Tacon en tillsatsbomb

Fredagsmyset med tacos är en tillsatsbomb och bluff. Det är snabbt och enkelt. Men tacomiddagen är sprängfylld med tillsatser och huvudingredienserna är inte alltid de man tror.

Guacamole är t ex en röra med mosad avokado som bas. Men den färdigtillverkade varianten från Santa Maria innehåller bara 1,5 procent avokado. En vidrig smet som inte ens smakar avokado "– I stället för att innehålla det som det borde, fyller man upp med billiga ingredienser och tillsatser för att det ska få rätt smak och färg, säger författaren Mats-Eric Nilsson, som skrivit matböckerna ”Den hemlige kocken” och ”Äkta vara”. "

Så är det i flera produkter. Old el pasos tacosalsa består till största delen av vatten och i innehållsförteckningen till cheddardippen nämns inte cheddar, däremot innehåller den 20 procent ostpulver. I tacoskalen används den billiga palmoljan – med flera risker som följd.

Mats-Eric Nilsson tipsar om texmex utan tillsatser:

*Guacamole: Mosa avokado, pressa i lite limesaft. Tillsätt havssalt, vitlök och chili. Gillar man koriander förhöjer det röran.
'Salsa: Hacka tomater och rödlök. Ringla i lite olivolja och tillsätt havssalt och lite chili.
*I stället för ostdipp: Riv en ost du gillar och strö över.
*Bröd: De mjuka tortillabröden kan man lätt göra själv. Grundingredienserna är majsmjöl eller vetemjöl. Dessutom behövs vatten, olja och salt. De hårda tacoskalen är däremot svårare att göra själv. De ingår inte ens i den mexikanska traditionen.
*Kryddor: Titta på kryddblandningens baksida. Se vilka kryddor som finns med (exempelvis oregano, spiskummin och chilipeppar) – köp kryddorna och gör din egen blandning.
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument

Lightprodukter är kalorifällor

Sockerfritt och sunt?Knappast! De ”sockerfria” varorna kan innehålla fler kalorier än de vanliga och lika mycket socker. Det fuskas så det ryker ur öronen på livsmedelstillverkare. Om man tillsätter socker – inte det vanliga, vita sockret, men fortfarande socker – så kan man väl inte påstå att en vara är ”osockrad”, ”osötad” eller ”sockerfri”? Jo, tydligen kan man det.

Aftonbladets egen undersökning i en vanlig matbutik visar att fusket är utbrett.
Det vet också Livsmedelsverket som tillsammans med sina nordiska motsvarigheter ägnat hösten åt att granska livsmedel med sockerpåståenden på förpackningen. Undersökningen visar flera sätt att fuska:
*Tillverkaren ”glömmer” att exempelvis fruktossirap och glukossirap är socker.
*De ”glömmer” lika mycket att de olika sockeralkoholerna – allt som slutar på –ol, exempelvis xylitol, sorbitol, maltitol – också är socker med samma kalorimängd. Fördelen med sockeralkoholerna är att de inte orsakar karies.
*De ”glömmer” att maltos är en sockerart. Låt vara från säd, men det bryr sig inte kroppen särskilt om.
*De ”glömmer” att om man tillför koncentrerad frukt- eller bärjuice så tillför man också fruktos, som är ett socker.

Aftonbladets egen undersökning visar att sk "sockerfria" livsmedel eller godis kan innehålla långt många fler kalorier än de vanliga!Så vare sig vi är ute efter att minska kaloriintaget eller vill undvika socker av andra orsaker är vi blåsta. Det som krävs för att klara sig i sockerdjungeln är en kemiexamen.......
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument

Snabbmat en riskfaktor för demens

Möss som under nio månader fick en kost innehållande mycket fett, socker och kolesterol utvecklade ett förstadium till de sjukliga förändringar som bildas i hjärnan hos Alzheimerpatienter. Resultaten presenteras i en avhandling från Karolinska Institutet (KI) och ger vissa ledtrådar till hur man i framtiden skulle kunna förebygga sjukdomen. Det finns ett antal kända riskfaktorer till Alzheimer. Den vanligaste är att man bär på en viss variant av den gen som styr produktionen av apolipoprotein E, ett protein som bland annat transporterar kolesterol. Genvarianten kallas apoE4 och förekommer hos 15-20 procent av befolkningen. I avhandlingen från Karolinska har man undersökt möss som genmodifierats för att efterlikna effekterna av apoE4 hos människa.
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument

Protestera mot lättprodukter till skolbarnen

Allt fler kommuner fattar beslut om att enbart servera lättmjölk och lättmargarin i sina skolor (enligt Livsmedelsverkets rekommendationer). Alternativen fetare mjölk och Bregott dras ofta in trots att forskarna är oense om vad som är rätt och att många påstår att fetter är bra. Senast var det i Partille, Skövde och Luleå man besöt att riskera barnens framtida hälsa och hellre serverar barnen en industriellt framställld sörja av kemikalier än naturligt mjölk och smör.

Valfriheten för skolbarnen att själva få välja vad de skall dricka och äta försvinner med ett klubbslag, utan att föräldrar ens blir informerade och än mindre tillfrågade.

Eftersom forskarna inte är överens om vad som är nyttigt eller om vad som är direkt hälsovådligt, är det både märkligt och upprörande att ett fåtal personer inom kommunerna diktatoriskt bestämmer vad skolbarn skall dricka och äta. Mest anmärkningsvärt är det att de bestämt vad som inte skall serveras.

Valfrihet borde vara en självklarhet när det gäller dryck och matfett på brödet. Kostbeslutet har gett alla friskolor en konkurrensfördel gentemot det kommunala alternativet. Naturlig, näringsrik och god mat betyder mycket för trivsel, hälsa och inlärningsförmåga.

Tack och lov har fler och fler börjat fatta att vi inte blir feta av fett, utan av för mycket kolhydrater. Det dolda sockret och transfetterna i margarin är ett mycket större hot mot folkhälsan! Försäljningen av "lättprodukter" har gått ner till förmån för naturligt feta produkter (fet mjölk och riktigt smör) och följaktligen har också viktökningen stannat av och trenden är istället nu en viktkning. Många diabetiker har också fått sina blodsockerhaltr normaliserade med hjälp av GI-kost.

När ska Livsedelsverket fatta att "experterna" från margarinindustrin inte är opartiska? Mer info se Jobbpartiets hemsida
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument

Fettkriget hårdnar!

Missa inte TV-programmet 2008-11-12 om fett i Kalla Fakta på söndag kl 19.20
"Fettkriget".Svenska folket blir allt fetare. Men kan vi lita på forskare som samarbetar med livsmedelsindustrin? Bland alla bantningskurer finns det en som inte är kommersiellt uppblåst och den kommer mer och mer, utan en massa reklam. Egentligen är det en revolution mot alla felaktiga kostråd vi matats med. Den går tvärt emot råden att äta en massa bröd, flingor, potatis och pasta samtidigt som man ska snåla på fettet. Det låter ju nästan otroligt. Egentligen borde den heta Folkhälsokosten men har fått namnet LCHF. Det betyder Low Carbohydrates and High Fat, på svenska mindre kolhydrater och mera fett. Den växer lavinartat och det är många som rapporterar bra viktnedgång, förbättrade blodsockervärden och blodfettvärden (kolesterol) och bättre hälsa över huvud taget.

DEt finns en sajt på nätet, där fler än 2 000 personer är medlemmar, utbyter råd och erfarenheter och här tar man inga råd av auktoriteter utan fattar sina beslut själva. Här är länken till kolhydater i fokus Nu har man givetvis också stöd från en mängd forskare som vågat ifrågasätta de gamla doktrinerna och dessa får mer och mer erkännande att det är en väg som fungerar.

Men gödningsindustrin och matfettsersättningsmedelsindustrin är inte glada och kolesterolvarnarna tar sig plats i media. Vad som ofta man saknas är uppgifter om vilka intressen citerade professorer har i läkemedelsindustrin och margarinindustrin.

Hur länge ska man få skrämmas fritt i media för naturligt fett som smör och använda kolesterolspöket som piska? Media måste ta ett större ansvar för vilka "kostråd" de publicerar.Det är ett ansvar gentemot oss konsumenter och man får inte ge dåliga råd för att hålla upplagan uppe.
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument