Ny studie om bantningsmetoder missvisande!

I en studie som publiceras i New England Journal of Medicine i dag, torsdag, har forskare från bland annat Harvarduniversitetet i USA studerat fyra varianter av dieter och den effekt de har på viktnedgång.

Till studien rekryterades 800 personer mellan 30 och 70 år. De var överviktiga eller feta, med kroppsmasseindex mellan 25 och 40.

Forskarna drar slutsatsen att dieter med minskat kaloriinnehåll leder till viktnedgång, oavsett hur fördelningen av kolhydrater, fett och proteiner ser ut. De konstaterar också att det var viktigt att delta i rådgivningen i grupp.

Kostdoktorn är skeptisk till studien som enligt honom inte har gällt lågkolhydratkost, som tidigare visats vara bäst i ett antal studier. Alla dieterna i dagens studie gav råd om minst 35 E% kolhydrater. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att detta inte uppmärksammas, utan att man framställer det som att alla kostvarianter följdes till punkt och pricka.

De studier som visat överlägsen effekt av lågkolhydratkost har enligt kostdoktorn, rekommenderat betydligt lägre kolhydratsintag - ner mot 20-30 gram per dag, åtminstone vid starten. Det vill säga runt 5 E% kolhydrater. Alla deltagare i studien skulle dessutom hålla sig under 8% mättat fett. Inte helt betydelselöst.

Läs också: 13 studier som visar att LCHF är bäst

Bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost,

Ekologiskt vin bättre för hälsan

Med ekologiskt vin avses ekologiskt odlat vin, det vill säga att druvorna odlats utan kemiska bekämpningsmedel och utan konstgödsel. Bra för miljön, bra för kroppen. Enligt Naturskyddsföreningen hittas små mängder gifter i alla modernt odlade viner. Men varför finns det så få att köpa? På Systembolaget finns endast 200 ekologiska och de flesta måste beställas.

Främsta förklaringen är att konsumenterna inte än efterfrågar dessa viner. Det finns enligt artikeln, många vinbönder som inte talar om att de odlar ekologiskt, ”för det har man ju alltid gjort”.

I dag kan man inte säga att ekologiskt vin är av sämre kvalitet, tvärtom många är riktigt bra. Att odla ekologiskt är dyrare. Till skillnad från ekologiska livsmedel, är de ekologiska vinerna endast marginellt dyrare. Så handla ekologiskt vin, det är bra på alla sätt, både för dig och för miljön!

Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost,

Nytt sätt att behandla cornflakes

Enligt ett nyhetsbrev från Bakery and Snacks har nu den tyska ingredienstillverkaren Alfred Wolff lyckats utveckla ett nytt ytbehandlingsmedel för chokladöverdragna cornflakes. Den nya "smarta" tillsatsen, kallad Quick Sol, anses vara betydligt bättre än tidigare substanser på att fylla flingfabrikanternas krav på förbättrad ytglans och mer skyddande beläggning. Enligt det tyska företaget kan flingorna nu få en perfekt glänsande yta utan att tappa i krispighet.

Förutom tidsvinste, framhåller företaget att de producenter som använder Quick Sol på sina produkter även kan få en ”renare” innehållsförteckning, en så kallad clean label.

Tidigare ytbehandlingsmedel har nämligen bestått av shellack, vilket måste deklareras som E 904. Detta ämne utvinns ur sekret från den indiska lacksköldlusen, vilket kan verka provocerande på veganer men även personer på som av religiösa skäl inte nyttjar sprit eftersom alkohol används i framställningsprocessen.

Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost,

Barn får sämre mat än föräldrarna

Mat som riktar sig särskilt till barn kan vara både sämre och dyrare, visar Konsumentföreningen Stockholms undersökning av livsmedel som marknadsförs till barn..

Värstingexemplen är Nestlés Nesquik Duo som marknadsförs som en fullkornsprodukt, men innehåller mer sockerarter än fullkorn. Scans charkprodukter märkta med seriefiguren Dennis har lägre köttinnehåll och fler tillsatser än motsvarande vuxenalternativ.

Konsumentföreningen Stockholm började göra sina mätningar för fem år sedan. Det har gett resultat! Då hade bara fyra av 23 sockrade flingor sockerhalter på under 30 procent. I årets undersökning är det nio av 20 som kommer under den gränsen. I mejerivarorna har sockerhalten i stort sett halverats sedan första rapporten.

