklar ibland presenteras eget tyckande som fakta och att felaktigheter sprider sig mellan redaktioner och bloggare. Själva säger de att deras mat är "nyttig och god". Det kan diskuteras! Jag föredrar i alla fall färsk mat utan tillsatser.Se tex vad Kostdoktorn skriver om Sodexos mat.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, matlagning, matblogg, hälsa,vetenskap, kost, kostråd, konsumentmakt,  konsument, konsumenter

Butikerna dåliga på att informera om matmärkning

Krav-märkt, Sigill, närodlat eller ekologiskt?Inte lätt för konsumenterna att veta vad som är bäst för hälsan och miljön.Men ett bra sätt att skaffa sig information, och sätta press på handeln, är att titta på butikernas hemsidor, leta efter skyltning i butiken och fråga butikspersonal om eko- och klimatmärkning och vad märkningen står för.


En information som många butiker i dagsläget är dåliga på, anser Jan Bertoft på Sveriges konsumenter, som är en ideell paraplyorganisation med trettio medlemsorganisationer.

– Kedjornas hemsidor borde ha en tydlig knapp där man enkelt kan få överblick över alla olika märken och vad de betyder. Butikerna måste ta ett helheltsansvar och bli bättre på att informera om matmärkningar, säger han.

Många närodlade produkter kan odlas med mycket bekämpningsmedel.För att vara på den säkra sidan är ekomärkt att före­dra från miljösynpunkt.

Ett annat område som skapat mycket förvirring är vilken fisk som är okej att köpa. Enligt Bengt Ingerstam på Sveriges konsumenter i samverkan, som är en fristående och självständig konsumentorganisation, är det bäst att hålla sig till fisk som är märkt med MSC (Marine stewardship council), Krav- eller Närfiskat.

– Enklast är att hålla utkik efter närfiskad fisk. Vi har exempelvis små laxkvoter i Sverige, och om man inte hittar svensk färsk lax ska man välja den norska, som är den mest närfiskade. Fisk ska helst inte vara fryst eftersom det oftast innebär långa transporter och frys­kylar som drar mycket energi, säger Bengt Ingerstam.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, hälsa, vetenskap, kost,

Svenska Sigill anmäls av biodynamiska odlare

Anmälan handlar om missbruk av begreppen närproducerat/närodlat och om LRF-ägda Svenskt Sigills sätt att märka produkter för att ge ett miljövänligt intryck. Den ekologiska konsumentföreningen anser att marknadsföringen vilseleder konsumenterna att tro att produkterna är likvärdiga med ekologiska och biodynamiska produkter.

Kritiken och anmälan riktar sig mot alla företag som använder begreppen närodlat eller närproducerat för konventionellt odlade eller förädlade matprodukter. Bland annat för att stora mängder produktionsmedel importeras med mycket långa transportavstånd. Det rör sig bland annat om kemiska bekämpningsmedel, kraftfoder och konstgödsel.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, hälsa, vetenskap, kost, kostråd

Ingen vet vad närproducerat är

Hur långt får det maximalt vara från butiken till livsmedlets ursprung för att det kan kallas närproducerat? Den frågan ställde företaget YouGov till sin internetpanel i den stora livsmedelsrapporten Food & Health nu i januari. 18 procent svarade max fem mil. 30 procent tyckte tio mil. Ytterligare 27 procent kunde sträcka sig till 20 mil.

Själva begreppet närproducerat är rena vilda västern. Det enda som är fastslaget är att en vara som tillverkas i en fabrik och sedan säljs över hela Sverige inte får kallas närproducerad.

Men är vad är viktigast? Ekologiskt eller närproducerat? Ska maten transporteras kortare sträckor och komma från närområdet , får vi börja odla grönsaker själva och sluta köpa exotiska. Istället blir det säsongsanpassat- rotfrukter på vintern och frukt& bär på sommaren. Men det är ju helt åt skogen att livsmedslbolagen lurar oss att tro att maten är svensk eller närproducerad när råvarorna kommer från ett annat land eller är tillverkade i ett annat land! De är också oärliga vad gäller ortsnamn och andra benämningar på livsmedel.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, hälsa, vetenskap, kost, kostråd

EU-utskott röstade nej till köttklister

Parlamentets miljöutskott röstade i dag för det förslag om att stoppa köttklister, som utformats av den svenska socialdemokraten Åsa Westlund. Det innebär att det blir parlamentet som får ta slutgiltig ställning till förslaget.Vi får hoppas att förnuftet segrar över vansinnet!

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, miljö, konsument, konsumenträtt, konsumenter, alliansen, politik

Köttklister både farligt och lurendrejeri

Att det finns ett motstånd mot konsumnter mot användning av sk. köttklister , tror jag inte i första hand beror på att man tror att det är farligt utan att man känner sig lurad som konsument. Istället för en hel bit köttbit får jag en massa ihoplimmade köttslamsor. Trombin är ju dessutom en blodprodukt och borde därför också kunna innehålla smittämnen som brukar finnas i blod. Läs mer om köttklister här .

Det är tydligen Moderaterna och FP som vill tillåta köttklister. Jag förstår inte hur ett godkännande kan leda till att produkten förbjuds? Det låter ju helt bakvänt.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt, konsumenter