Miljöforskaren Gunnar Lindgren skriver sitt senaste nyhetsbrev att ett av vårt allvarligaste hot mot människans överlevnad är den smygande förgiftningen genom kadmium. Den är så svårbemästrad och genomgripande att den kan jämföras med klimatfrågan. I ett avseende är den värre, då redan kadmiumförgiftade åkrar inte kan återställas, medan utspridd koldioxid på längre sikt uppslukas i havet eller kan byggas in i träd och annan vegetation.
Kadmium är ett grundämne som finns i berggrunden och i alla gruvutvunna mineraler. Industrisamhället baseras på gruvdrift och alltmer kadmium sprids därmed redan vid slagghögarna, anrikningsverken, och från färdiga produkter och senare från avfallsupplag. I synnerhet zink är alltid förorenad med kadmium och alla förzinkade delar släpper ifrån sig denna metall, t ex spikar, skruvar, beslag, broräcken, lyktstolpar, takplåt, antennmaster, alla bilar och fordon etc etc. Trafikflygplan är rostskyddade med ren kadmium och från flygplatser sprids betydande mängder kadmium.
Man räknar med att cirka 5000 ton "mänskligt" kadmium finns installerad i samhällskroppen eller utspritt i naturen. Allt detta eroderar oavbrutet och sprids sakta ut och följer med vattnets rörelse.
På så sätt hamnar förhållandevis stora kadmiummängder i det dagvatten som samlas upp från tak, gator och torg i tätorter och som leds till avloppsreningsverken och slutligen hamnar i slammet. Allt detta kadmium som samlas upp i slammet skulle givetvis tas om hand som det riskavfall det är och får absolut inte tillföras odlingsmark och våra livsmedel. OBS! Men det är stor risk att det kadmiumförorenade slammet nu börjas spridas på odlingsmark.
LIndgren menar att det länge varit känt hos njurexpertis att ytterst små kadmiumhalter i livsmedlen ansamlas i njurarna. Halterna i njurarna är i dag så höga att en del av normalbefolkningen anses ha begynnande njurskada. Denna visar sig genom att njurarna läcker ut vissa äggviteämnen och kalcium - dvs skelettet urkalkas med lårbensbrott m m som följd.
Kadmium i livsmedel
Kadmiumhalten i livsmedel beror bl a på halten i odlingsmarken. Då konstgödsel (fosfordelen) alltid är förorenad med kadmium har det successivt byggts upp allt högre halter i den svenska åkerjorden. Denna process fortgår oavbrutet. Man har genom jämförelse av spannmål från början och slutet av förra seklet uppskattat att kadmiumhalten fördubblades under cirka 50 år under 1900-talet. Kadmium tillförs åkermarken dessutom genom luftnedfall (kommer från industriverksamhet och eldning med kol i England) samt i små mängder med jordbrukskalk.
Andelen av vårt intag av kadmium kommer främst från:
Vetemjöl 43 %
Potatis 41 %
Rågmjöl 6 %
Morötter 4 %
Mjölk 2 %
Fläskkött 2 %
Nötkött 1 %
Ägg ?
Vissa livsmedel innehåller särskilt mycket kadmium - särskilda potatissorter, blåa vallmofrön på franskbröd, solroskärnor m m. Det stora frågan är om modersmjölkersättning och barnvälling redan idag är förorenad med kadmium? I naturlig bröstmjölk kan man i de allra flesta fall inte påvisa något kadmium alls. Det är särskilt viktigt att små barn får kadmiumfri föda. Kemikalieinspektionen räknar med att vårt dagliga intag av kadmium redan nu är alltför högt - cirka 15 mikrogram per person och dag. Detta beräknas leda till att 10.000 svenska kvinnor (av dem som är i fertil ålder) idag har begynnande njurstörningar. Av dem som har ökad känslighet (diabetiker och andra utsatta) beräknas 0,2 procent av denna grupp ha begynnande njurstörningar. Storleken på denna grupp är dock okänd.Det är av största vikt att det svenska jordbruket gör sitt yttersta för att hålla tillförseln av kadmium på lägsta möjliga nivå. Så har det varit i flera år, och LRF tillsammans med Lantmännen skall ha ett erkännande för detta. Men nu håller man tyvärr på att överge denna policy och planerar att tvärtom sprida fosfor med skyhöga kadmiumhalter på vår odlingsmark. Läs mer på Gunnar Lindgrens hemsida Av detta kan jag drar jag följande slutsatser: Nej till avloppsslam på våra åkrar och ät ekologiska grönsaker och livsmedel!
Bloggar: hälsa, mat ,samhälle, livsmedel, forskning, samhälle, konsument, matblogg, miljö, intressant, politik, Göteborg, jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling,SLU, livsmedel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar