Visar inlägg med etikett livsmedelsindustrin. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett livsmedelsindustrin. Visa alla inlägg

fredag 25 januari 2013

Tungmetaller i barnmaten-laga den själv!

Trots att halterna inte överskrider de lagstiftade gränsvärdena kan de i v issa fall ändå innebära en hälsorisk för små barn.

-Halterna av tungmetaller måste sänkas ytterligare. Företagen har ett ansvar att noggrant välja ut och kontrollera sina råvaror, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.

Arsenik finns främst i olika risprodukter, i gröt, välling och risdrycker för barn.

Livsmedelsverket avråder föräldrar från att ge risdrycker till barn under sex år. Bly återfinns i små halter i många produkter i undersökningen.

I modersmjölksersättning, gröt och välling bör halterna sänkas, enligt Livsmedelsverket. Det är därför viktigt att variera barnens mat. Då riskerar man inte att fastna för någon produkt, som har högre halter av någon metall.

För få känner till riskerna med att äta fisk med miljögifterna dioxiner och PCB. Därför har Livsmedelsverket gjort en film som ska spridas på olika sätt.

Höga halter av dioxiner och PCB finns främst i fet fisk som strömming från Östersjön och Bottniska viken, vildfångad lax och öring från Östersjön och Bottniska viken, Vänern och Vättern samt sik från Vänern och röding från Vättern. Livsmedelsverket ger därför råd att inte äta dessa fiskar så ofta. Barn och kvinnor i barnafödande ålder ska inte äta sådan fisk oftare än tre gånger per år.


Filmen finns på kampanjwebbplatsen www.nyttigfisk.se och Livsmedelsverkets webbplats samt inom kort på Youtube.

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

torsdag 3 januari 2013

De hemliga ingredienserna i glögg

http://www.svd.se/mat-och-vin/matkultur/de-hemliga-ingredienserna-i-kopeglogg_7764762.svd

Ingredienserna i den glögg som säljs i mataffären är noggrant redovisade medan det är upp till tillverkaren själv om kunden ska få veta vilka tillsatser som färgat och gett smak åt bolagsglöggen, skriver Mats-Erik Nilsson, SvD.

Vetskapen om att den mörka kulören i många fall har åstadkommits med samma färgämne som finns i Coca-cola eller att smaken har kryddats upp med mer eller mindre konstgjorda aromämnen bidrar ju inte på något positivt sätt till julstämningen.

I Systembolagets katalog finns 63 icke alkoholfria drycker i kategorin glögg och glühwein. Enligt reglerna är 8 sötningsmedel, 23 färgämnen, fyra konserveringsmedel och ett antioxidationsmedel tillåtna i denna kategori.

Säkerligen nyttjas bara en liten del av de godkända tillsatser, men vilka får konsumenten ofta inte veta, menar Nilsson. 

Jag putsade för övrigt mina kopparsaker med julmust i år. Det går lika bra med coca-cola sägs det. Det var minst lika bra som kopparputs, om inte bättre! Sedan dess är inte julmust och coca-cola lika goda....

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

onsdag 31 oktober 2012

Fettet behandlas med lut innan det blir margarin

I Unilevers fabrik i Helsingborgs hamn tillverkas Becel, Lätta, Milda och Flora. En person med insyn i tillverkningen har tagit bilder från fabriken som Aftonbladet nu kan visa.

Varningsskyltar, brandfarliga ämnen i stora tunnor och brandsläckare gör att det mer ser ut som ett kemiskt laboratorium än en livsmedelsfabrik. Det är långt ifrån de vackra böljande rapsfälten som visas i reklamen.

Margarin består av olika oljor, vatten, tillsatser och aromämnen. Men det är inget som går att bre på smörgåsen. För att få en smörliknande konsistens måste ingredienserna genomgå flera kemiska processer. Fettet som kommer ut är brunaktigt. Det behandlas med fosforsyra och neutraliseras med lut för att ta bort lecitin och fria fettsyror. Sedan bleks fettet med blekjord för att få en neutral färg och smaken neutraliseras med hjälp av vattenånga.

Låter gott va?