Men trots förbättringar finns det mycket kvar att göra inte minst när det gäller märkning av livsmedel. Livsmedelsindustrin har nyligen infört en så kallad GDA -märkning. Det är en näringsdeklaration som finns på framsidan av förpackningarna och som är mycket vilseledande och svår att förstå. Mycket förenklat anger märkningen procentförhållandet mellan en serveringsportion av livsmedlet och det dagliga gränsvärdet för till exempel socker för en vuxen kvinna.

Den här frågan hoppas Konsumentföreningen att branschen själv tar tag i till nästa års undersökning.

Läs också vad bloggen Kost och hälsa skriver om barnmat. För mycket socker och kemikalier i form av läsk och godis är det största problemet när det gäller barnmat.

Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost,

Nej till slamspridning på våra åkrar!

I sitt senaste nyhetsbrev skriver miljöforskaren Gunnar Lindgren följande:

Det är hög tid att svenska konsumenter och livsmedelsproducenter rycker bort den kuliss som "cerifierat slam" utgör. Slam består av sammanlagt högst 15 procent växtnäring från urin och avföring. Resten kan beskrivas som kemiskt avfall där man hittar en rad mycket riskabla miljögifter, läkemedelsrester, hormoner etc som också kan finnas i våra livsmedel. Åkern anses av reningsverken, konstigt nog, vara en lämplig plats att dumpa detta avfall på.

Det visar sig nu att knappast något av dessa ämnen har något gränsvärde, halterna av dagens miljögifter, läkemedelsrester och hormoner kan i princip vara hur höga som helst. Dessa sprids på jordbruksmarken och vidare till livsmedlen. En av vägarna till människan är när korna betar i sig jord med föroreningarna.

Observera att denna typ av ämnen kan rinna från slamupplag och hamna i dricksvatten. De kan avdunsta och spridas till andra fält. De kan ligga kvar i jorden i många år och tas upp när ett jordbruk byter ägare och produktionsmetoder. Det är ingen garanti att vi inte får i oss miljögifterna bara för att någon påstår: "Kor får inte beta på slamspridd mark". Vid undersökningar av vissa ekologiskt odlade produkter hittade man förhöjda halter av miljögifter. Detta berodde på att en tidigare ägare spritt dessa miljögifter vid gödslingen.

Professor Sten Ebbersten säger "Åkern minns". Det är , enligt Gunnar lindgren, ytterst viktigt att miljögifter, läkemedelsrester , hormoner etc hålls bort från all odlingsmark. En av dagens miljögifter PFOS, som finns i slam, sprids till betande kor och vårt kött. Det är nu hög tid att LRF och Lantmännen snabbt jagar bort "certifierat slam" från odlingsmarken och livsmedelsproduktionen.

Kräv stopp för slamspridningen! Varför har inte svenska livsmedelsföretag inte reagerat ännu?

Läs också mina tidigare inlägg om avloppsslam:

Bloggar: hälsa, mat ,samhälle, livsmedel, forskning, samhälle, konsument, matblogg, miljö, intressant, politik, Göteborg, jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling,SLU, livsmedel

Mer eller mindre tillsatser ?

Avgörande om man väljer mat med tillsatser är, enligt skribenterna Wirén och Törner, hur man själv prioriterar tid och pengar. Men också vad man har för kunskap om tillsatserna. De fyller en livsmedelsteknisk funktion och många av dessa skulle vi ha svårt att klara oss utan. Både inom industritillverkningen och hemma i våra egna kök tillsätts till exempel potatisstärkelse för att få rätt konsistens på en sås. 300 av de 350 godkända tillsatserna i Sverige har naturligt ursprung och tillsatser har, om än i en mer begränsad omfattning, alltid använts i matlagning.

Den industriella användningen av tillsatser regleras av EU som säger att tillsatsen ska vara av godo för konsumenten. Men i och med den så kallade cocktaileffekten, som innebär att man som konsument kanske äter ett flertal livsmedel som innehåller tillsatser, är det dock svårt att uppskatta hur mycket man totalt sett får i sig och vilka effekter detta har på hälsan.

