Vi kan alla äta med mer omtanke om vår hälsa, ekonomi och klimatet. Kostråden blir mer och mer förvirrade – vem ska vi då lita på?
KONSUMENT-NYCKELN granskar, analyserar och ifrågasätter både forskare, media och många s k coacher. Alla är inte proffs och de är främst inte överens. Debatten om de svenska kostråden går hög och kommer bara att öka, för stora värden står på spel – kriget mellan margarin och smör intensifieras. Dessutom är livsmedelsproducenterna och hälsokostindustrin som ska tjäna pengar på Omega 3, med i debatten och gör reklam för sina produkter. Nyttan med omega 3 börjar nu mer och mer börjar ifrågasättas av forskare. Vem/vilka som har rätt får framtiden utvisa.
I KONSUMENT-NYCKELN ingår granskningar, prisundersökningar och jämförelser mellan butiker där du lätt kan spara minst 30 % av dina matkostnader.KONSUMENT‐NYCKELN får du två gånger i månaden via e‐post i 6 månader för bara 100:‐(den kostar normalt 250:-/år).Du kan också ge bort den som present till en vän eller släkting.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, hälsa ,kost, kostråd ,fett
onsdag 30 september 2009
Ny studie ifrågasätter nyttan med omega 3
Tron på fetterna kan vara överdriven, åtminstone när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar, och nu ser Europeiska hjärtföreningen över sina rekommendationer på området
Under nittiotalet började omega 3-fetternas positiva effekt uppmärksammas. Vilket så småningom ledde till att bl a Socialstyrelsen, började rekommendera att man varje vecka skulle äta fet fisk, som är rik på omega 3-fetter, för att bl a minska risken för hjärtsvikt. Men på senare tid har allt fler forskare börjat ifrågasätta den här kopplingen.Den senaste studien visar att det inte finns några samband mellan omega 3 och minskad risk för hjärtsvikt publiceras i dag i tidskriften European journal of heart failure .
Man kan utifrån de senaste resultaten inte helt utesluta att omega tre skulle ha någon effekt, eftersom undersökningar inte är tillräckligt omfattande. Men att effekten av fetterna i alla fall inte är så stor som man tidigare trott. Vilket förmodligen gör att det råd man ger i dag, alltså att man bör äta fet fisk minst två gånger i veckan, kommer att omprövas. De nya rekommendationerna kommer att vara klara våren 2011.
Det här visar vikten av att ta all forskning med en nypa salt och inte okritiskt svälja all information. Det blir i alla fall intressant att följa debatten.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, SLU, hälsa, vetenskap ,kost, kostråd, fett
Under nittiotalet började omega 3-fetternas positiva effekt uppmärksammas. Vilket så småningom ledde till att bl a Socialstyrelsen, började rekommendera att man varje vecka skulle äta fet fisk, som är rik på omega 3-fetter, för att bl a minska risken för hjärtsvikt. Men på senare tid har allt fler forskare börjat ifrågasätta den här kopplingen.Den senaste studien visar att det inte finns några samband mellan omega 3 och minskad risk för hjärtsvikt publiceras i dag i tidskriften European journal of heart failure .
Man kan utifrån de senaste resultaten inte helt utesluta att omega tre skulle ha någon effekt, eftersom undersökningar inte är tillräckligt omfattande. Men att effekten av fetterna i alla fall inte är så stor som man tidigare trott. Vilket förmodligen gör att det råd man ger i dag, alltså att man bör äta fet fisk minst två gånger i veckan, kommer att omprövas. De nya rekommendationerna kommer att vara klara våren 2011.
Det här visar vikten av att ta all forskning med en nypa salt och inte okritiskt svälja all information. Det blir i alla fall intressant att följa debatten.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, SLU, hälsa, vetenskap ,kost, kostråd, fett
söndag 27 september 2009
Dumt förslag att ta bort skatt på konstgödsel
Cecilia Sundberg & Serina Ahlgren, Institutionen för energi och teknik, SLU:s forskarblogg, skriver att Regeringens förslag att avskaffa miljöskatten på konstgödsel är ett dåligt förslag för miljön och klimatet. Jordbruksministern uttrycker sig som detta bara är en fråga om böndernas ekonomi. De anser att det är på sin plats att bidra med lite fakta om miljökonsekvenserna av beslutet:
Totalt uppskattas klimatpåverkan från mineralgödselproduktion (konstgödsel) och lustgasutsläpp från svensk åkermark till 40 % av jordbrukssektorns utsläpp. Sammantaget ger produktionen av den mineralgödsel som används i Sverige upphov till större växthusgasutsläpp än all dieselanvändning inom jordbruket.
