onsdag 6 mars 2013

Inga bajsbakterier i tårtan

Igår kom den pr-mässigt prekära nyhetenom att stora mängder koliforma bakterier, som normalt kommer från avföring, hittats i 1 800 chokladkrokanttårtor som sålts på Ikea i Shanghai och tillverkats av företaget Almondy i Göteborg.

I dag uppger Ikea till Aftonbladet att det i själva verket inte handlar om bakterier som kommer från avföring – utan från "naturen"?

"– Det här är inte tarmbakterier. Det är inte E Coli, utan andra koliforma bakterier. De vi hittat har ingen inverkan på hälsan utan bara på produktkvaliteten. Därför har vi kasserat tårtorna. Man vill inte att de ska kunna ge grogrund åt annat, säger Ylva Magnusson, pressansvarig på Ikeakoncernen, till Aftonbladet."

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

onsdag 6 februari 2013

Myter om fetma

Det är en grupp amerikanska och danska forskare som sökt på internet för att hitta myter om fetma som florerar i både medier och i den vetenskapliga litteraturen. En myt definierades som något som hålls för sant, trots motbevis.

Artikelförfattarna identifierade sju myter, som de bemöter med argument. Här några exempel:

Myt 1: Små förändringar i energiintag eller energiförbrukning ger stor effekt på sikt.

Ett vanligt påstående är att små livsstilsförändringar, som att promenera 20 minuter per dag, har stor effekt på vikten på längre sikt. Det bottnar i ett gammalt antagande om energibalans och storlek på viktminskning, som dock baseras på kortvariga experiment och inte går att tillämpa på små förändringar över lång tid. Hos de flesta påverkas vikten betydligt mindre än vad detta antagande säger och skillnaderna mellan olika personer är stora.

Myt 2: Viktigt att sätta realistiska mål

Att sätta nåbara mål för viktminskningen så att patienten inte blir frustrerad och tappar sugen kan verka rimligt. Men det finns inga data som stödjer att ambitiösare mål ger sämre resultat. Tvärtom finns det studier som visat ett samband mellan högre satta mål och fler tappade kilon.

Myt 3: Snabb viktminskning i början ger sämre resultat på sikt

En metaanalys av randomiserade studier som jämförde dieter som ger snabb respektive långsam viktnedgång visade ingen signifikant skillnad i effekten på vikten på längre sikt. Rekommendationer om att försöka gå ner i vikt mer långsamt till en början kan snarare vara kontraproduktivt, skriver artikelförfattarna.

Myt 4: Viktigt att värdera patientens beredskap att gå ner i vikt

Hur pass villiga de som inleder viktminskningsprogram, eller genomgår fetmakirurgi, är att gå ner i vikt spelar knappast någon roll för utfallet, visar flera studier. Förklaringen kan vara så enkel som att personer som frivilligt väljer att gå med i något dietprogram är tillräckligt beredda att förändra sitt beteende, tror författarna.:

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

fredag 25 januari 2013

Tungmetaller i barnmaten-laga den själv!

Trots att halterna inte överskrider de lagstiftade gränsvärdena kan de i v issa fall ändå innebära en hälsorisk för små barn.

-Halterna av tungmetaller måste sänkas ytterligare. Företagen har ett ansvar att noggrant välja ut och kontrollera sina råvaror, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.

Arsenik finns främst i olika risprodukter, i gröt, välling och risdrycker för barn.

Livsmedelsverket avråder föräldrar från att ge risdrycker till barn under sex år. Bly återfinns i små halter i många produkter i undersökningen.

I modersmjölksersättning, gröt och välling bör halterna sänkas, enligt Livsmedelsverket. Det är därför viktigt att variera barnens mat. Då riskerar man inte att fastna för någon produkt, som har högre halter av någon metall.

För få känner till riskerna med att äta fisk med miljögifterna dioxiner och PCB. Därför har Livsmedelsverket gjort en film som ska spridas på olika sätt.

Höga halter av dioxiner och PCB finns främst i fet fisk som strömming från Östersjön och Bottniska viken, vildfångad lax och öring från Östersjön och Bottniska viken, Vänern och Vättern samt sik från Vänern och röding från Vättern. Livsmedelsverket ger därför råd att inte äta dessa fiskar så ofta. Barn och kvinnor i barnafödande ålder ska inte äta sådan fisk oftare än tre gånger per år.


Filmen finns på kampanjwebbplatsen www.nyttigfisk.se och Livsmedelsverkets webbplats samt inom kort på Youtube.

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

måndag 21 januari 2013

Salmonella i COOP:s köttfärs


Det är bara i den irländska X-tra-köttfärsen man konstaterat salmonella, men i samråd med Livsmedelsverket återkallas även den svenska köttfärsen eftersom den är tillverkad i samma produktionslinje. För att vara på den säkra sidan, säger Kristofer Myrevik, informationschef på Coop.

Återkallandet gäller alltså samtliga köttfärsprodukter som producerats den 16 januari. Både X-tra nötfärs, Coop nötfärs, Coop fläskfärs och Coop blandfärs.

Salmonellabakterier dör vid 70 grader. Har man genomstekt köttfärsen behöver man inte vara orolig. Den som har köttfärs från den 16 januari kvar hemma, kan komma in med den till en butik och få pengarna tillbaka, säger Kristofer Myrevik.

söndag 20 januari 2013

Billig mat bäddar för fusk

Den strida strömmen av ständigt nya avslöjanden om kinesiskt matfusk och extrem giftanvändning blir vanligtvis pliktskyldiga notiser på utrikessidorna. Ändå hamnar det som odlas och föds upp i detta expansiva lågprisland allt oftare på din tallrik.

I Kina startades förra våren en webbsajt som med en historisk blinkning heter ”Släng ut det genom fönstret”.
Upphovsmannen är en kinesisk student som fått nog av folkrepublikens återkommande matskandaler och på sin hemsida samlar de frekventa rapporterna om oegentligheter och hälsovådliga manipulationer.

Det som triggade Wu Heng var att han läste en artikel om en märklig tillsatsröra som användes för att förvandla billigt fläskkött till något som kunde säljas som dyrt nötkött.

När det kinesiska lurendrejeriet avslöjades försvarade sig de inblandade med att mixtrandet med köttet egentligen inte var särskilt uppseendeväckande eftersom det, enligt dem, även är utbrett i väst.

Oavsett sanningshalten i detta argument kan sådant fuskkött i alla fall uppenbarligen hamna på våra butikshyllor. Frågan är bara om vi, när den senaste skandalen har bedarrat, har dragit några som helst slutsatser om den globala prispressens konsekvenser. I många fall vet vi ju inte ens varifrån maten kommer.

Det är egentligen bara då livsmedlen blir löpsedelsrubriker som det uppstår en tillfällig reva i kulissen.Sedan fortsätter vi att köpa billig skit som om ingeting har hänt.

torsdag 17 januari 2013

Salmonella spreds från färdig sallad i påse

I november förra året insjuknade 34 personer över hela Sverige i salmonella. Två tredjedelar var kvinnor. Nu har Smittskyddsinstitutet hittat boven i dramat: färdig salladsblandning i påse.

Det var först efter att ha frågat de sjuka samt ett antal slumpvist utvalda kontrollpersoner som myndigheten lyckades ringa in smittkällan. Exakt vilket märke salladspåsen hade kunde undersökningen inte ge svar på, men myndigheten uppmanar nu människor att noga skölja sallad och råa grönsaker.

Bloggar: ,, , , , ,kost,

torsdag 3 januari 2013

De hemliga ingredienserna i glögg

http://www.svd.se/mat-och-vin/matkultur/de-hemliga-ingredienserna-i-kopeglogg_7764762.svd

Ingredienserna i den glögg som säljs i mataffären är noggrant redovisade medan det är upp till tillverkaren själv om kunden ska få veta vilka tillsatser som färgat och gett smak åt bolagsglöggen, skriver Mats-Erik Nilsson, SvD.