Utbudet i livsmedelsaffären styrs av efterfrågan. Att äta hälsosamt är för många synonymt med lightprodukter. Skribenterna menar att det är omöjligt att begära att dessa ska vara tillsatsfria. Om man tar bort fett och socker , måste man ersätta det med något annat som ger liknande konsistens och smak. På samma sätt, menar de att man kan räkna med att få tillsatser "på köpet" om man prioriterar mat till lågt pris. Var och en har friheten att bestämma vad livsmedelskvalitet innebär och vad man är beredd att acceptera. Om tillsatserna ska minska till förmån för en ökad kvalitet, måste vi göra bättre val och prioritera inköp och matlagning på ett annat sätt.

Wirén och Törner skriver vidare att om du inte bryr dig om din mat kommer inte industrin att göra det åt dig. Till sist är det upp till dig att välja vad som hamnar på din tallrik. Det står var och en fritt att läsa innehållsförteckningar, ställa frågor i butiken och göra informerade val. Affärerna säljer det vi vill köpa. Det är vårt ansvar att se till att vi vill ha det vi äter.

En bra slutsats tycker jag. Livsmedelsindustrin vill tjäna så mycket pengar som möjligt och tummar därför på kvalitén. Men ökar efterfrågan på ekologisk mat och mat utan tillsatser så kommer de att leverera det. Sedan är det upp till oss själva om vi vill lägga mer tid och pengar åt matlagning med bra råvaror. Det tar kanske lite längre tid och kräver mer planering, men är mycket en vanesak också, tycker jag. Tyvärr, är det idag svårt för de flesta att veta vilken kost som är bäst, eftersom budskapen är motstridiga får man ta ställning själv.

Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, Matblogg, matlagning, kost

Nu ska potatiskonsumtionen öka med pengar från EU

Den svenska potatiskonsumtionen ska öka från 45 kilo per person och år till 60 kilo. Det är målet som Svensk Potatis har satt upp för det EU-projekt där de fått tio miljoner till marknadsföring av potatis.

Målet med projektet är att öka konsumtionen av potatis genom att stimulera till ökad kunskap och förståelse om potatis bland de yngre och deras familjer. Målgruppen i projektet är 35-åringen, med barn i förskole- och skolåldern, säger Jens Eriksson marknadsansvarig på Svensk Potatis.

Av de 10 miljoner som projektet har tilldelats under en treårsperiod står EU för 50 procent, resterande 30 procent finansierar staten genom Jordbruksverket och 20 procent är egenfinansierat. Det är LRF GRO som har sökt och fått EU-pengarna men det är intresseorganisationen Svensk Potatis som fått ansvar för att verkställa de marknadsföringsinsatser som är planerade.

Jag har märkt att det är en intensiv reklamkampanj för potatis i media den här veckan, bl a i TV4:s morgonprogram, recept i Allers mm. Det är så tydligt att livsmedsindustrin ger järnet för att vi inte ska sluta äta potatis pga GI- och LCHF-kostens popularitet. Potatis innehåller inte bara en del kolhydratrer. Det är också vårt mest besprutade livsmedel. Ska man alls äta potatis bör den vara ekologisk odlad. Läs mitt tidigare inlägg Potatis vår mest besprutade föda.

Läs också vad Johannas kost skriver om potatis.

Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, Matblogg, matlagning, kost, livsmedelsverket

Livsmedelsforskardagar i Lund

"Med kunskap öppnas vägarna till framtidens nyskapande mat." Det var utgångspunkten för Livsmedelsforskardagarna i Lund, som hade titeln: Hur bra är mat – egentligen?

En nationell plattform, som ska arbeta med forskningsfrågor i ett för hela livsmedels-
branschen gemensamt forum, har byggts upp utifrån den europeiska teknologiplattformen Food for Life (ETP). Den svenska ETP-plattformen består av representanter från industri, akademi, institut, handel, myndigheter och finansiärer.

Livsmedelsforskardagarna i Lund, i slutet av november 2008, tog fokusområden i den nya nationella strategiska forskningsagendan för livsmedel som utgångspunkt för programmet. Elisabet Rytter, tv, FoU-ansvarig på Livsmedelsföretagen (Li), konstaterade att Sverige idag har en mycket fragmenterad forskningsfinansiering, samtidigt som vi ser en stor nedrustning av svensk FoU-verksamhet.

