Nu har regeringen gjort en handlingsplan tillsammans med livsmedelsbranschen som syftar till att sänka bl a fettkonsumtionen (främst de naturliga animaliska fetterna!). En berättigad fråga är om Regeringen sålt sig till näringslivet?
Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson, jordbruksminister Eskil Erlandsson, VD för Livmedelsföretagen Agneta Dreber och VD för Svensk Dagligvaruhandel Thomas Svaton har gemensamt undertecknat ett dokument som redovisar regeringens och livsmedelsbranschens kommande arbete för "bra matvanor" i Sverige.
Där ingår också "att arbeta för bra matvanor hos våra barn och ungdomar eftersom många vanor grundläggs i tidig ålder". Är det genom att påtvinga skolbarnen lättprodukter?
När det gäller folkhälsan vore det väl bättre att regeringen samabetade med oberoende forskare inom kost och hälsa.
Nyckelhålsmärkningen som man vill framhålla, har också fått kritik för att man inte redan från början också införde en begränsning av socker och tydligare rekommendationer om energimängder. (storlek på portionen). Tills nu har det också varit tillåtet med sötningsmedel och man har inte heller haft krav på någon procentsats av fullkorn. Men nu kommer nya regler .
Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost
torsdag 25 juni 2009
Tvång på lättprodukter i skolan
Tvång på lättmargariner och lättmjölk i skolmaten! En ny skollag tvingar våra barn äta lättmargariner med 60 % vatten och dricka lättmjölk. De har ingen valmöjlighet. Det är Livsmedelsverkets kostråd som styr de ansvariga för skolmaten och permanentar fettskräcken. I samarbete med Skolmatens vänner (en LRF-organisation!) startar man nu certifiering av skolmatsalar och då är inte smör eller Bregott eller fullmjölk tillåtet. Tala om lyckad lobbyism! Skolmatens vänner ger sken av att vara föräldrar som vill sina barns bästa, istället är det en ulv i fårakläder.
Skriv på namninsamlingen. Läs också läkaren Annica Dalhlqvists inlägg i debatten här.
Läs också artikeln Ansvariga för skolmaten offrar barnens hälsa
Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost
Skriv på namninsamlingen. Läs också läkaren Annica Dalhlqvists inlägg i debatten här.
Läs också artikeln Ansvariga för skolmaten offrar barnens hälsa
Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost
Fusk med COOP:s bananer
I radioprogrammet Plånboken i P1 den 3:e juni avslöjades det att Coop säljer bananer som "KRAV-bananer" och Ekologiska bananer, även om de inte uppfyller kraven på att vara det.
Dilemmat för Coop är att de gått ut med att de endast ska sälja KRAV och Rättvisemärkta bananer.Nu är dock efterfrågan så hög att man helt enkelt inte har tillräckligt med bananer som uppfyller kraven, vilket man missat att informera butikerna.Butikerna har fått konventionella bananer, som sålts som Krav-märkta, skriver Sveriges Konsumenter i Samverkan.
Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost
Dilemmat för Coop är att de gått ut med att de endast ska sälja KRAV och Rättvisemärkta bananer.Nu är dock efterfrågan så hög att man helt enkelt inte har tillräckligt med bananer som uppfyller kraven, vilket man missat att informera butikerna.Butikerna har fått konventionella bananer, som sålts som Krav-märkta, skriver Sveriges Konsumenter i Samverkan.
Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost
onsdag 24 juni 2009
Danska grisar misshandlas
Bakom den danska fläskkotletten finns inte sällan en historia av systematisk djurmisshandel. Det visar en granskning som Sveriges Radios Ekoredaktion har gjort. Danska bönder och transportörer slår grisarna med hårda plaströr så att djuren i värsta fall får skador långt in i musklerna. Slagen utdelas för att grisarna ska gå fortare, in i lastbilarna och sedan vidare till slakt. Snabba grisar sänker den samlade transportkostnaden.
