Svensk nötköttsuppfödning hotas av nya förhandlingar med sydamerikansk handelsunion. EU-kommissionen har beslutat att ta upp förhandlingarna igen efter att de bröt samman för flera år sedan. Vinsterna för EU:s industri väntas bli stora medan jordbruket kommer att pressas hårt, framför allt produktionen av nöt-, gris- och fågelkött. Småland tillhör de områden där många jordbruk är specialiserade på nötköttsuppfödning och anses därför särskilt sårbart för konkurrens från biffgiganterna i Sydamerika. Som vanligt är EU konsumentfientligt. Vi som vill ha närproducerat får stryka på foten.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, miljö, konsument, konsumenträtt, konsumenter,
En blogg om matbluffen vi dagligen utsätts för av livsmedelsindustrin. Det är fiffel & båg av högsta klass för att lura oss konsumenter att köpa deras produkter, som tillverkas till så lågt pris och kvalitet som möjligt. Vi luras också att följa kostråd som saknar förankring i forskningen.
torsdag 6 maj 2010
Snabbmat förändrar beteendet
Forskarna anser att man inte bara ska räkna kalorier när man undersöker snabbmatens konsekvenser eftersom den påverkar vårt dagliga beteende på fler sätt än man tidigare trott. Syftet med snabbmat är att öka effektiviteten, så att vi snabbt får vår mat och kan koncentrera oss på att göra andra saker än att laga mat, diska osv. Men ju mer snabbmat vi äter desto mer otåliga blir vi, visar forskning. Så fastän snabbmaten sparar tid känner vi tidspress. Snabbmatsätare köper också fler tidsbesparande produkter och är mindre villiga att spara pengar.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, konsument, konsumenträtt, konsumenter,
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, konsument, konsumenträtt, konsumenter,
måndag 3 maj 2010
Miljöskatt på kött och mjölk ger mindre växthusgaser
En klimatskatt på kött och mjölk skulle kunna minska växthusgasutsläppen från det europeiska jordbruket med omkring sju procent. Använder man dessutom frigjord mark för att odla bioenergi, kan utsläppsminskningen bli sju gånger större. Det visar forskarna Stefan Wirsenius, Fredrik Hedenus och Kristina Mohlin i en artikel som kommer att publiceras i den vetenskapliga tidskriften Climatic Change.
I artikeln visar forskarna att minskad köttkonsumtion har två effekter. En direkt som innebär betydligt mindre utsläpp av metan och lustgas och en indirekt genom att mark som frigörs kan användas för bioenergiodling.
Matproduktion är en källa som inte går att bortse från när det gäller de direkta utsläppen av växthusgas - globalt står den för 20-25 procent av utsläppen. Utsläpp från mat är dock svåra att beskatta eftersom de främsta utsläppskällorna är metan från kornas magar och lustgas från gödslad mark - båda mycket kostsamma och tekniskt komplicerade att mäta. Effektiva tekniska lösningar för att minska dessa utsläpp saknas också. Ändrade matvanor kan däremot ge stor effekt. Om nötkött ersätts med kyckling minskar utsläppen med 90 procent, ersätter man nötkött med bönor blir minskningen 99 procent.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, miljö, konsument, konsumenträtt, konsumenter,
I artikeln visar forskarna att minskad köttkonsumtion har två effekter. En direkt som innebär betydligt mindre utsläpp av metan och lustgas och en indirekt genom att mark som frigörs kan användas för bioenergiodling.
Matproduktion är en källa som inte går att bortse från när det gäller de direkta utsläppen av växthusgas - globalt står den för 20-25 procent av utsläppen. Utsläpp från mat är dock svåra att beskatta eftersom de främsta utsläppskällorna är metan från kornas magar och lustgas från gödslad mark - båda mycket kostsamma och tekniskt komplicerade att mäta. Effektiva tekniska lösningar för att minska dessa utsläpp saknas också. Ändrade matvanor kan däremot ge stor effekt. Om nötkött ersätts med kyckling minskar utsläppen med 90 procent, ersätter man nötkött med bönor blir minskningen 99 procent.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, miljö, konsument, konsumenträtt, konsumenter,
Matuppror för krav på lagstadgad rätt till bra mat för gamla,barn och sjuka
Matupproret kräver en lagstadgad lägstanivå på maten till gamla, skolbarn och sjuka - Lex Sparring. Varje dag serveras tre miljoner portioner mat i den offentliga miljön. De flesta som äter är barn, sjuka och äldre. Våra svagaste individer, ingen av dem har något skydd i svensk lagstiftning.