Sex satsningsområden
Sex fokusområden har identifierats: Maten och konsumenten, Maten och hälsan, Säker mat, Matkvalitet och matproduktion, Matens värdekedja samt Hållbar matproduktion.

Ny forskning redovisades också, bl a:

- Behov och begär: Biologiska signalfel kan leda till det metabola sydromet. Det behöver alltså inte vara maten i sig som är boven bakom fetma, rubbningar i blodsocker, blodfett och blodtryck. Ingen mat kommer heller till sin rätt i en outsövd, stressad, fysiskt inaktiv och överviktig kropp. Sömnbrist exempelvis gör att kroppens mättnadshormon går ner, vilket leder till minskade mättnadskänslor.

-Sund mat i sporthallen: Tillsammans med fem stora danska livsmedelsföretag utvecklade man ett koncept kallat Move´n eat med modern "sund mat", där t ex potatisstripsen ersatts med fiskstrips och varmkorven byttes mot kycklingkorv (!).

Havre för hjärtat: Plack i blodkärlen kan förebyggas med rätt kost. Med hjälp av havre kan höga kolesterolvärden förebyggas, men hur går det till? Det har varit en fråga för Tina Immerstrand, Industriell Näringslära och Livsmedelskemi i Lund.

-Kostfiberdefinition:Enligt en ny definition av kostfibrer i Europa består kostfibrer av i tunntarmen osmältbara kolhydratpolymerer med minst tre sockerenheter och som förekommer naturligt i livsmedel, erhålls ur livsmedelsråvaror eller syntetiserats.

-Strukturdesign för söt smak: Arbete med att designa livsmedelsstrukturer för att kunna skapa livsmedel med mindre socker, men med samma sötma som i en produkt med mer socker.

Efter att ha läst detta känner jag en stor besvikelse. Inte ett ord nämns om fettets betydelse för hälsan eller diskussionerna om LCHF och GI-kost. Man säger inte heller något om tillsatser i maten, som är en avgörande hälsofråga. Istället ger man förslag på fler onyttiga snabbmatsprodukter! Havre kanske är bra för hälsan i mindre mängder, men det viktigaste är väl ändå kosten i sin helhet? Men det blir väl så när Livsmedelsproducenterna får styra agendan.

Förstår inte heller hur man kan säga att det inte är maten som orsakar det metabola syndromet? Hon menar kanske serotonin vid depressioner och cortisol vid stress, men i slutändan är det ju ändå maten man stoppar i sig man blir fet av.....

Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, Matblogg, matlagning, kost, livsmedelsverket

Nej till klimatmärkning av mat

Sedan 2007 har föreningen Krav, tillsammans med andra aktörer, arbetat fram regler för en klimatsmart matproduktion. Efterfrågan på någon form av klimatmärkning har varit stor hos konsumenterna. Nu går projektet in i en slutfas. De första kriterierna ska vara klara i mars och resten ska komma fram senare i år. De områden som berörs i första steget är fiske och växthus På KRAV:s kommande styrelsemöten bestäms det i vilken takt de nya reglerna kan lägga in i de normala reglerna för Krav-märkning. Klart är anpassningen kommer att ta olika lång tid för olika typer av livsmedel. Men målet är tydligt, Krav-produkter ska vara 20-25 procent mer klimatsmarta.

Märkt eller inte, konsumenternas attityder kommer även fortsatt att spela en stor roll. Men att minska sin köttkonsumtion, slänga mindre mat och att handla säsongsanpassat och närproducerat, är fortfarande det viktigaste ur klimatsynpunkt Några uppgifter om koldioxid kommer det inte att finnas på kravmärkta förpackningar. Märket ska vara endast vara en garant för att livsmedlet nått upp till en viss nivå.

KRAV avser att under 2009 klimatanpassa reglerna för växthus och fiske. Ytterligare områden kan bli aktuella när projektets resterande regler blir klara.


Se GP:s krönika Fel beslut av KRAV

Fakta: KRAV bildades 1985 för att skapa en trovärdig märkning av ekologiska livsmedel och förenkla för konsumenter att göra en miljöinsats genom sina dagliga inköp. KRAV drivs i formen av en ekonomisk förening med 28 rikstäckande medlemsorganisationer.

Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost livsmedelsverket

Vetenskapliga rapporter har kopplingar till livsmedelsindustrin

"— Man kan ju tro att de är kostråden är vetenskapligt underbyggda, men så är det faktiskt inte. Däremot kan man se att vetenskapliga experter som står bakom råden ofta har kopplingar till livsmedelsindustrin, säger Johan Hedbrant."

Rågången mot industriella särintressen är minst sagt otydlig, menar han. I den senaste debattartikeln i Läkartidningen ger Johan Hedbrant och övriga nio undertecknare flera exempel.

- Det intressanta är den vetenskapliga oviljan att alls diskutera kostråden och de svaga vetenskapliga stöden för dem. Trots att det de senaste åren kommit allt fler studier som visar att diabetiker kan bli hjälpta av en alternativ kost, säger han.

Den vetenskapliga oviljan att alls diskutera kostråden och de svaga vetenskapliga stöden för dem är också intressant. Detta trots att det de senaste åren kommit allt fler studier som visar att diabetiker kan bli hjälpta av en alternativ kost, säger Hedbrandt. För honom är det obegripligt och strider mot all vetenskaplig etik.

Men motkrafterna är märkligt starka. När Socialstyrelsen i år godkände lågkolhydratkost som behandling för diabetiker, reagerade fyra professorer tillsammans med Dietisternas riksförbund med att kräva en omprövning av beslutet!

När Johan Hedbrant 2006 skrev en debattartikel för Läkartidningen om kolhydrater och fetma blev den refuserad utan att han fick tillbaka granskarens kommentarer, som god vetenskaplig praxis påbjuder. men istället lanseradehan begreppet Fetmaparadoxen och lade upp en egen hemsida på Internet med sina resultat och funderingar. Den refuserade artikeln kom att publiceras i en alternativ tidning, "2000-Talets Vetenskap". Han möttes av positiva reaktioner från diabetiker, men varken forskarsamhället eller diabetesläkarna tycktes ha lust att ge sig in i debatten.

Kanske för att Johan Hedbrant i första hand beskrev sig själv som "intresserad lekman"? Kan kritik från en sådan vara vetenskapligt underbyggd? Jo, det kan den nog, och "meriterad lekman" vore nog en mer rättvisande titel på en person som är skolad i systemanalys och har avlagt en licexamen på HU, en till på LiTH och därtill doktorerat på Tema Vatten.

Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost livsmedelsverket

Allers gör också reklam för Becel

Icakuriren nr 7 med utgivningsdatum 9 februari har KO-anmälts av Sveriges Konsumenter i Samverkan för den inbladade bilagan ”En hel tidning om DITT HJÄRTA” för ”Vilseledande utformning och publicering av reklam ihop med relaterad text. Av bilagans 16 sidor är 4 sidor reklam för Becel, varav endast en är klart märkt som reklam. Endast en annonsör är med och hela texten är anpassad och syftar till att ge rådet ”köp Becel för ditt hjärtas skull”.

I Allers nr 8, 12 februari finns också en helsida med reklam för Becel. Se bild ovan! Klicka på bilden för större format!

Läs mer: Anmälan finns här , Bilaga med bilder.

Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost livsmedelsverket

Trycket från konsumenterna ökar

Konsumenterna kräver hälsosammare mat. I en undersökning som Sydsvenskan har gjort visar det sig att alla skånska matproducenter försöker minska tillsatserna i maten.
- Företagen vill ju inte tillverka något som konsumenterna inte vill ha, säger Agneta Dreber, vd på intresseorganisationen Livsmedelsföretagen.

Genom att ändra sina recept och byta ut smakförstärkarna mot mer naturliga varor, hoppas de kunna uppfylla konsumenternas behov i utvecklingen. Naturliga råvaror håller på att utvecklas till en trend bland folket. Men det finns även en baksida. En del av mattillverkarna väljer dock att vilseleda konsumenterna genom att skriva ut namnet på tillsatserna. Istället för att sätta ut den bekanta E-nummerförkortningen, skriver de natriumglutamat, som är en smakförstärkare. Om man tar bort tillsatserna helt i maten, kan det kan komma att få följder i form av kort hållbarhet. Tex i skinka och korv används nitrit för att motverka förgiftning av botulinumbakterien .

Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost livsmedelsverket

Hög nickelhalt i billigt kaffe

Lågpriskaffe innehåller sju gånger högre halt av tungmetallen nickel och dubbelt så mycket koffein. Det visar GP:s analys av bryggkaffe. Halten av nickel varierade mellan 240 och 1700 mikrogram per kilo bryggkaffe. Gränsvärdet för dricksvatten är 20 mikrogram per liter.

Tar man hänsyn till den utspädning som sker vid bryggning så borde nickelhalten, enligt Livsmedelsverket, i det färdiga bryggkaffet uppgå till högst 80 mikrogram per liter för det fabrikat vars bönor visade på högst nickelhalt.

Denna halt är relativt låg i jämförelse med vissa andra livsmedel som till exempel musslor, nötter eller bruna bönor, enligt Livsmedelsverket. Å andra sidan konsumerar normalsvensken mycket mer kaffe än nötter och musslor.De billiga kaffesorterna innehåller en stor andel robustabönor, som har en hög koffeinhalt och mer nickel, enligt Svensk Kaffeinformation.

Analysresultatet visade inte på några högre nivåer av vare sig bly eller kadmium. Se här jämförelsetabell här. Icas ekologiska kaffe (240 mikrogram/kg ) och Löfbergs lila (250mg/kg) har den lägsta halten av nickel.

Läs mer: Livsmedelsverkets riktlinjer , Märkning av kaffe .

Andra bloggar:hälsa,mat, livsmedel, samhälle, konsument, Matblogg, matlagning, kost

Får man lura konsumenten?

Enligt Mats-Erik Nilsson, SvD, har principerna för hur denna märkning ska se ut, utformats av EU,. Deras regler ligger till grund för det svenska Livsmedelsverkets föreskrifter. ”Ett livsmedel får inte tillskrivas egenskaper som det inte har”, skriver Livsmedelsverket i sin vägledning till regelverket, och framhåller att det inte räcker med att de påståenden som görs ska vara sanna.
Man får heller inte,utan att direkt ljuga,”vilseleda konsumenterna” genom att på förpackningen uppge något som skulle kunna ge ”ett missvisande eller felaktigt intryck av livsmedlet i något avseende”. Särskilt gäller detta sådana säljande ord som ”äkta”, ”traditionellt” och ”färsk”. Men hur ser det då ut i verkligheten, ute på butiksgolvet? För den kritiske konsumenten är det inte särskilt svårt att hitta exempel på varubeteckningar och reklamuttryck som inte stämmer med produktens innehåll eller framställningssätt.

Några exempel:

De flesta vaniljglassar består varken av vanilj eller av det som traditionellt kallas glass.
•Tryffelolja innehåller inget alls av denna exklusiva svamp.
•”Äkta majonnäs” framställd med hjälp av tre förtjockningsmedel och ett färgämne.
•Svarta oliver kallas ”naturella” trots att de har fått sin svarta färg med hjälp av syrebehandling och färgstabilisatorn järnglukonat E579.
•Bröd är ”butiksbakat” trots att degen kommer från fabrik och levererats till affären i nedfryst skick med ett års hållbarhet.
•”Hemlagad” potatissallad, som kommer ”direkt från köket” men ändå bestå av följande tillsatser: E509, E300, E412, E415, E224, E330, E202, E211 och E141.

Att detta trots allt kan vara möjligt har flera orsaker. En är att tillsynen har lagts på kommunal nivå. Det är de arbetstyngda miljö- och hälsoskyddsinspektörerna i landets 290 kommuner som ska granska butikshyllorna, trots att sortimenten i de stora kedjorna är likartade från norr till söder. Kunden som vill klaga på en produkt hon hittat i sin butik hänvisas alltså till kommunen där hon bor.

Någon heltäckande kontroll av de tiotusentals livsmedelsprodukter som står på de svenska butikshyllorna finns därmed inte. Konsumenten är i stor utsträckning utlämnad till tillverkarens känsla för vad man i hedern i behåll kan påstå. Och samvetet verkar i det fallet vara väldigt rymligt!

Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost livsmedelsverket

Är Livsmedelsverkets kostråd faktoider?