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

tisdag 14 augusti 2012

Dole Goes bananas

I efterhand kanske Fredrik Gertten borde ha vetat att han var i riskzonen när han gjorde en film om världens största frukt och grönsaksföretag, Dole. Men sedan kunde han inte ha förutsett hur långt Dole Foods skulle gå för i sin strävan att hindra sina 2009 dokumentära bananer från att nå den stora skärmen.

'' Jag kanske var naiv, men då kanske det är en bra sak att vara naivt,'' säger Gertten, som har varit i Australien denna vecka som en gäst hos Melbourne International Film Festival. '' Om du hela tiden tänker "Åh skurkarna kommer efter mig", kanske jag inte skulle ha modet att göra denna film.''

Bananer byggdes runt ett 2007 rättsfall där Los Angeles advokater Juan Jose Dominguez och Duane Miller hävdade Dole medvetet hade utsatt arbetare på ett bananplantage i Nicaragua för att Dibromochloropropane (DBCP), ett bekämpningsmedel känt för att orsaka sterilitet.

För Kemiföretaget Dow, som hade slutat sälja bekämpningsmedel år 1977 uppstod det övertygande bevis för att medlet orsakade sterilitet, och det förbjöds i USA helt och hållet 1979. Men när Dow skrev för att informera klienter om att DBCP inte längre skulle vara tillgängligt, svarade Dole att underlåtenhet att ge det kemiska medel som utlovats skulle utgöra ett allvarligt kontraktsbrott.

En seger i rätten skulle säkert sända ett tydligt budskap till Dole - ett amerikansk multinationellt företag med intäkter på nästan $ US7 miljarder per år - att sedimentering var ett mycket bättre alternativ än att slåss.

Och vann gjorde arbetarna - utom på en punkt.Sex av dem visade sig vara sterila till följd av exponering för bekämpningsmedlet och tilldelades $ 3,2 miljoner i skadestånd. Juryn beviljade ytterligare $ 2,5 miljoner i skadestånd

Read more: http://www.theage.com.au/entertainment/going-bananas-how-big-money-put-the-skids-on-justice-20120810-23zvs.html#ixzz23Xsq82oL

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

Findus visste att reningsverket inte funkade

Länsstyrelsen polisanmäler nu Findus efter utsläppet i Vegeå, som beskrivs som en ekologisk katastrof.

Det var i söndags kväll som boende längs Vegeå i Skåne, upptäckte att mängder av döda fiskar låg och flöt i vattnet som blivit gult och illaluktande. Det stod snart klart att orsaken var utsläpp av organiskt material från Findus vilket lett till akut syrebrist i vattnet.

Hela sträckan från Findus till mynningen i Skälderviken tros vara drabbad, och länsstyrelsens experter fruktar att det tar flera år för livet i ån att återhämta sig. Vattnet innehåller mindre än 1 mg syrgas per liter. Det visar provtagningar som gjorts längs hela sträckan.

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

torsdag 9 augusti 2012

Mjölkbonde använde avloppsslam


Under tre års tid har mjölkbönderna tagit emot i stort sett allt slam som reningsverket i Österbymo tre mil västerut har framställt. Avloppsslammet hygieniseras genom iblandning av kalk och är därför vitt. Reningsverket tar inget betalt för slamprodukten.

Arla fick kännedom om slamspridningen i slutet av april och utreder nu fallet. Enligt Ove Johansson, ansvarig för kvalitetsprogrammet Arlagården, pågår för närvarande en juridisk översyn.Nu riskerar bonden att stängas av.

Slam förbjudet på fodergröda

Enligt Naturvårdsverkets författning från 1994 får slam inte användas på betesmark eller på åkermark som ska användas för vallfodergrödor som ska skördas inom tio månader räknat från spridningstillfället. Samma regler gäller för odling av bär, potatis, rotfrukter och potatis.

Svensk Mjölk tillämpar stängare regler med en karenstid på tre år från spridningstillfälle till skörd. Inköpt foder får ha odlats på slamgödslad mark förutsatt att reningsverket som levererat slammet är certifierat i Revaq.


Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

måndag 25 juni 2012

Mataffärer märker om gammalt kött!



Skrämmande hur mataffärer hanterar gammal mat! Visserligen är det överdrivet att slaviskt följa bäst-före-datum, men det finns ju gränser. T ex när man tar upp mat från golvet och använder den eller när grön köttfärs eller gammalt kött mals om till ny köttfärs med nytt bäst-före datum.

Det bästa är nog att köpa ett köttstycke och mala köttförs själv.Efter detta vet man ju inte om man kan lita på märkningen över huvud taget! Är ekologiska livsmedel ekologiska?

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt,

onsdag 4 april 2012

Bra att kunna tolka äggkoden

När du köper ägg i svenska butiker kan du nästan alltid räkna med att de kommer från svenska hönor. Med hjälp av koden på ägget kan du som konsument göra ett aktivt val – men då gäller det att kunna tolka koden.

Vi är i princip självförsörjande på ägg i fjol var 97 procent av alla ägg som såldes i Sverige av svenskt ursprung. Så som konsument är valet av ursprungsland ganska enkelt.

De flesta äggförpackningar är tydligt märkta med hur hönsen har det. Men på alla ägg finns också en kod som ger dig information. Första siffran i koden visar produktionskoden. 0 innebär ekologiskt producerade ägg, där hönorna har möjlighet att gå ut. Nytt för i år är märkningen 1 som betyder frigående höns som även har möjlighet att vistas utomhus, skriver Icakuriren. Frigåendehöns som hålls inomhus får 2 och slutligen får burhönsen en 3:a.

Efter siffran kommer en tvåställig landskod och de sista siffrorna visar vilken produktionsanläggning ägget kommer ifrån.

Bloggar: ,, , , , , konsument, konsumenter

onsdag 29 februari 2012

Boken som matindustrin inte vill att du ska läsa.

Matens pris: Boken som matindustrin inte vill att du ska läsa.
           

 

Vinnnare av Stora Journalistpriset för Årets Avslöjande 2011

Vet du vad du äter?

Vill du veta vad du äter?

Eller vill du bara att maten ska vara billig?

 Aldrig förr har vi lagt så lite av våra pengar på mat. Bra, tycker vi förstås när vi står i matbutiken. Men baksidan är en utveckling som är på väg att få världens livsmedelsförsörjning att kollapsa.

Prispressen har förvandlat bondgårdar till resultatenheter i en multinationell industri, helt beroende av olja och naturgas. Ensidig odling innebär tung påfrestning på miljön. På åkrarna används bekämpningsmedel så giftiga att de varje år dödar en kvarts miljon människor. Djur avlas så hårt att de går sönder.

De prisbelönta Sveriges Radio-reportrarna Malin Olofsson och Daniel Öhman har rest jorden runt i jakt på den billiga matens verkliga kostnader. Genom unika rapporter från holländska växthus, danska grisgårdar, brasilianska betesmarker, vietnamesiska fiskdammar och skånska kalkonfarmer berättar de sanningen om svenskarnas nya favoritvaror.

Bloggar: ,, , , , konsument, konsumenter

fredag 24 februari 2012

Krav-certifierat företag använde otillåtna bekämpningsmedel

Grönsaksföretaget Ryftes på Gotland som fällts i en omfattande miljöbrottsdom har ett Krav-certifierat packeri. Företaget har fällts för miljöbrott för otillåten användning och hantering av kemikalier i en omfattande och uppmärksammad dom vid Gotlands tingsrätt.

Krav:s produktlista kan man hitta följande grönsaker som kommer från Ryftes:
  • 1 kg Morot Ryftess Ryftes Konsument 1 kg
  • 1/2 kg morot Ryftes Konsument 0.5 kg
  • 10 kg rödbetor Ryftes Konsument 10 kg
  • 15 kg Morot Ryftes Storpack 15 kg

Men observera att ekomorötter och ekorödbetor från Ryftes kommer från andra ekologiska odlingar, men packas på Ryftes. Det faktum att Ryftes står med i Krav:s produktsortimentlista innebär inte att grönsakerna har odlats i Ryftes odlingar, enligt Krav. Ryftes har inga egna ekologiska odlingar.

Eftersom åtalet om miljöbrott inte berör den Krav-certifierade verksamheten, det vill säga packeriet, har certifieringsföretaget inte återkallat Krav-certifieringen för företagets packeridel. Däremot inväntar vi slutgiltig dom för att se om andra åtgärder behöver vidtas, säger Lars Hällbom, Regelchef på Krav, i ett pressmeddelande.