Värnlös - rättslös
Barn, sjuka och äldre är rättslösa och har ingenstans att vända sig för att få hjälp när de serveras dålig mat. De omfattas inte av svensk konsumentlagstiftning och kan inte som kund klaga på sin leverantör, i detta fall kommunen.
Egenkontroll - noll koll
Landets 290 kommuner använder "egenkontrollprogram" och har makt och möjlighet att ignorera sina kunders klagomål. Det får katastrofala följder för den enskilde, som undernäring och bristsjukdomar, och för deras familjer. Även hjärt- och kärlsjukdomar och fetma kan bli följden av felaktig kosthållning. Många äldre är undernärda pga svårigheter att äta, t ex med tänder eller dålig aptit. Kommunerna sparar pengar genom att servera undermålig mat till barn och äldre. I många skol -och äldreomsorgskök kan man bara värma färdiglagad mat.
Lex Sparring
Lex Sparring ska tvinga kommunerna att erbjuda en god offentlig måltid med näringsriktigt innehåll utan smakförstärkare och andra onödiga tillsatser. Maten ska vara lagad från grunden av riktiga råvaror och nära dem som ska äta den. Lagen om offentlig upphandling LOU, utgör enligt jordbruksministern inget hinder, om frågorna bara ställs på rätt sätt är den ett stöd för kommunen.
Däremot kan man väl diskutera om tillsynen ska skötas av Socialstyrelsen. Är det rätt instans? Skolan ligger ju tex under utbildningsdepartementet.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, miljö, konsument, konsumenträtt, konsumenter,
Värnlös - rättslös
Barn, sjuka och äldre är rättslösa och har ingenstans att vända sig för att få hjälp när de serveras dålig mat. De omfattas inte av svensk konsumentlagstiftning och kan inte som kund klaga på sin leverantör, i detta fall kommunen.
Egenkontroll - noll koll
Landets 290 kommuner använder "egenkontrollprogram" och har makt och möjlighet att ignorera sina kunders klagomål. Det får katastrofala följder för den enskilde, som undernäring och bristsjukdomar, och för deras familjer. Även hjärt- och kärlsjukdomar och fetma kan bli följden av felaktig kosthållning. Många äldre är undernärda pga svårigheter att äta, t ex med tänder eller dålig aptit. Kommunerna sparar pengar genom att servera undermålig mat till barn och äldre. I många skol -och äldreomsorgskök kan man bara värma färdiglagad mat.
Lex Sparring
Lex Sparring ska tvinga kommunerna att erbjuda en god offentlig måltid med näringsriktigt innehåll utan smakförstärkare och andra onödiga tillsatser. Maten ska vara lagad från grunden av riktiga råvaror och nära dem som ska äta den. Lagen om offentlig upphandling LOU, utgör enligt jordbruksministern inget hinder, om frågorna bara ställs på rätt sätt är den ett stöd för kommunen.
Däremot kan man väl diskutera om tillsynen ska skötas av Socialstyrelsen. Är det rätt instans? Skolan ligger ju tex under utbildningsdepartementet.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, miljö, konsument, konsumenträtt, konsumenter,
söndag 2 maj 2010
Lättare att hitta hälsosam mat för konsumenten
Det har blivit enklare att hitta hälsosamma alternativ i matbutikerna de senaste fem åren, tycker konsumenterna. Undersökningen är gjord av Synovate på uppdrag av Livsmedelsföretagen.
81 procent av de tillfrågade cirka 1 000 personerna säger sig ha ett högt eller ganska högt förtroende för mat och dryck som säljs i Sverige, rapporterar TT.
Sju procent säger sig ha ett lågt förtroende. Jämför man med förra årets undersökning är förtroendet något högre, och i samma höjd som för tio år sedan.
Hur tolkar man begreppet "hälsosam mat"? Är den nyckelhålsmärkt? Är det ekologiskt odlat?
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, miljö, konsument, konsumenträtt, konsumenter,
81 procent av de tillfrågade cirka 1 000 personerna säger sig ha ett högt eller ganska högt förtroende för mat och dryck som säljs i Sverige, rapporterar TT.
Sju procent säger sig ha ett lågt förtroende. Jämför man med förra årets undersökning är förtroendet något högre, och i samma höjd som för tio år sedan.
Hur tolkar man begreppet "hälsosam mat"? Är den nyckelhålsmärkt? Är det ekologiskt odlat?
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, miljö, konsument, konsumenträtt, konsumenter,
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)