Faktoider är föreställningar som hålls för sanna, men som i själva verket är felaktiga. Uttrycket myntades av Norman mailer i en bok 1973 om Marilyn Monroe. Andra kända faktoider är att man kan se kinesiska muren från månen, eller att barnafödandet ökar nio månader efter ettlångt elavbrott. Trendanalytikern Göran Adlén, som har döpt LCHF till “njutmetoden”, skriver i nyhetsbrevet från december 2008 :

"Tänk om de gamla kostråden också är en faktoid, och att vi om hundra år lägger
in 1900-talets kostråd i samlingen av faktoider. Det kanske inte går att avfärda
en ny diet med floskeluttalanden. För tänk om det är så att någon annan vet
något som man själv inte vet?"

Göran Adlén tror att "experternas" hårdnackade motstånd mot LCHF och GI-kost handlar om rädslan för att de har haft fel, och att någon annan hittat en lösning som de själva inte kommit på. Vi har faktiskt en gång varit helt säkra på att jorden var platt!

Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost livsmedelsverket

Läs recensionen av Dr. Dalhlqvists nya kokbok

Se recensionen av Dr. Dahlqvists och Airams nya LCHF-kokbok på bloggen Kost och Hälsa . Johanna Söderlund tycker att boken är trevlig med fina bilder och att den är bred, med recept av många olika slag - t.ex. hittar man recept på blomkålsmos, plättar, hallongräddglass, gulaschsoppa och bearnaissesås. Hon skriver att den främst är en grundkokbok, med många ägg- och färsrätter som stomme. Vidare att recepten ser väldigt goda ut och att hon tror att de fungerar bra för de flesta; hon kommer dock själv inte att äta av så många av rätterna i deras grundform, eftersom hon tror att kan verka alltför aptitstimulerande. Som ofta är fallet med LCHF-recept så innehåller de grädde och lagrad ost i överflöd. Många av recepten i boken är dessutom väldigt kolhydratsnåla, men för den som vill går det ju bra att lägga till mer grönsaker och andra kolhydratkällor också. Hon tror därför att recepten funkar även i familjer där man äter lite olika.

Själv tror jag inte att det är bra att bara äta en massa fett och proteiner, grönsaker behövs för att man ska må bra. Däremot kan man äta grönsaker som har lågt glykokemiskt index. Det är roligt med nya kokböcker om de ger nya ideér, men oftast har de stulit recepten från någon annan kokbok och lancerar dem sedan som sina egna.

Andra bloggar: hälsa, mat, livsmedel, samhälle, konsument, matblogg, matlagning, kost livsmedelsverket

Kostbråk på hög nivå

Kostdoktorn skriver att ett bråk om kostrekommendationer för diabetiker, mellan en professor på Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsens generaldirektör, har spårat ur. I en artikel i Dagens Medicin (papperstidningen)skriver man att grunden för osämjan är att Gunnar Johansson, professor i kostvetenskap och folkhälsa, vid Folkhälsoinstitutet kritiserat Socialstyrelsens beslut att Annika Dahlqvists kostrekommendationer för diabetiker inte stred mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Han anser att de fattat sitt beslut på för dåliga grunder och efterlyser ett underlag för beslutet. Mailväxlingen mellan Johansson och Socialstyrelsens Lars-Gunnar Holm har blivit alltmer infekterad och något underlag för beslutet har inte lämnats ut.

Ett missförstånd, säger Holm är anledningen till detta. Socialsyrelsen har svarat att man fortfarande utreder frågan och att beslutet om Dahlqvist var ett vanligt tillsynsärende,men har tolkats som riktlinjer för nya kostrekommendationer. I höst ska nya nationella riktlinjer för diabetskost presenteras. Men Socialstyrelsen har har tagit hjälp av SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) för att utreda de kontroversiellaa kostråden. Den beräknas vara klar under våren 2010.

Själv är jag inte så imopnerad av SBU. De inventerar bara tidigare forskning som gjorts och gör ingen egen.

Läs mer:
Är Gunnar Andersson en fanatisk vegan? Läs Annika Dalhqqvists kommentarer om honom och Kostdoktorns artikel Surt sa räven

hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument
Matblogg
matlagning
kost
livsmedelsverket

Färskpressad juice är fusk!

Det du tror är "färskpressad" juice är i själva verket juice som är flera veckor gammal. Hur ”ny” eller ”färsk” är en fem veckor gammal vara?