Här är den skrämmande listan på vad det dömda grönsaksföretaget har använt för gifter i sina egna, konventionella odlingar.Dessa ämnen har alltså släppts ut i det grustag där två anställda har sköljt sprutor som används för att bespruta odlingarna med bekämpningsmedel.

Värst är kanske att det totalförbjudna bekämpningsmedlet Afalon SC med ingrediensen Linuron har använts vid besprutning av morötter, ett ämne som bland annat kan ge fosterskador.
Bentazon som bl.a. anges vara farligt vid förtäring, allergiframkallande och kunna orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.

Fenmedifam som bl.a. anges vara mycket giftigt för vattenlevande organismer och kunna orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.

Klomazon som bl.a. anges vara hälsoskadligt farligt vid inandning och förtäring samt vara mycket giftigt för vattenlevande organismer och kunna orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.

Kvinmerak som bl.a. anges vara mycket giftigt för vattenlevande organismer och kunna orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.

Linuron som bl.a. anges kunna ge fosterskador, möjligt risk för nedsatt fortplantningsförmåga, misstänks kunna ge cancer, vara farligt vid förtäring samt vara mycket gilligtför vattenlevande organismer och kunna orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.

MCPA som bl.a. anges vara hälsoskadligt, farligt vid förtäring och irriterar huden samt kan innebära risk för allvarliga ögonskador.
Metamitron som bl.a. anges vara hälsoskadligt, farligt vid förtäring samt vara mycket giftigt för vattenlevande organismer.

Metzaklor som bl.a. anges vara hälsoskadligt, farligt vid förtäring samt misstänks vara cancerframkallande.

Metribuzin som bl.a. anges vara hälsoskadligt, farligt vid förtäring samt vara mycket giftigt för vattenlevande organismer och kunna orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.

Pendimetalin som bl.a. anges vara irriterande, kan ge allergi vid hudkontakt, mycket giftigt för vattenlevande organismer och kunna orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.

Prosulfokarb som bl.a. anges vara hälsoskadligt, farligt vid förtäring samt vara giftigt för vattenlevande organismer och kunna orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.

Azoxystrobin som bl.a. anges vara giftigt vid inandning samt vara mycket giftigt för vattenlevande organismer och kunna orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.

Boskalid som bl.a. anges vara giftligt för vattenlevande organismer och kunna orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.

Fenpropimorf som bl.a. anges vara reproduktionstoxiskt, möjlig risk fosterskador, hälsoskadligt, farligt vid förtäring samt var mycket giftligt för vattenlevande organismer och kunna orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.

Propikonazol som bl.a. anges vara hälsoskadligt, farligt vid förtäring, kunna ge allergi vid hudkontakt samt vara mycket giftigt för vattenlevande organismer och kunna orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.

Pyraklostrobin som saknar officiell klassificering men enligt yttrandet från SKL bör klassificeras som hälsoskadligt, farligt vid förtäring, irriterande för ögon och hud samt vara mycket giftigt för vattenlevande organismer och kunna orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.

Cypermetrin som bl.a. anges vara hälsoskadligt, farligt vid inandning och förtäring samt vara mycket giftigt för vattenlevande organismer och kunna orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.

Primikarb som bl.a. anges vara giftigt vid förtäring samt vara mycket giftigt för vattenlevande organismer och kunna orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.

Tiakloprid som bl.a. anges vara hälsoskadligt, farligt vid förtäring samt vara mycket giftigt för vattenlevande organismer och kunna orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.

Bloggar: ,, , , , konsument, konsumenter

tisdag 21 februari 2012

Skiftande kvalitet på fryst lax

Priset på fryst lax varierar kraftigt  Sverige importerade i fjol 4 806 ton fryst laxfilé från Norge. Värde i svenska kronor: 414 miljoner. Medelpriset var drygt 86 kronor kilot i grossistledet. Sverige var förra året Norges näst största exportland av fryst laxfilé efter USA (Källa: www.seafood.no)

I jämförelsen GP:s matkasse,  låg priset på fryst laxfilé i intervallet 120-160 kronor kilot. En snäppet djupare undersökning av prisbilden ger vid handen att priset i ett antal butiker i centrala Göteborg i veckan varierade mellan knappt 80 kronor och mer än det dubbla. I samtliga undersökningar handlar det om fryst laxfilé (salmo salar) från fiskodlingar i Norge.