Totalt uppskattas klimatpåverkan från mineralgödselproduktion (konstgödsel) och lustgasutsläpp från svensk åkermark till 40 % av jordbrukssektorns utsläpp. Sammantaget ger produktionen av den mineralgödsel som används i Sverige upphov till större växthusgasutsläpp än all dieselanvändning inom jordbruket.
- Mineralkväve omvandlas i marken till lustgas. Lustgas är en stark växthusgas, 298 gånger starkare än koldioxid. Andelen av mineralkvävet som omvandlas till lustgas är osäker och har stor variation, men uppskattas av IPCC till minst 1%. Det innebär att lustgasutsläppen ger ca 3 kg CO2-ekvivalenter per kg kväve. Sammantaget blir alltså utsläppen från produktion och användning ca 7-11 kg koldioxidekvivalenter per kg kväve.
- Handelsgödselskatten är 1,80 kr per kg kväve, vilket blir ca 16-25 öre per kg koldioxidekvivalenter. Detta kan jämföras med koldioxidskatten på diesel och bensin, som är drygt 1 krona per kg koldioxid. Ur ett klimatperspektiv är det svårt se varför det skulle vara befogat att slopa just skatten på handelsgödsel
- Det är sannolikt att sänkt pris på handelsgödsel leder till ökad användning, vilket kommer att leda till ökade utsläpp och går emot miljömålen inom både klimatpåverkan och övergödning.
Bloggar:mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU, hälsa,lantbruk, vetenskap, kost, kostråd
lördag 26 september 2009
Kemikalier orsakar försämrad folkhälsa
Läkare för miljön , skriver att allt fler studier visar att de kemikalier vi får i oss har samband med vissa ohälsotillstånd, bland annat några av de största folksjukdomarna. Många av studierna visar samband, men kan inte med full säkerhet fastställa orsak och verkan.
Hittills har man funnit samband med
- Alzheimers sjukdom (demens)
- Parkinsons sjukdom
- Fetma och diabetes
- Hjärt- och kärlsjukdomar
- Astma och allergi
- Bröstcancer
- Dålig spermiekvalitet
- Störningar i utvecklingen av könsorganen hos foster
- Störningar i utvecklingen av barns hjärnor
Användning av bekämpningsmedel (pesticider) som bl a finns i vin, kan leda till bl.a. akuta förgiftningar, neurologiska sjukdomstillstånd och depression. Bekämpningsmedel används ofta som ett självmordsmedel. Stefan Johansson skriver att det moderna jordbruket använder stora mängder bekämpningsmedel för att skydda grödor mot skadeangrepp.
Man har också sett samband mellan sjukdomar hos de stora däggdjuren i haven och föroreningar. Det är inte uteslutet att vi är känsliga på samma sätt som dessa däggdjur. Det finns också misstankar att nanopartiklar kan bidra till missbildningar.
Kemikalier når oss på många sätt
- Inomhusluften innehåller damm från brandsäkra textilier, moderna möbelstoppningar, plastbelagda ytor (möbler, golv, väggar) mm. Detta damm andas vi in.
- Slam som sprids på åkrarna innehåller kemikalier och metaller som tas upp av växande grödor som vi sedan äter.
- Djur avsedda som människoföda (nötkreatur, grisar, kycklingar, fiskar) kan få foder eller vatten innehållande kemikalier.
- Växtgifter och andra bekämpningsmedel kan finnas i luften vi andas, vattnet vi dricker och maten vi äter. I fattiga länder är det jordbruksarbetarna och deras familjer som drabbas värst.
- Våra kläder och andra textilier bildar kemikaliedamm om de är syntetiska. Bomullskläder och -textilier kan å andra sidan innehålla rester av bekämpningsmedel.
Bröstmjök innehåller bl a kadmium
Vi vet att bröstmjölk idag innehåller en del kemikalier, i varierande mängd beroende på vad modern fått i sig. Trots detta anser vi att bröstmjölken är den allra bästa maten för späda barn. För att motverka kemikalier i bröstmjölk bör flickor och kvinnor undvika t.ex. viss fisk.
Ännu en stor anledning att äta och dricka det som är ekologiskt odlat och KRAV-märkt.
Bloggar:mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU, hälsa,Intressant, lantbruk, vetenskap
Hittills har man funnit samband med
- Alzheimers sjukdom (demens)
- Parkinsons sjukdom
- Fetma och diabetes
- Hjärt- och kärlsjukdomar
- Astma och allergi
- Bröstcancer
- Dålig spermiekvalitet
- Störningar i utvecklingen av könsorganen hos foster
- Störningar i utvecklingen av barns hjärnor
Användning av bekämpningsmedel (pesticider) som bl a finns i vin, kan leda till bl.a. akuta förgiftningar, neurologiska sjukdomstillstånd och depression. Bekämpningsmedel används ofta som ett självmordsmedel. Stefan Johansson skriver att det moderna jordbruket använder stora mängder bekämpningsmedel för att skydda grödor mot skadeangrepp.
Man har också sett samband mellan sjukdomar hos de stora däggdjuren i haven och föroreningar. Det är inte uteslutet att vi är känsliga på samma sätt som dessa däggdjur. Det finns också misstankar att nanopartiklar kan bidra till missbildningar.
Kemikalier når oss på många sätt
- Inomhusluften innehåller damm från brandsäkra textilier, moderna möbelstoppningar, plastbelagda ytor (möbler, golv, väggar) mm. Detta damm andas vi in.
- Slam som sprids på åkrarna innehåller kemikalier och metaller som tas upp av växande grödor som vi sedan äter.
- Djur avsedda som människoföda (nötkreatur, grisar, kycklingar, fiskar) kan få foder eller vatten innehållande kemikalier.
- Växtgifter och andra bekämpningsmedel kan finnas i luften vi andas, vattnet vi dricker och maten vi äter. I fattiga länder är det jordbruksarbetarna och deras familjer som drabbas värst.
- Våra kläder och andra textilier bildar kemikaliedamm om de är syntetiska. Bomullskläder och -textilier kan å andra sidan innehålla rester av bekämpningsmedel.
Bröstmjök innehåller bl a kadmium
Vi vet att bröstmjölk idag innehåller en del kemikalier, i varierande mängd beroende på vad modern fått i sig. Trots detta anser vi att bröstmjölken är den allra bästa maten för späda barn. För att motverka kemikalier i bröstmjölk bör flickor och kvinnor undvika t.ex. viss fisk.
Ännu en stor anledning att äta och dricka det som är ekologiskt odlat och KRAV-märkt.
Bloggar:mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU, hälsa,Intressant, lantbruk, vetenskap
fredag 25 september 2009
Fyra av tio skolkök snuskiga
När UR Skolfront frågade Sveriges alla 290 kommuner hur deras skolkök klarade av inspektioner under 2007 och 2008 visade det sig att fyra av tio skolkök som lagade egen mat fick underkänt vid första inspektionen.
Dåligt underhåll, mattemperaturer som inte mäts, skadedjur, mögel i kylskåp och avsaknad av tvål på toaletterna var bara en del av det som upptäcktes vid inspektionen. Det betyder att nästan hälften av våra skolbarn dagligen utsätts för stora risker att drabbas av matförgiftningar, något som i svåra fall kan vara livsfarligt för en så känslig åldersgrupp.
21% har inte haft någon inspektion alls
Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer hamnar skolkök som lagar mat, så kallade tillagningskök, i en riskklass som bör inspekteras minst en gång om året. Ansvaret att detta ska bli gjort ligger hos kommunen, medan hygienen ytterst hamnar under skolkökens ansvar. Men trots det har 21 procent av köket inte haft besök av en inspektör under förra året. Dåligt av kommunerna att inte sköta tillsynen av skolköken!
Bloggar: hälsa, mat ,samhälle, livsmedel , samhälle, konsument, matblogg, miljö,
Dåligt underhåll, mattemperaturer som inte mäts, skadedjur, mögel i kylskåp och avsaknad av tvål på toaletterna var bara en del av det som upptäcktes vid inspektionen. Det betyder att nästan hälften av våra skolbarn dagligen utsätts för stora risker att drabbas av matförgiftningar, något som i svåra fall kan vara livsfarligt för en så känslig åldersgrupp.
21% har inte haft någon inspektion alls
Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer hamnar skolkök som lagar mat, så kallade tillagningskök, i en riskklass som bör inspekteras minst en gång om året. Ansvaret att detta ska bli gjort ligger hos kommunen, medan hygienen ytterst hamnar under skolkökens ansvar. Men trots det har 21 procent av köket inte haft besök av en inspektör under förra året. Dåligt av kommunerna att inte sköta tillsynen av skolköken!
Bloggar: hälsa, mat ,samhälle, livsmedel , samhälle, konsument, matblogg, miljö,
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)