Inga bajsbakterier i tårtan

Igår kom den pr-mässigt prekära nyhetenom att stora mängder koliforma bakterier, som normalt kommer från avföring, hittats i 1 800 chokladkrokanttårtor som sålts på Ikea i Shanghai och tillverkats av företaget Almondy i Göteborg.

I dag uppger Ikea till Aftonbladet att det i själva verket inte handlar om bakterier som kommer från avföring – utan från "naturen"?

"– Det här är inte tarmbakterier. Det är inte E Coli, utan andra koliforma bakterier. De vi hittat har ingen inverkan på hälsan utan bara på produktkvaliteten. Därför har vi kasserat tårtorna. Man vill inte att de ska kunna ge grogrund åt annat, säger Ylva Magnusson, pressansvarig på Ikeakoncernen, till Aftonbladet."

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, Göteborg, hälsa ,kost, intressant, miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

Myter om fetma

Det är en grupp amerikanska och danska forskare som sökt på internet för att hitta myter om fetma som florerar i både medier och i den vetenskapliga litteraturen. En myt definierades som något som hålls för sant, trots motbevis.

Artikelförfattarna identifierade sju myter, som de bemöter med argument. Här några exempel:

Myt 1: Små förändringar i energiintag eller energiförbrukning ger stor effekt på sikt.

Ett vanligt påstående är att små livsstilsförändringar, som att promenera 20 minuter per dag, har stor effekt på vikten på längre sikt. Det bottnar i ett gammalt antagande om energibalans och storlek på viktminskning, som dock baseras på kortvariga experiment och inte går att tillämpa på små förändringar över lång tid. Hos de flesta påverkas vikten betydligt mindre än vad detta antagande säger och skillnaderna mellan olika personer är stora.

Myt 2: Viktigt att sätta realistiska mål

Att sätta nåbara mål för viktminskningen så att patienten inte blir frustrerad och tappar sugen kan verka rimligt. Men det finns inga data som stödjer att ambitiösare mål ger sämre resultat. Tvärtom finns det studier som visat ett samband mellan högre satta mål och fler tappade kilon.

Myt 3: Snabb viktminskning i början ger sämre resultat på sikt

En metaanalys av randomiserade studier som jämförde dieter som ger snabb respektive långsam viktnedgång visade ingen signifikant skillnad i effekten på vikten på längre sikt. Rekommendationer om att försöka gå ner i vikt mer långsamt till en början kan snarare vara kontraproduktivt, skriver artikelförfattarna.

Myt 4: Viktigt att värdera patientens beredskap att gå ner i vikt

Hur pass villiga de som inleder viktminskningsprogram, eller genomgår fetmakirurgi, är att gå ner i vikt spelar knappast någon roll för utfallet, visar flera studier. Förklaringen kan vara så enkel som att personer som frivilligt väljer att gå med i något dietprogram är tillräckligt beredda att förändra sitt beteende, tror författarna.:

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, Göteborg, hälsa ,kost, intressant, miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

Tungmetaller i barnmaten-laga den själv!

Trots att halterna inte överskrider de lagstiftade gränsvärdena kan de i v issa fall ändå innebära en hälsorisk för små barn.

-Halterna av tungmetaller måste sänkas ytterligare. Företagen har ett ansvar att noggrant välja ut och kontrollera sina råvaror, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.

Arsenik finns främst i olika risprodukter, i gröt, välling och risdrycker för barn.

Livsmedelsverket avråder föräldrar från att ge risdrycker till barn under sex år. Bly återfinns i små halter i många produkter i undersökningen.

I modersmjölksersättning, gröt och välling bör halterna sänkas, enligt Livsmedelsverket. Det är därför viktigt att variera barnens mat. Då riskerar man inte att fastna för någon produkt, som har högre halter av någon metall.

För få känner till riskerna med att äta fisk med miljögifterna dioxiner och PCB. Därför har Livsmedelsverket gjort en film som ska spridas på olika sätt.

Höga halter av dioxiner och PCB finns främst i fet fisk som strömming från Östersjön och Bottniska viken, vildfångad lax och öring från Östersjön och Bottniska viken, Vänern och Vättern samt sik från Vänern och röding från Vättern. Livsmedelsverket ger därför råd att inte äta dessa fiskar så ofta. Barn och kvinnor i barnafödande ålder ska inte äta sådan fisk oftare än tre gånger per år.

Filmen finns på kampanjwebbplatsen www.nyttigfisk.se och Livsmedelsverkets webbplats samt inom kort på Youtube.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, Göteborg, hälsa ,kost, intressant, miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

Salmonella i COOP:s köttfärs

Det är bara i den irländska X-tra-köttfärsen man konstaterat salmonella, men i samråd med Livsmedelsverket återkallas även den svenska köttfärsen eftersom den är tillverkad i samma produktionslinje. För att vara på den säkra sidan, säger Kristofer Myrevik, informationschef på Coop.

Återkallandet gäller alltså samtliga köttfärsprodukter som producerats den 16 januari. Både X-tra nötfärs, Coop nötfärs, Coop fläskfärs och Coop blandfärs.

Salmonellabakterier dör vid 70 grader. Har man genomstekt köttfärsen behöver man inte vara orolig. Den som har köttfärs från den 16 januari kvar hemma, kan komma in med den till en butik och få pengarna tillbaka, säger Kristofer Myrevik.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, Göteborg, hälsa ,kost, intressant, miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt

Billig mat bäddar för fusk

Den strida strömmen av ständigt nya avslöjanden om kinesiskt matfusk och extrem giftanvändning blir vanligtvis pliktskyldiga notiser på utrikessidorna. Ändå hamnar det som odlas och föds upp i detta expansiva lågprisland allt oftare på din tallrik.

I Kina startades förra våren en webbsajt som med en historisk blinkning heter ”Släng ut det genom fönstret”.
Upphovsmannen är en kinesisk student som fått nog av folkrepublikens återkommande matskandaler och på sin hemsida samlar de frekventa rapporterna om oegentligheter och hälsovådliga manipulationer.

Det som triggade Wu Heng var att han läste en artikel om en märklig tillsatsröra som användes för att förvandla billigt fläskkött till något som kunde säljas som dyrt nötkött.

När det kinesiska lurendrejeriet avslöjades försvarade sig de inblandade med att mixtrandet med köttet egentligen inte var särskilt uppseendeväckande eftersom det, enligt dem, även är utbrett i väst.

Oavsett sanningshalten i detta argument kan sådant fuskkött i alla fall uppenbarligen hamna på våra butikshyllor. Frågan är bara om vi, när den senaste skandalen har bedarrat, har dragit några som helst slutsatser om den globala prispressens konsekvenser. I många fall vet vi ju inte ens varifrån maten kommer.

Det är egentligen bara då livsmedlen blir löpsedelsrubriker som det uppstår en tillfällig reva i kulissen.Sedan fortsätter vi att köpa billig skit som om ingeting har hänt.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, Göteborg, hälsa ,kost, intressant, miljö, kostråd, konsument,konsumenträtt