Käppmisshandeln var enligt Ekot tidigare ett nästan okänt fenomen, men i det prispressade fläskköttets tid blir käpparna vanligare. Under första halvåret 2008 anmäldes 20 fall där grisar hade blivit slagna med plaströr. Anmälningarna inkom till Institutet för veterinär sjukdomsbiologi vid Köpenhamns universitet.
Ekot har besökt danska gårdar, och filmat grisarnas verklighet. Bönderna på dessa gårdar anser att djuren har en dräglig tillvaro. Grisarna beskrivs av reporterteamet som svarta av egen avföring, och i vissa fall halvt förlamade i bakbenen. Upplevelserna styrks av en film som nu lagts ut på Youtube.
I Danmark hålls var fjärde sugga inspärrad i en bur hela sitt liv – en bur så trång att djuren inte kan vända sig om. Helt lagligt i Danmark, men konsekvenserna är sår och varfyllda bölder efter skavning från burarna. Och detta får emellertid inte förekomma heller i Danmark. Ändå drabbar just det var femte dansk sugga, rapporterar Ekot.
Uppåt nio av tio danska grisar lider av skador på magsäcken. Skadorna skulle minska om grisarna fick halm att tugga på, men trots att lagen kräver att grisarna ska få halm eller strö tillhandahåller långt ifrån alla bönder sina djur detta.
Många grisar ("alla", enligt de utsända) har svansarna avklippta. Att rutinmässigt klippa av svansarna strider mot lagen. Ändå kuperas enligt EU:s livsmedelsmyndighet 99 procent av de danska grisarna. Kjeld Hansen, dansk författare och journalist som följt den danska grisnäringen i många år, anser att det handlar om en massiv djurmisshandel.
Inte konstigt att grisköttet är segt och smakar illa när grisarna stressas och behandlas illa! Bojkotta danskt griskött!
Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost
Käppmisshandeln var enligt Ekot tidigare ett nästan okänt fenomen, men i det prispressade fläskköttets tid blir käpparna vanligare. Under första halvåret 2008 anmäldes 20 fall där grisar hade blivit slagna med plaströr. Anmälningarna inkom till Institutet för veterinär sjukdomsbiologi vid Köpenhamns universitet.
Ekot har besökt danska gårdar, och filmat grisarnas verklighet. Bönderna på dessa gårdar anser att djuren har en dräglig tillvaro. Grisarna beskrivs av reporterteamet som svarta av egen avföring, och i vissa fall halvt förlamade i bakbenen. Upplevelserna styrks av en film som nu lagts ut på Youtube.
I Danmark hålls var fjärde sugga inspärrad i en bur hela sitt liv – en bur så trång att djuren inte kan vända sig om. Helt lagligt i Danmark, men konsekvenserna är sår och varfyllda bölder efter skavning från burarna. Och detta får emellertid inte förekomma heller i Danmark. Ändå drabbar just det var femte dansk sugga, rapporterar Ekot.
Uppåt nio av tio danska grisar lider av skador på magsäcken. Skadorna skulle minska om grisarna fick halm att tugga på, men trots att lagen kräver att grisarna ska få halm eller strö tillhandahåller långt ifrån alla bönder sina djur detta.
Många grisar ("alla", enligt de utsända) har svansarna avklippta. Att rutinmässigt klippa av svansarna strider mot lagen. Ändå kuperas enligt EU:s livsmedelsmyndighet 99 procent av de danska grisarna. Kjeld Hansen, dansk författare och journalist som följt den danska grisnäringen i många år, anser att det handlar om en massiv djurmisshandel.
Inte konstigt att grisköttet är segt och smakar illa när grisarna stressas och behandlas illa! Bojkotta danskt griskött!
Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost
onsdag 17 juni 2009
Mest vatten i fryst fisk
Jag har länge klagat på att den frysta fisken vi köpt på ICA mest består av vatten. Nu är det bevisat att så mycket som 1/3 av det du köper är vatten.
GP:s testpanel köpte fjorton förpackningar med frysta fiskfiléer av olika märken och tinade dem helt och hållet. Paketen vägdes före och efter tining. Allra mest försvann av Möller's sejfil. Där blev det två delar fisk och en del vatten kvar. Kilopriset ökade därmed från 43 kronor i fryst skick till 61:43 för den tinade.
Av torskfilén från Findus försvann också nästan 30 procent. Där ökade kilopriset från 145 kronor till nästan 200 kronor i tinad skick. Minst svinn blev det av den Kina-odlade fisken Tilapia och av flundrafiléerna av märket Eldorado.
Det finns regler för märkning som gäller alla färdigförpackade livsmedel.
- Tillfört vatten ska anges om det utgör mer än fem procent. Annars skulle man kunna hävda att märkningen är vilseledande, säger Lena Jansson på Livsmedelsverkets tillsynsavdelning.
På Alaska Pollock av märket Queens ocean står det att "filéerna ligger i ett tunt lager is för att skydda fisken". På torskfilén från Findus heter det att "skyddande vattenglasering tillkommer". Endast på Alaska Pollock från Royal Greenland finns ordet "vatten" med i ingrediensförteckningen.
Om miljöförvaltningen får klagomål från konsumenter kan de ta egna prover eller kontakta företaget. så mitt tips är: KLAGA! Miljöförvalltningen säger att varan inte får säljas om den är felmärkt. Då får företaget se till så att de skriver rätt nettovikt. Om de inte följer detta kan det bli aktuellt med ett föreläggande eller ett saluförbud.
Så gör branschen
* Vattenglasering av fisk och räkor sker för att förhindra uttorkning och oxidering. Glaseringen ska dock inte räknas in i nettovikten.
* Vid officiella kontrollvägningar sänks filéerna ner i en bytta med 20-gradigt vatten. Så fort all is är borta tas de upp och får rinna av ett par minuter.
* Till skillnad från GP:s test kommer då fisken fortfarande att vara fryst inuti, och alltså väga mer.
Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost
GP:s testpanel köpte fjorton förpackningar med frysta fiskfiléer av olika märken och tinade dem helt och hållet. Paketen vägdes före och efter tining. Allra mest försvann av Möller's sejfil. Där blev det två delar fisk och en del vatten kvar. Kilopriset ökade därmed från 43 kronor i fryst skick till 61:43 för den tinade.
Av torskfilén från Findus försvann också nästan 30 procent. Där ökade kilopriset från 145 kronor till nästan 200 kronor i tinad skick. Minst svinn blev det av den Kina-odlade fisken Tilapia och av flundrafiléerna av märket Eldorado.
Det finns regler för märkning som gäller alla färdigförpackade livsmedel.
- Tillfört vatten ska anges om det utgör mer än fem procent. Annars skulle man kunna hävda att märkningen är vilseledande, säger Lena Jansson på Livsmedelsverkets tillsynsavdelning.
På Alaska Pollock av märket Queens ocean står det att "filéerna ligger i ett tunt lager is för att skydda fisken". På torskfilén från Findus heter det att "skyddande vattenglasering tillkommer". Endast på Alaska Pollock från Royal Greenland finns ordet "vatten" med i ingrediensförteckningen.
Om miljöförvaltningen får klagomål från konsumenter kan de ta egna prover eller kontakta företaget. så mitt tips är: KLAGA! Miljöförvalltningen säger att varan inte får säljas om den är felmärkt. Då får företaget se till så att de skriver rätt nettovikt. Om de inte följer detta kan det bli aktuellt med ett föreläggande eller ett saluförbud.
Så gör branschen
* Vattenglasering av fisk och räkor sker för att förhindra uttorkning och oxidering. Glaseringen ska dock inte räknas in i nettovikten.
* Vid officiella kontrollvägningar sänks filéerna ner i en bytta med 20-gradigt vatten. Så fort all is är borta tas de upp och får rinna av ett par minuter.
* Till skillnad från GP:s test kommer då fisken fortfarande att vara fryst inuti, och alltså väga mer.
Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost
Fusk med sillen
GP Konsuments granskning tyder på ett fusk där tillverkarna systematiskt bryter mot lagen. Av 45 vanliga sillburkar höll mindre än en fjärdedel vad som utlovats på burken. Resten innehöll mindre sill än vad som angavs på burken.
Reglerna på området är tydliga. Ingen enskild burk får ha någon större avvikelse mot vad som anges på etiketten. Av de 45 undersökta burkarna höll 31 stycken inte sig inom lagens råmärken. Icas burkar av inlagd sill pendlade mellan minus 16 och minus 26 procent. Hemköps motsvarighet var endast marginellt tyngre medan Coops burkar höll sig i inom fem procent avvikelse i två av tre fall.Pappas senapssill, som kostade 34,95 kronor för en 300-grams-burk, ska enligt etiketten innehålla 150 gram sill. Men i en av burkarna från Pappas fanns endast 59 gram sill, alltså 61 procent mindre än vad som lockats med i innehållsdeklarationen. Det innebär att en kund hade fått nöja sig med 11 sillbitar när hon kunde ha förväntat sig omkring 27.
Vad säger reglerna?
Inom EU finns gemensamma regler för färdigpackade varor som säljs efter volym och vikt. I Sverige är grunden Lagen om måttenheter, mätningar och mätdon. Reglerna som finns i föreskrifter säger att det genomsnittliga innehållet i ett parti varor inte får vara mindre än vad som anges på förpackningen. Vad som är "tillåten negativ avvikelse" anges i en särskild tabell. För exemeplvis en enskild sillburk med en nominell vikt på mellan 100-200 gram tillåts en avvikelse på högst nio procent.
Som vanligt är det girigheten hos livsmedelsproducenterna som styr. Ett enda företag har för mycket sill i burkarna, annars tillhör det undantagen. Men producenterna skyller, trots det ifrån sig. Konstigt att det nästan aldrig är för mycket fisk i så fall. Det kan ju inte vara slumpen. Gör som jag och lägg in din egen sill istället. Då vet du vad den innehåller och slipper en massa tillsatser
Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost
Reglerna på området är tydliga. Ingen enskild burk får ha någon större avvikelse mot vad som anges på etiketten. Av de 45 undersökta burkarna höll 31 stycken inte sig inom lagens råmärken. Icas burkar av inlagd sill pendlade mellan minus 16 och minus 26 procent. Hemköps motsvarighet var endast marginellt tyngre medan Coops burkar höll sig i inom fem procent avvikelse i två av tre fall.Pappas senapssill, som kostade 34,95 kronor för en 300-grams-burk, ska enligt etiketten innehålla 150 gram sill. Men i en av burkarna från Pappas fanns endast 59 gram sill, alltså 61 procent mindre än vad som lockats med i innehållsdeklarationen. Det innebär att en kund hade fått nöja sig med 11 sillbitar när hon kunde ha förväntat sig omkring 27.
Vad säger reglerna?
Inom EU finns gemensamma regler för färdigpackade varor som säljs efter volym och vikt. I Sverige är grunden Lagen om måttenheter, mätningar och mätdon. Reglerna som finns i föreskrifter säger att det genomsnittliga innehållet i ett parti varor inte får vara mindre än vad som anges på förpackningen. Vad som är "tillåten negativ avvikelse" anges i en särskild tabell. För exemeplvis en enskild sillburk med en nominell vikt på mellan 100-200 gram tillåts en avvikelse på högst nio procent.
Som vanligt är det girigheten hos livsmedelsproducenterna som styr. Ett enda företag har för mycket sill i burkarna, annars tillhör det undantagen. Men producenterna skyller, trots det ifrån sig. Konstigt att det nästan aldrig är för mycket fisk i så fall. Det kan ju inte vara slumpen. Gör som jag och lägg in din egen sill istället. Då vet du vad den innehåller och slipper en massa tillsatser
Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)