Vetskapen om att den mörka kulören i många fall har åstadkommits med samma färgämne som finns i Coca-cola eller att smaken har kryddats upp med mer eller mindre konstgjorda aromämnen bidrar ju inte på något positivt sätt till julstämningen.

I Systembolagets katalog finns 63 icke alkoholfria drycker i kategorin glögg och glühwein. Enligt reglerna är 8 sötningsmedel, 23 färgämnen, fyra konserveringsmedel och ett antioxidationsmedel tillåtna i denna kategori.

Säkerligen nyttjas bara en liten del av de godkända tillsatser, men vilka får konsumenten ofta inte veta, menar Nilsson. 

Jag putsade för övrigt mina kopparsaker med julmust i år. Det går lika bra med coca-cola sägs det. Det var minst lika bra som kopparputs, om inte bättre! Sedan dess är inte julmust och coca-cola lika goda....

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

onsdag 31 oktober 2012

Sänkt kadmiumgräns får nobben i EU


Sverige får inte sänka gränsvärdet för kadmium i gödsel. Att i stället återinföra en skatt på kadmium är inte aktuellt, enligt landsbygdsdepartementet.

Utan särskilda skäl betraktas ett lägre gränsvärde som brott mot den gemensamma marknadens regler. Landsbygdsdepartementet har försökt argumentera för att det svenska sötvattnets mjukhet, den svenska jordens förhållandevis låga pH-halt och den svenska konsumentens hälsa gör att Sverige bör få sänka gränsvärdet från 100 till 46 gram kadmium per ton fosfor.

Men EU-kommissionen köper inte landsbygdsdepartementets argument. De svenska förhållandena vad det gäller vatten, mark och folkhälsa är inte så specifika att de tillåter ytterligare undantag från den gemensamma marknaden, anser den. Att Sverige har ett gränsvärde för kadmium överhuvudtaget är en dispens då EU inte har några gemensamma regler för det. EU-kommissionen planerar dock att lägga fram ett förslag under nästa år. Hur länge ska vi betala och medverka i detta spektakel? EU är bara ett kapitalistiskt system!

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt
Fettet behandlas med lut innan det blir margarin

I Unilevers fabrik i Helsingborgs hamn tillverkas Becel, Lätta, Milda och Flora. En person med insyn i tillverkningen har tagit bilder från fabriken som Aftonbladet nu kan visa.

Varningsskyltar, brandfarliga ämnen i stora tunnor och brandsläckare gör att det mer ser ut som ett kemiskt laboratorium än en livsmedelsfabrik. Det är långt ifrån de vackra böljande rapsfälten som visas i reklamen.

Margarin består av olika oljor, vatten, tillsatser och aromämnen. Men det är inget som går att bre på smörgåsen. För att få en smörliknande konsistens måste ingredienserna genomgå flera kemiska processer. Fettet som kommer ut är brunaktigt. Det behandlas med fosforsyra och neutraliseras med lut för att ta bort lecitin och fria fettsyror. Sedan bleks fettet med blekjord för att få en neutral färg och smaken neutraliseras med hjälp av vattenånga.

Låter gott va?

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

söndag 9 september 2012

Beta-glukan sänker kolesterol


Jag äter Beta-glucare som innehåller beta-glukan, för att sänka mitt höga kolsterol som ligger på 8,9(totalt). Doktorn har ingen annan patient med så högt värde! Lite otäckt.

För att få i sig 3 gram betaglukan på annat sätt, behöver man äta 3-4 portioner havregrynsgröt - varje dag.Nu äter jag istället 1 dl per dag. Tyvärr är de stenhårda, men går att få i sig tillsammans med fil. Nästa vecka ska jag kolla mitt kolesterolvärde. Jag har också börjat äta lättfil (äckligt) och slutat ta mjölk i kaffet. Inga mackor med ost heller. Det blir spännande att se om det har gått ner.