Det finns flera orsaker till de stora prisskillnaderna , men den viktigaste är vilken typ av råvara som används. Norge exporterar helst lax med beteckningen superior. Men i odlingarna förekommer också så kallad produktionslax. Det är fisk som av olika anledningar gallras ut, exempelvis för att den inte växer till sig tillräckligt bra. Den laxen säljs billigare och det blir ett lägre pris i butik enligt Svensk Fisk.

Det finns också norskodlad lax som är producerad, det vill säga beredd, i Kina. Av konsistensen att döma var den dubbelfryst och av dålig kvalitet. Filéer av högsta kvalitet har i regel en relativt hög vikt, minst 125 gram och upp till 140 gram per filé. Mindre bitar, ned till 90 gram, kommer i regel från stjärtbitar och andra mindre attraktiva delar av laxen och från produktionslax.

Laxkött innehåller naturligt karotenoider som ger den rödaktiga färgen och odlarna kan justera färgen genom att reglera fiskens foder. Om köttet är för blekt har odlaren misslyckats med utfordringen. Vildfångad lax är något helt annat och till ett helt annat pris. Dessutom är laxodlingar inte bra för miljön heller.

Bloggar: ,, , , , konsument, konsumenter

tisdag 14 februari 2012

Nya EU-regler för frukt -och bärjuicer

Nu skärper EU reglerna för märkning av juice.Det ska stå klart och tydligt vad juicen innehåller. Om huvudingrediensen är druv- eller äppeljuice ska det nämnas först i produktnamnet, först därefter kan de andra beståndsdelarna som t ex jordgubbar och blåbär tas upp.

Till exempel kommer en blandning av 90 procent äpple och tio procent jordgubbsjuice att behöva kallas "Äpple- och jordgubbsjuice", medan den för närvarande kan vara märkt med bara "Jordgubbsjuice", skriver EU-parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt i sin krönika i FoodMonitor.se.

Men det viktiga är att läsa ordentligt på förpackningarna. För att få kallas juice överhuvudtaget måste innehållet bestå av hundra procent frukt eller bär, som antingen pressats eller utvunnits från koncentrat. Står det däremot dryck eller nektar på flaskan eller paketet gäller inte de nya reglerna för juice.

Regler

*En blandning av juicer måste ha ett produktnamn som speglar innehållet. Principen "störst först" tillämpas.

* Ordet blandjuice får användas om det finns tre eller flera typer av frukter i juicen.

* Fruktjuicer får inte innehålla socker och sötningsmedel.

* Nektar får innehålla socker eller sötningsmedel, men får inte ha etiketter med "inte tillsatt socker" om den innehåller sötningsmedel.

* Apelsinjuice får innehålla upp till tio procent mandarinjuice, men ordet mandarin måste ingår i produktnamnet.

En bra regeländring tycker jag. Hög tid att EU fattar ett beslut som gynnar konsumenterna.

Bloggar: ,, , , , konsument, konsumenter

söndag 22 januari 2012

Rött kött cancerframkallande

En genomsnittlig svensk äter 1,6 kilo kött i veckan. Nu vill Internationella cancerforskningsfonden, WCRF, att konsumtionen ska minska kraftigt till ett halvt kilo i veckan. Anledningen är allt fler studier som visar att kött är orsak till cancer och andra sjukdomar.

Dagens Nyheter skriver i dag om rött kött som ligger bakom flera fall av cancer, främst tjocktarms- och ändtarmscancer. Det är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige som drabbar ungefär 6 000 människor varje år. Forskare nämner också charkuteriprodukter som, precis som rött kött, även ökar risken för bland annat cancer i bukspottskörteln, strupen, lungorna och prostatan samt stroke och typ 2-diabetes.

Det går inte att säga specifikt vilket typ av kött som står för en högre riskfaktor, men generellt kan man skilja rött kött – alltså kött från nötboskap gris, får och getter – från fågel och fisk. För fågel och fisk har forskarna inte sett någon riskökning alls.

Bloggar: ,, , , , konsument, konsumenter

tisdag 3 januari 2012

Barnmat på burk näringsfattig

Testfakta skickade in tio vanliga 8-månadersrätter för analys och lät sedan barndietisten Sara Ask utvärdera resultatet. Hon konstaterar att burkarna inte är några energi- och näringsbomber. 


Skulle en bebis enbart livnära sig på färdig barnmat skulle de behöva stoppa i sig mellan fem och sex burkar per dag för att täcka energibehovet! Det orkar inget barn i den här åldern. Därför måste man komplettera med smörgåsar, frukt och gröt. Barngröt och välling är berikade med vitaminer och mineraler, säger Sara Ask. 

Bloggar: ,, , , , konsument, konsumenter

tisdag 13 december 2011

Välj den rätta och bästa julskinkan

Vad skiljer egentligen en billig skinka från en dyr när det gäller miljöpåverkan och djurhållning.Testfakta har checklistan som hjälper dig att välja.

Listan är framtagen av journalisterna Malin Olofsson och Daniel Öhman, reportrar på Ekot i Sveriges Radio. De två låg bakom den uppmärksammade programserien Matens Pris, som även blivit en bok.

De två har nu tagit fram en lista för priset som miljön och djuren betalar när du köper skinka.

1. Dansk julskinka (30-60 kronor kilot)
Sämre djurhållning än i Sverige. Hög användning av antibiotika och svansarna kuperas ofta. En stor del av djuren föds upp på brasilianskt sojamjöl. Sojaproduktionen sker ofta med användning av det hälsovådliga bekämpningsmedlet Paraquat och bidrar dessutom till skövling av regnskog.
Varumärken: Tulip och Nybergs Deli (kokt).

2. Svensk julskinka (50-100 kronor kilot)
Grisarna har lite bättre utrymme och tillgång till mer halm än i Danmark. Men de utfodras också med en stor andel sojamjöl. Här finns en rad märkningar som inte betyder något.
Varumärken: Här finns de flesta stora mataktörerna med som ICA, Scan, Pärsons och Ugglarp.

3. Sigill-märkt skinka (100-150 kronor kilot)
Här ställs högre krav på en bättre djuromsorg. Fodret ska till huvuddelen vara svenskodlat, men sojamjöl förekommer även här.
Varumärken: Ica Selection gårdsgris, Nibble, Havor och Karlsfält.

4. Ekologisk julskinka (130-300 kronor kilot)
Krav är en tuffare standard som innebär att grisarna får gå och böka i jord. EU-ekologisk märkning innebär att grisarna kan stå på en betongplatta.
Varumärken: Melins, Änglamark, Garant Ekologiskt och Scan.

5. Vildsvinsjulskinka (190-350 kronor kilot)
Det miljövänligaste alternativet. Vildsvinsstammen bidrar till biologisk mångfald. Finns både frigående och i fångenskap.
Varumärken: Sjunkaröd, Vrena viltslakteri, Tvärskogs vilt (urval).

Det är alltså Krav-märkt skinka och vildsvinsskinka som uppfyllerde strängaste kraven på djurhållning och tillsatser i skinkan. Titta inte bara på priset. Välj kvalitet!
Bloggar: ,, , , , konsument, konsumenter

torsdag 8 december 2011

Inte mer mögelgift i ekologiska produker

Det finns inget som tyder på att det skulle finnas mer aflatoxin i ekologiska produkter än i konventionella. Där­emot finns det flera studier som visar det motsatta, att exempelvis konventionellt producerad mjölk och spannmål innehåller mer aflatoxin. Men frågan är för viktig för att man ska kunna lita till påståenden. Alla riskprodukter ska naturligtvis kontrolleras, alldeles oavsett odlingssätt.
Och faktum är att det finns stora skillnader när det gäller mängden gift i mat generellt.

Läs gärna Livs­medels­verkets egna undersökningar på www.slv.se. Exempelvis rapporten från 2008.01.09 med rubriken Ekologisk frukt och grönt oftast fritt från bekämp­ningsmedel. Eller inledningen av Års­rapport bekämpningsmedelsrester del 1, 2007. Det räcker för att konstatera att halten av gifter i maten är extremt mycket lägre (ja, närmast obefintlig) i ekologiska frukter och grönsaker än i konventionellt odlade. I rapporterna behandlas även frågor kring hur mycket giftrester barn får i sig via olika typer av mat.

Bloggar: ,, , , , konsument, konsumenter

lördag 3 december 2011

Hjälp oss se till att regeringen lyfter fram lantbruksdjurens välfärd

Hjälp oss se till att regeringen lyfter fram lantbruksdjurens välfärd på FN:s världstoppmöte i Rio nästa år. Det kallas även Rio+20 och är ett oerhört viktigt globalt möte där planetens framtid står på dagordningen.

Politikerna har alla anledningar att lyssna! De positiva effekterna av djurvänligare livsmedelsproduktion kommer förmodligen att förvåna dem – det är inte bara djuren själva som gynnas, utan även människor och miljön.

Visste du till exempel att bättre djurhållning kan hjälpa till att skydda viktiga naturresurser och försörjningstillfällen i fattiga länder? Den är helt enkelt både bättre för djuren, människor och för planeten.

Och framför allt - genom att påverka FN-toppmötet om hållbar utveckling i Rio, kan vi vara med och rädda miljarder djur från plågsamma och ovärdiga liv!

En bättre värld kräver bättre djurvälfärd. Regeringen börjar förbereda sig inför mötet nu, så skicka ett meddelande till dem redan idag!

Bloggar: ,, , , , konsument, konsumenter

onsdag 30 november 2011

Scan återkallar felmärkt prinskorv

Prinskorv i enkilosförpackning återkallas nu av Scan. Korven kan innehålla gluten, laktos, ärt-, mjölk-, soja- och äggprotein trots att märkningen på förpackningen säger att den ska vara fri från just de ämnena.

Lakotosintolleranta och allergiker skulle kunna reagera på prinskorvarna och Scan har därför valt att omedelbart återkalla produkten.De förpackningar som berörs är Scans prinskorv med tunt skinn i 1000 grams förpackning med bäst före datum den 25/12. Konsumenter kan lämna tillbaka korvarna i butik eller kontakta Scans matforum.

Bloggar: ,, , , , konsument, konsumenter

torsdag 24 november 2011

Fel i fisklarmet

I förra veckan slog Naturskyddsföreningen larm om miljögifter i matfisk. Nu har en av beräkningarna i rapporten visat sig vara felaktig. Vätternröding innehåller inte DDT över gränsvärdet.Läs mitt inlägg Farliga gifter i matfisk.

Mattias Öberg vid Karolinska är även kritisk till hur Naturskyddsföreningen hanterat halterna av bromerade flamskyddsmedel i rapporten. I dag finns inga gränsvärden för denna typ av ämnen, men i rapporten används ett föreslaget gränsvärde. Enligt Öberg är forskarna oense om hur farligt bromerade flamskyddsmedel är.

Bloggar: ,, , , , konsument, konsumenter

onsdag 23 november 2011

Lidl och Coop har den sämsta palmoljan

WWF har granskat 130 företag i Europa, Japan och Australien för att se hur de använder palmolja. Svenska företag finns med både i toppen och botten på rankingen.

Palmolja finns i en rad produkter som margarin, kosmetika, glass, choklad och tvättmedel. Men produktionen av oljan är problematisk. Den snabba expansionen av plantager i Sydostasien förstör regnskogar.

Det finns ett regelverk för palmolja som framställs på ett hållbart sätt. Det kallas för Roundtable on Sustainable Palm Oil, RSPO. I studien har företagen rankats efter hur bra de följer reglerna. Ett betyg på mellan sju och nio räknas fullt godkänt. Här placerar sig en femtedel av företagen.

Många av de svenska företagen placerar sig bra. 9 poäng får till exempel,Göteborgs Kex , ICA , Findus , Santa Maria och  Body Shop .

Medan  IKEA och multinationella bolag som Nestlé och Unilever får 8 poäng. Även Lantmännen får också grönt ljus med 7 poäng.

Sämst placerar sig Lidl som kammar hem noll poäng. Även Coop får klart underkänt med 1,5 poäng. Tänk på detta när ni handlar lågprismat! Det är kvalitén som blir lidande när priset sjunker.

Bloggar: ,, , , , konsument, konsumenter,miljö