Livsmedelsverket har gjort en ny vägledning till sina regler för märkning av mat som kom i höstas. Där står det uttryckligen att ordet ”färskpressad” inte ska användas eftersom det uppenbarligen inte handlar om en färsk vara. Det kom inte som en nyhet för producenterna eftersom verkets generaldirektör Inger Andersson lovade krafttag mot fjanterierna med ”färskpressad” i Aftonbladet för ett år sedan.

Det hindrade ingen att ogenerat fortsätta med sin fuskmärkning trots att det är ett blaha-blaha. Man behöver bara veta en sak om juice: kommer den från koncentrat eller inte?

Om den är gjord på koncentrat, där man tar bort vattnet innan juicen transporteras till lämpligt ställe och sedan tillsätter nytt vatten, måste det stå på förpackningen. Annars är det vanlig juice vad tillverkaren än säger.
hälsa
Miljö
mat
livsmedel
samhälle
konsument
Matblogg
matlagning
kost

Professur till salu

Omkring 650 av Sveriges nästan 4900 professorer är det som kallas adjungerade professorer. Deras löner betalas av företag eller av någon annan utomstående. Systemet gör det i praktiken möjligt att köpa professorstitlar, visar SvD:s granskning.

Den adjungerade professorn har en egen arbetsgivare som hela tiden betalar full lön. Högskolan behöver alltså inte stå för kostnaderna. Insynen i systemet är dessutom minimal. Det finns inga centrala register över antalet adjungerade professorer, vilka de är och vem som betalar. Ingen kontroll förekommer av hur reglerna tillämpas. Varje högskola sköter denna verksamhet för sig själv, men bara ett fåtal redovisar de adjungerade professorerna på sina hemsidor. Ingen rapporteringsskyldighet föreligger.

Ofta tappar de adjungerade professorerna själva och universiteten bort benämningen "adjungerad" och de kallas enbart professor. Det sker på hemsidor, i pressmeddelanden, i kontakter med samhället utanför, i marknadsföring och vid andra framträdanden. En del fortsätter att använda professorstiteln även efter avslutad adjungering. Enligt Kostdoktorn har bl a socker- och margarinindustrin utnyttjat systemet.

Ett exempel är Bengt Vessby, som sedan mitten av 90-talet varit adjungerad professor, betald av margarinindustrin. Han var också betald av Danisco Sugar. Han satt med i Livsmedelsverkets expertgrupp för kost- och hälsofrågor 1989-2005, i egenskap av fettexpert. Medan margarinindustrin betalade hans lön medverkade han till Livsmedelsverkets kostråd att äta mindre naturlig mättat fett. Och att istället äta mer fleromättat fett. Som finns i margarin.

Läs mer:
Se artikel i
Dagens Nyheter om professorn som var betald av två margarinbolag!
Mer om detta kan du läsa på Kostdoktorns blogg.
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument
Matblogg
matlagning
kostlivsmedelsverket

Se upp för giftiga färgämnen i maten

De så kallade azofärgerna var tidigare förbjudna i Sverige. Men efter EU-inträdet blev de tillåtna och har sedan successivt smugit sig in bland våra livsmedel.

En granskning som tidningen Råd och Rön gjort visar att ett hundratal produkter som säljs i vanliga livsmedelsbutiker innehåller tillsatserna. De finns i drycker, snacks, bakverk och godis.

Färgämnen kan ge allergiska reaktioner och enligt en ny studie i den brittiska medicintidskriften The Lancet kan de också orsaka koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet hos barn. Det finns ingen som helst konsumentnytta och misstanken om att de skulle ge skador borde få bort dem. Senast i fjol så lovade de svenska livsmedelsföretagen att de skulle bort, men ändå har inget hänt. Tvärtom har vaor med azofärger ökat!

Azofärgerna har följande beteckningar. De fem första på listan ingick tillsammans med färgämnet E104 (kinolingult) i studien om beteendestörda barn i The Lancet:

E102, tartrazin (gult)

E110, para-orange (gult-orange)

E122, azorubin (rött)

E123, amarant (rött)

E124, nykockin (rött)

E129, allurarött AC (rött)

E151, briljantsvart BN (svart)

E155, brun HT (brunt)

E180, litolrubin (rött) Källa: TT

När det var populärt med lussekatter under advent, så var det många som innehöll färgämnen istället för saffran eftersom de är ´billigare. Jag har också sett det i kakor från konditorier.
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument
Matblogg
matlagning
kost