För människor är b-glukan positivt för hälsan eftersom den kan sänka både kolesterolhalten och glukos- och insulinhalten i blodet. En sänkning av kolesterolhalten anses minska risken för att få hjärt-kärlsjukdomar som är ett stort problem i västvärlden. Minskad glukos- och insulinhalt minskar risken för typ 2-diabetes som också är ett vanligt problem.

De här fysiologiska effekterna beror troligtvis på att b-glukan ger en ökning av viskositeten i tarmen när man äter b-glukanrika livsmedel, som t ex havrekli eller kornmjölsgröt. Viskositetsökningen gör att gallsyror och kolesterol dräneras från tarmen. För att bilda nya gallsyror i levern måste kolesterol då tas från blodet, vilket gör att kolesterolhalten i blodet minskar. I USA har FDA (Food and Drug Administration) godkänt ett hälsopåstående för lösliga kostfibrer, inkluderat b-glukan, i både havre och korn. Det är troligt att även den europeiska livsmedelsmyndigheten kommer att godkänna ett hälsopåstående för β-glukan i havre och korn.

Bloggar: ,,Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd,

tisdag 14 augusti 2012

Dole Goes bananas

I efterhand kanske Fredrik Gertten borde ha vetat att han var i riskzonen när han gjorde en film om världens största frukt och grönsaksföretag, Dole. Men sedan kunde han inte ha förutsett hur långt Dole Foods skulle gå för i sin strävan att hindra sina 2009 dokumentära bananer från att nå den stora skärmen.

'' Jag kanske var naiv, men då kanske det är en bra sak att vara naivt,'' säger Gertten, som har varit i Australien denna vecka som en gäst hos Melbourne International Film Festival. '' Om du hela tiden tänker "Åh skurkarna kommer efter mig", kanske jag inte skulle ha modet att göra denna film.''

Bananer byggdes runt ett 2007 rättsfall där Los Angeles advokater Juan Jose Dominguez och Duane Miller hävdade Dole medvetet hade utsatt arbetare på ett bananplantage i Nicaragua för att Dibromochloropropane (DBCP), ett bekämpningsmedel känt för att orsaka sterilitet.

För Kemiföretaget Dow, som hade slutat sälja bekämpningsmedel år 1977 uppstod det övertygande bevis för att medlet orsakade sterilitet, och det förbjöds i USA helt och hållet 1979. Men när Dow skrev för att informera klienter om att DBCP inte längre skulle vara tillgängligt, svarade Dole att underlåtenhet att ge det kemiska medel som utlovats skulle utgöra ett allvarligt kontraktsbrott.

En seger i rätten skulle säkert sända ett tydligt budskap till Dole - ett amerikansk multinationellt företag med intäkter på nästan $ US7 miljarder per år - att sedimentering var ett mycket bättre alternativ än att slåss.

Och vann gjorde arbetarna - utom på en punkt.Sex av dem visade sig vara sterila till följd av exponering för bekämpningsmedlet och tilldelades $ 3,2 miljoner i skadestånd. Juryn beviljade ytterligare $ 2,5 miljoner i skadestånd

Read more: http://www.theage.com.au/entertainment/going-bananas-how-big-money-put-the-skids-on-justice-20120810-23zvs.html#ixzz23Xsq82oL

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

Så funkar prissättningen på mat

Mat ska vara billigt – kosta vad det kosta vill.Så här skriver bloggen "Johans gröna ögon":

" Kemiska tillsatsmedel har i det närmaste varit en förutsättning för att kunna bygga den storskaliga, specialiserade livsmedelsindustri vi har idag. En industri där förädlingen ofta sker långt från produktionen, något som innebär många och långa transporter – först från gård till fabrik, sedan från fabrik till försäljningsställe. Detta i sin tur ställer höga krav på hållbarhet. Förr i tiden uppnådde man hållbarhet genom tekniker som inläggning, torkning, rökning m m. Man förädlade maten. Idag uppnås lång hållbarhet med hjälp av frysning eller kemiska konserveringsmedel (eller rentav både och). Effektiva produktionslinjer ställer också krav på hur råvaran ska vara beskaffad för att bäst passa in i produktionsprocessen. Där spelar sådant som storlek, form, utseende och renhet stor roll.

I regel ska så slutprodukten säljas under ett varumärke. Idag är det faktiskt ofta varumärket i sig som avgör vilket pris man kan sätta på en produkt. Konsumenten förväntar sig att en viss produkt under ett visst varumärke ska smaka likadant varje gång hon köper den, att hon ska veta vad hon får. Men råvaror är mycket sällan identiskt lika. Olikheterna beror bland annat på växtplats, jordens beskaffenhet, på väder och vatten. Även om odlaren jobbar hårt för att försöka säkra att så mycket som möjligt görs på samma sätt i odlingsprocessen, finns det inga garantier för att resultatet ska bli detsamma. Artificiella smak- och aromämnen fyller därför en viktig funktion när det gäller att reglera, eller jämställa smaker. Även utseendet ska vara homogent. Det justeras med hjälp av en rad medel som fixar till färg och konsistens"

Mycket tyder på att ekologiska produkter på ett mycket tydligare sätt speglar de faktiska kostnaderna för produktionen, skriver Johan.

Tyvärr är det utseende och form som avspeglas också vad gäller kvalitetsmarkörer inom livsmedelshandeln. Kvalitet borde istället gälla smaken.

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

Findus visste att reningsverket inte funkade

Länsstyrelsen polisanmäler nu Findus efter utsläppet i Vegeå, som beskrivs som en ekologisk katastrof.

Det var i söndags kväll som boende längs Vegeå i Skåne, upptäckte att mängder av döda fiskar låg och flöt i vattnet som blivit gult och illaluktande. Det stod snart klart att orsaken var utsläpp av organiskt material från Findus vilket lett till akut syrebrist i vattnet.

Hela sträckan från Findus till mynningen i Skälderviken tros vara drabbad, och länsstyrelsens experter fruktar att det tar flera år för livet i ån att återhämta sig. Vattnet innehåller mindre än 1 mg syrgas per liter. Det visar provtagningar som gjorts längs hela sträckan.

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

torsdag 9 augusti 2012

Mjölkbonde använde avloppsslam


Under tre års tid har mjölkbönderna tagit emot i stort sett allt slam som reningsverket i Österbymo tre mil västerut har framställt. Avloppsslammet hygieniseras genom iblandning av kalk och är därför vitt. Reningsverket tar inget betalt för slamprodukten.

Arla fick kännedom om slamspridningen i slutet av april och utreder nu fallet. Enligt Ove Johansson, ansvarig för kvalitetsprogrammet Arlagården, pågår för närvarande en juridisk översyn.Nu riskerar bonden att stängas av.

Slam förbjudet på fodergröda

Enligt Naturvårdsverkets författning från 1994 får slam inte användas på betesmark eller på åkermark som ska användas för vallfodergrödor som ska skördas inom tio månader räknat från spridningstillfället. Samma regler gäller för odling av bär, potatis, rotfrukter och potatis.

Svensk Mjölk tillämpar stängare regler med en karenstid på tre år från spridningstillfälle till skörd. Inköpt foder får ha odlats på slamgödslad mark förutsatt att reningsverket som levererat slammet är certifierat i Revaq.


Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

tisdag 26 juni 2012

Lantbruk avstängt efter att ha odlat gröda på slam

Lantbruk avstängt efter slamspridning

Under tre års tid har mjölkbönderna tagit emot i stort sett allt slam som reningsverket i Österbymo tre mil västerut har framställt. Avloppsslammet hygieniseras genom iblandning av kalk och är därför vitt. Reningsverket tar givetvis inget betalt för slamprodukten. De vill ju bli av med skiten

Arla fick kännedom om slamspridningen i slutet av april och utreder nu fallet. Enligt Ove Johansson, ansvarig för kvalitetsprogrammet Arlagården, pågår för närvarande en juridisk översyn.

Om mjölkgården stängs av blir fallet det första i sitt slag i Sverige för Arla. Det har däremot förekommit Danmark.

Enligt Naturvårdsverkets författning från 1994 får slam nämligen inte användas på betesmark eller på åkermark som ska användas för vallfodergrödor som ska skördas inom tio månader räknat från spridningstillfället. Samma regler gäller för odling av bär, potatis, rotfrukter och potatis.

Svensk Mjölk tillämpar stängare regler med en karenstid på tre år från spridningstillfälle till skörd. Inköpt foder får ha odlats på slamgödslad mark förutsatt att reningsverket som levererat slammet är certifierat i Revaq. Vad nu det ska vara bra för? Skulle certifierat slam som innehåller tex läkemedel vara bättre? Enligt min mening är det bara en avledande manöver från kommunens sida.

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt,

måndag 25 juni 2012

Mataffärer märker om gammalt kött!



Skrämmande hur mataffärer hanterar gammal mat! Visserligen är det överdrivet att slaviskt följa bäst-före-datum, men det finns ju gränser. T ex när man tar upp mat från golvet och använder den eller när grön köttfärs eller gammalt kött mals om till ny köttfärs med nytt bäst-före datum.

Det bästa är nog att köpa ett köttstycke och mala köttförs själv.Efter detta vet man ju inte om man kan lita på märkningen över huvud taget! Är ekologiska livsmedel ekologiska?

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt,

måndag 11 juni 2012

Förebyggande hälsovård lönar sig!


Professor Stig Bengmark skriver i GP: "Det är ett otvetydigt faktum att många kroniska sjukdomar, liksom fetma, är en konsekvens av vår livsstil med bland annat brist på motion, men också av ett för stort och felaktigt födointag. Enligt en undersökning, publicerat i ett av Augusti-numren av tidningen Lancet så kommer i USA och i Storbritannien fram till år 2030 antalet överviktiga stiga med ytterligare nästan 20 procent och åtföljas av ytterligare cirka 8 miljoner fall av diabetes, 7 miljoner av hjärtkärlsjukdom och stroke, cirka 600 000 fler cancersjuka, förlust av mellan 26 och 55 miljoner levnadsår och ökning av årliga hälsovårdskostnaderna med cirka 60 miljarder dollar.

"Det är främst personer med låga inkomster och låg utbildning, som drabbas av fetma och kroniska sjukdomar. Fetma är i Asien, speciellt hos kvinnor, nästan 20 gånger vanligare i denna grupp, i Norden cirka tre gånger, medan skillnaderna i de mest fetmadrabbade länderna USA och England tycks nästan ha försvunnit. Två utredningar, en av Socialstyrelsen och en av LO, visade redan för några år sedan att lågutbildade/lågavlönade har 60 procent mer sjuklighet, något som också drabbar deras barn. Trots denna skakande information har mycket litet blivit gjort för att förbättra situationen för dessa grupper."

Bengmark anser att gluten samt mjölkprodukter orsakar många välfärdssjukdomar och att politikerna borde satsa mer på förebyggande hälsovård. Där håller jag med. akutmottagningarna är fulla av människor som varken kan ta hand om enkla åkommor eller har kunskap om vilka kost man ska äta för att må bra.

Stig Bengmark är läkare på Sahlgrenska sjukhuset 1959–1969, professor medicinska fakulteten Lunds Universitet 1970–1994, Honorary Visiting Professor, medicinska fakulteten London University sedan 1999..

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt,

torsdag 31 maj 2012

Salmonella i köttfärs


Efter ett salmonellalarm återkallas nu nötfärs, fläskfärs, hamburgare och blandfärs märkta med Coop respektive Scan.Det gäller köttprodukter med utgångsdatumn 22 maj respektive den 30 maj.

I söndags återkallades flera köttprodukter av märket Coop sedan spår av salmonella upptäckts vid stickprov. Nu dras allt som producerats på samma linje i samma anläggning tillbaka som en säkerhetsåtgärd.Kunder som har en produkt hemma uppmanas att återlämna den till butiken.

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt,

söndag 22 april 2012

Stark kritik mot LCHF

http://www.skanskan.se/article/20120420/OPINION/704209844/1061/-/ingen-rubrik
">
Jonas Paulsson, initiativtagare till Köttfri måndag i Sverige  är starkt kritisk till LCHF-dieteten som gjort att många ökat stt intag av fett och kött. Han skriver så här:

"En handfull läkare utan känd egen forskningsbakgrund marknadsför LCHF-dieten, lågt kolhydratintag och högt fettintag, för behandling av fetma och associerade sjukdomar. Detta är allvarligt eftersom så gott som all vetenskap expertis är eniga om att minskad konsumtion av animalieprodukter och speciellt mättat fett är viktigt för att framgångsrikt bekämpa hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, fetma och diverse andra folksjukdomar."

Paulsson menar vidare att LCHF-kostens förespråkare gör en logisk kullerbytta då de hävdar att begränsning av intag av föda rikt på socker och stärkelse automatiskt innebär att det ska ersättas av stora mänger animaliskt fett. Socker och stärkelseintaget måste radikalt minskas, men det bör inte ske genom ökat konsumtion av ko- och grisfett. Paulsson föreslår att bokstäverna i LCHFs första halva LC (Low Carb) är välbefogade medan andra halvans bokstäver HF (High Fat) saknar vetenskaplig grund. Byts LCHF mot RCRF (Right Carb Right Fat) kan det bli vetenskapligt korrekt. Rätta kolhydrater är då främst gröna blad och andra grönsaker som inte kokats sönder och rätt fett är fleromättat och enkelomättat fett, som kommer från vegetabilier som exempelvis avokado och oliver.

Livsmedelsverket varnar för LCHF på sin hemsida och hänvisningar till Världscancerfonden och Världshälsoorganisationen för mer information. Världscancerfonden rekommenderar ett genomsnittligt årligt köttintag på cirka 15 kilo per person. Köttkonsumtionen steg i Sverige mellan 1960 och 2006 från 51 till 86 kilo per person och år samtidigt som ostkonsumtionen ökade från 8 till 18 kilo.

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt,

måndag 16 april 2012

LCHF och GI-kost ökar risken för diabetes

En forskare vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) har dragit slutsatsen att människor som konsumerar låga halter av kolhydrater har en högre risk än andra att insjukna ityp-2 diabetes. Minna Similä , vars doktorsavhandling i ämnet granskades vid Helsingfors universitet på fredagen, har studerat effekterna av glykemiskt index (GI) på diabetes.

I studien ingick data från 26.000 medelålders män. GI visar hur snabbt kolhydrater höjer blodsockret. I mitten av 2000-talet fanns det rapporter om att livsmedel med ett högt GI leder till en ökad risk för diabetes. Bagerier reagerade på rapporterna genom att utveckla speciella lågt GI bröd, till exempel.

På senare tid har det funnits en tendens i Finland för att eliminera kolhydrater ur kosten så mycket som möjligt, ersätta dem med protein, grönsaker och fett. Low-carb diet entusiaster sade att de kunde hålla sin vikt under kontroll, och det har varit en övertygelse om att det också skulle hjälpa till att hålla diabetes i schack.

Men i sin forskning  fann Similä att förhållandet mellan konsumtion av kolhydrater och diabetes  faktiskt var omvänt proportionella. De som åt kolhydratfattig mat visade sig vara mer benägna att insjukna i typ-2 diabetes, medan de som åt mer kolhydrater och mindre fett och protein hade en lägre risk att få sjukdomen.

Similä fann också att glykemiskt index hade inte fungerar som hon hade trott. Hon märkte att det finns stor variation i hur GI arbetar med olika människor. Samma vita bröd kunde höja en persons GI till 42, och en annan så högt som 103. Hon konstaterade att hålla en viktkontroll är det bästa sättet för att förebygga diabetes.

Det innebär alltså att kosten bör vara fett- och proteinfattig samt kolhydratrik. Det blir mycket frukt och grönsaker. Men hur är det med socker? Det är ju kolhydrater också.

Bloggar: ,, , , , Göteborg, ,kost, , miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt,