I mer än 30 år har myndigheternas dominerande kostbudskap varit att dra ner på fett, och särskilt det mättade fettet, för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Nu kommer en ny generation studier som visar att det mättade fettets roll överskattats och att lågkalorimat tvärtom kan utgöra ett ännu större hot om man väljer fel alternativ på tallriken.
En stor dansk studie visar hur det kan gå om man byter ut mättat fett mot dåliga kolhydrater, exempelvis vitt mjöl och socker med högt GI. För varje 5-procentig överflyttning av energiintaget från mättat fett till snabba kolhydrater ökade risken för insjuknande i hjärtinfarkt med 33 procent, rapporterar forskarna i senaste numret av American journal of clinical nutrition.
Det betyder inte att det är fritt fram för ensidig storkonsumtion av mättat fett. Det är fortfarande bättre att hämta mer av sin energi från fullkorn och andra långsamma kolhydrater med lågt GI och i synnerhet att växla över till mer fleromättat fett, vilket i dag är en bristvara.
Läs mer om detta: Viktstressen
Jag tror fortfarnde att lagom är bäst. Att ensidigt stoppa i sig mättat fett i massor borde inte vara nyttigt.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, hälsa,lantbruk, vetenskap, kost, kostråd
måndag 31 maj 2010
lördag 29 maj 2010
Kattegatt utfiskat av giriga fiskare
Om två år skall EU ha en ny fiskeripolitik på plats. Målet är att förhindra fortsatt utfiskning och i stället skapa förutsättningar för ett uthålligt fiske. Sådant låter sig sägas, men hur skall det göras?
Samtliga deltagare, såväl EU-kommissionens representant Franz Lamplmair som Miljöpartiets Europaparlamentariker Isabella Lövin och ordföranden för Sveriges Fiskares Riksförbund Henrik Svenberg var ense om att fiskeflottorna måste minskas, och direkta subventioner till fisket avskaffas.
Havsmiljöinstitutet inte haft några problem med att fastställa att Kattegatt är överfiskat intill utfiskning. I en färsk rapport konstateras att torskfångsten på 30 år sjunkit från upp emot 20 000 ton per år till påvra 197 ton. Bestånden av kolja, bleka och vitling har blivit så små att de är ekonomiskt ointressanta.
Däremot är det gott om fisk i Öresund med stabila torskfångster kring 2 500 ton år efter år. I Öresund simmar dessutom torsk i alla åldrar, medan torsk äldre än tre år är en sällsynthet i Kattegatt. Och äldre torskhonor är viktiga för reproduktionen.
Havsmiljöinstitutet förklarar skillnaden med att det råder trålförbud i Öresund. Det tillåtna fisket med fasta nät är skonsammare. Småfisken simmar igenom maskorna medan stora romstinna torskhonor inte fastnar utan simmar runt näten. Trålen däremot tar i princip allt, stort som smått, även om selektiva trålar på senare år gjort trålfisket något mindre hänsynslöst.
Med stöd i Havsmiljöinstitutets rapport föreslår Isabella Lövin försök med ett flerårigt trålförbud i Kattegatt. Förslaget borde vara okontroversiellt. Finns det ingen fisk att tråla är det svårt att se några ekonomiska nackdelar med att inte få tråla.
Sammantaget är det svårt att finna logiken i yrkesfiskarnas invändning att trålförbud varken går att genomföra eller är ett lämpligt experiment. Vad har de att förlora?
Förslag om trålförbud borde tas på allvar om vi i framtiden ska kunna äta färsk fisk från närområdet.
Bloggar:mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, miljö, konsument, konsumenträtt, konsumenter, alliansen, politik
Samtliga deltagare, såväl EU-kommissionens representant Franz Lamplmair som Miljöpartiets Europaparlamentariker Isabella Lövin och ordföranden för Sveriges Fiskares Riksförbund Henrik Svenberg var ense om att fiskeflottorna måste minskas, och direkta subventioner till fisket avskaffas.
Havsmiljöinstitutet inte haft några problem med att fastställa att Kattegatt är överfiskat intill utfiskning. I en färsk rapport konstateras att torskfångsten på 30 år sjunkit från upp emot 20 000 ton per år till påvra 197 ton. Bestånden av kolja, bleka och vitling har blivit så små att de är ekonomiskt ointressanta.
Däremot är det gott om fisk i Öresund med stabila torskfångster kring 2 500 ton år efter år. I Öresund simmar dessutom torsk i alla åldrar, medan torsk äldre än tre år är en sällsynthet i Kattegatt. Och äldre torskhonor är viktiga för reproduktionen.
Havsmiljöinstitutet förklarar skillnaden med att det råder trålförbud i Öresund. Det tillåtna fisket med fasta nät är skonsammare. Småfisken simmar igenom maskorna medan stora romstinna torskhonor inte fastnar utan simmar runt näten. Trålen däremot tar i princip allt, stort som smått, även om selektiva trålar på senare år gjort trålfisket något mindre hänsynslöst.
Med stöd i Havsmiljöinstitutets rapport föreslår Isabella Lövin försök med ett flerårigt trålförbud i Kattegatt. Förslaget borde vara okontroversiellt. Finns det ingen fisk att tråla är det svårt att se några ekonomiska nackdelar med att inte få tråla.
Sammantaget är det svårt att finna logiken i yrkesfiskarnas invändning att trålförbud varken går att genomföra eller är ett lämpligt experiment. Vad har de att förlora?
Förslag om trålförbud borde tas på allvar om vi i framtiden ska kunna äta färsk fisk från närområdet.
Bloggar:mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, miljö, konsument, konsumenträtt, konsumenter, alliansen, politik
fredag 28 maj 2010
Är högt kolesterol farligt eller inte? Jag har fortfarande inte börjat äta stattinerna (blodfettsänkande piller) som doktorn skrev ut åt mig i höstas.På något sätt känns det motbjudande att äta medicin för ett symtom som kanske inte är farligt.Kolesterol är väldigt omdiskuterat av forskare, liksom det mättade fett som sägs orsaka högt kolesterol.Det gör det inte lättare för oss patienter.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, hälsa,lantbruk, vetenskap, kost, kostråd
onsdag 26 maj 2010
Ingen vet vad närproducerat är
Hur långt får det maximalt vara från butiken till livsmedlets ursprung för att det kan kallas närproducerat? Den frågan ställde företaget YouGov till sin internetpanel i den stora livsmedelsrapporten Food & Health nu i januari. 18 procent svarade max fem mil. 30 procent tyckte tio mil. Ytterligare 27 procent kunde sträcka sig till 20 mil.
Själva begreppet närproducerat är rena vilda västern. Det enda som är fastslaget är att en vara som tillverkas i en fabrik och sedan säljs över hela Sverige inte får kallas närproducerad.
Men är vad är viktigast? Ekologiskt eller närproducerat? Ska maten transporteras kortare sträckor och komma från närområdet , får vi börja odla grönsaker själva och sluta köpa exotiska. Istället blir det säsongsanpassat- rotfrukter på vintern och frukt& bär på sommaren. Men det är ju helt åt skogen att livsmedslbolagen lurar oss att tro att maten är svensk eller närproducerad när råvarorna kommer från ett annat land eller är tillverkade i ett annat land! De är också oärliga vad gäller ortsnamn och andra benämningar på livsmedel.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, hälsa, vetenskap, kost, kostråd
Själva begreppet närproducerat är rena vilda västern. Det enda som är fastslaget är att en vara som tillverkas i en fabrik och sedan säljs över hela Sverige inte får kallas närproducerad.
Men är vad är viktigast? Ekologiskt eller närproducerat? Ska maten transporteras kortare sträckor och komma från närområdet , får vi börja odla grönsaker själva och sluta köpa exotiska. Istället blir det säsongsanpassat- rotfrukter på vintern och frukt& bär på sommaren. Men det är ju helt åt skogen att livsmedslbolagen lurar oss att tro att maten är svensk eller närproducerad när råvarorna kommer från ett annat land eller är tillverkade i ett annat land! De är också oärliga vad gäller ortsnamn och andra benämningar på livsmedel.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, hälsa, vetenskap, kost, kostråd
Onsalakorv inte svensk
Onsalakorven innehåller köttråvara från Danmark och Finland. Jag har alltid förutsatt att den var svensk, säger Loise Unger. Hon reagerade kraftigt på uppgiften att Onsalakorven innehåller köttråvara från Danmark och Finland. I dag begär därför Konsumentföreningen Stockholm att Livsmedelsverket prövar om märkningen av livsmedelsjätten Atrias produkt Onsalakorv strider mot gällande regler.
Man kan visst kalla vad som helst närproducerad? Det finns olika uppfattningar om det:
Enligt Scan räcker det att livsmedeln är tillverkade i Sverige, att sedan råvaran kommer från ett annat land har ingen betydelse (!). Organisationen Svenska gårdar tycker att det ska vara producerat inom länet för att få kallas närproducerat. Medan websidan Miljösmart mat menar att närproducerat är mat som produceras förädlas och distribueras inom ett avgränsat område . Websidan Livsmedelssverige skriver att närproducerat är mat som produceras och konsumeras inom ett avgränsat område där avsändaren är tydlig.
Här kan du hitta närproducerade livsmedel:
http://www.innerstaden.se/
http://www.narproducerat.se/
http://www.matvision.se/
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, hälsa, vetenskap, kost, kostråd
Man kan visst kalla vad som helst närproducerad? Det finns olika uppfattningar om det:
Enligt Scan räcker det att livsmedeln är tillverkade i Sverige, att sedan råvaran kommer från ett annat land har ingen betydelse (!). Organisationen Svenska gårdar tycker att det ska vara producerat inom länet för att få kallas närproducerat. Medan websidan Miljösmart mat menar att närproducerat är mat som produceras förädlas och distribueras inom ett avgränsat område . Websidan Livsmedelssverige skriver att närproducerat är mat som produceras och konsumeras inom ett avgränsat område där avsändaren är tydlig.
Här kan du hitta närproducerade livsmedel:
http://www.innerstaden.se/
http://www.narproducerat.se/
http://www.matvision.se/
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, hälsa, vetenskap, kost, kostråd
Livsmedelsverkets syn på margarintillverkning
Sammanfattning (av Gunnar Lindgren)
Livsmedelsverket anger nedan hur fetterna vid margarinframställningen behandlas med:
Extraktionsbensin (hexan)
Fosforsyra
Lut
Blekmedel
Nickelkatalysator (vid härdning)
Natriummetylat (vid omestring)
Lösningsmedel från fraktionering
Föroreningar som får förekomma i margariner:
Bensin (hexan)
Nickelrester (vid härdning)
Metanol (vid omestring)
Kemikalier från båttankar
___________________________________
Livsmedelsverkets yttrande som svar på skrivelse den 8 sept 2000
(dnr 1:287/00)
1 Livsmedel
I Sverige definieras ett livsmedel i 1 § i livsmedelslagen (SFS 1971:511; senaste lydelse 1992:1680), såsom "matvara, dryckesvara, njutningsmedel eller annan vara som är avsedd att förtäras av människor med undantag av vara på vilken läkemedelslagen (1992:859) är tillämplig".
2 Margarin
I princip skall alla livsmedel som saluhålls i våra butiker vara säkra och kunna ingå i en varierad kost. Margarin utgör inget undantag. Det finns en rad olika margariner på marknaden och som beroende på fetthalt och fettsammansättning är lämpade för olika ändamål. Ur näringssynpunkt är mjuka och flytande fetter att föredra framför hårda.
2a, b Extraktion
Det är tillåtet att använda extraktionsbensin för utvinning av fett ur oljefröer. Resthalten av lösningsmedel i oljan får vara högst 1 mg/kg (SLV FS 1993:17). Gränsvärdet baseras på en toxikologisk utvärdering av EU:s vetenskapliga råd. Det finns inga krav på att man t.ex. på en margarinförpackning ska uppge om den innehåller lösningsmedelsextraherad råvara. Däremot ska det uppges om fettet är härdat, därför att härdningen är en process som påverkar råvarans egenskaper.
2c, d Raffinering
Generellt:
För att kunna användas för margarinframställning måste fettråvarorna raffineras för att uppnå lämplig hållbarhet (härskningsstabilitet), konsistens och smak.
* Syrabehandling med fosforsyra och neutralisering med lut där man tar bort bl.a. lecitin och fria fettsyror,
* Blekning (med blekjord) som minskar mängden färgämnen och
* Deodorisering (med vattenånga) där man tar bort smak och luktämnen samt eventuella lösningsmedelsrester.
För vissa fettråvaror:
Vissa fettråvaror härdas eller omestras för att ges en önskvärd smältpunkt och konsistens.
* Härdning: Genom behandling med vätgas och nickekatalysator adderas väte till de omättade fettsyrornas dubbelbindningar varvid mättnadsgraden och smältpunkten höjs. Nickelallergi är en s.k. kontaktallergi och nickelresthalter i margarin anses inte kunna ge upphov till nickelallergier.
* Vid omestringen spjälkas fettsyrorna från glyceroldelen och återesterifieras till nya triglycerider. Detta är i princip vad som sker i mag-tarmkanalen när fett tas upp från maten. Vid omesterifieringen används
natriummetylat och efter raffinering kan små rester av metanol förekomma. Beträffande metanolresthalter kan nämnas att om metanol används som extraktionsmedel är den högsta tillåtna resthalten 10 mg/kg (SLVFS 1993:17). Frågan om omesterifiering har bl.a. kommenterats av i Vår Föda nr 7 1996 och i Näringsforskning nr 4 1996.
* Fraktionering: Vissa oljor t.ex. palmolja kan delas upp i olika fraktioner med olika smältpunkt; en fast (palmstearin) och en mera flytande (palmolein). Processen sker genom långsam nedkylning i kombination med filtrering, ibland tillsammans med lösningsmedel.
Ytterligare frågor kan ställas till producenterna; Carlshamns Mejeri eller Van den Bergh Foods.
2e Bulktransporter av fetter och oljor
Regleras i SLVFS 1996:5
Huvudregeln för bulktransporter av livsmedel är att det ska ske i tankar avsedda endast för livsmedel. Följande undantag gäller för fartygstransporter av fetter och oljor och under vissa villkor:
* om fett eller olja raffineras efter transport skall, beroende på väggmaterial (lättrengörbarhet) i tankarna, närmast föregående eller de tre närmast föregående lasterna utgöras av livsmedel eller ett antal
specificerade icke livsmedelsprodukter.
* om fett eller olja inte raffineras efter transport ska de tre närmast föregående lasterna utgöras av livsmedel. Dessa undantag är också kopplade till krav på uppgifter om föregående laster och rengöringsåtgärder, som ska finnas dokumenterade hos fartygets befälhavare.
Avslutning
Det finns ingen anledning att oroa sig för margarin såsom livsmedel. Genom att äta varierad en kost enligt våra kost- och näringsrekommendationer ges förutsättningar för en god hälsa. Våra fettrekommendationer innebär för befolkningen som helhet ett något lägre intag än idag samt att hårda fetter i större grad ersätts med mjuka eller flytande.
Med vänlig hälsning
Wulf Becker
Lars-Börje Croon
_____________________________________________
Nyttigt va????
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, hälsa, vetenskap, kost, kostråd
Livsmedelsverket anger nedan hur fetterna vid margarinframställningen behandlas med:
Extraktionsbensin (hexan)
Fosforsyra
Lut
Blekmedel
Nickelkatalysator (vid härdning)
Natriummetylat (vid omestring)
Lösningsmedel från fraktionering
Föroreningar som får förekomma i margariner:
Bensin (hexan)
Nickelrester (vid härdning)
Metanol (vid omestring)
Kemikalier från båttankar
___________________________________
Livsmedelsverkets yttrande som svar på skrivelse den 8 sept 2000
(dnr 1:287/00)
1 Livsmedel
I Sverige definieras ett livsmedel i 1 § i livsmedelslagen (SFS 1971:511; senaste lydelse 1992:1680), såsom "matvara, dryckesvara, njutningsmedel eller annan vara som är avsedd att förtäras av människor med undantag av vara på vilken läkemedelslagen (1992:859) är tillämplig".
2 Margarin
I princip skall alla livsmedel som saluhålls i våra butiker vara säkra och kunna ingå i en varierad kost. Margarin utgör inget undantag. Det finns en rad olika margariner på marknaden och som beroende på fetthalt och fettsammansättning är lämpade för olika ändamål. Ur näringssynpunkt är mjuka och flytande fetter att föredra framför hårda.
2a, b Extraktion
Det är tillåtet att använda extraktionsbensin för utvinning av fett ur oljefröer. Resthalten av lösningsmedel i oljan får vara högst 1 mg/kg (SLV FS 1993:17). Gränsvärdet baseras på en toxikologisk utvärdering av EU:s vetenskapliga råd. Det finns inga krav på att man t.ex. på en margarinförpackning ska uppge om den innehåller lösningsmedelsextraherad råvara. Däremot ska det uppges om fettet är härdat, därför att härdningen är en process som påverkar råvarans egenskaper.
2c, d Raffinering
Generellt:
För att kunna användas för margarinframställning måste fettråvarorna raffineras för att uppnå lämplig hållbarhet (härskningsstabilitet), konsistens och smak.
* Syrabehandling med fosforsyra och neutralisering med lut där man tar bort bl.a. lecitin och fria fettsyror,
* Blekning (med blekjord) som minskar mängden färgämnen och
* Deodorisering (med vattenånga) där man tar bort smak och luktämnen samt eventuella lösningsmedelsrester.
För vissa fettråvaror:
Vissa fettråvaror härdas eller omestras för att ges en önskvärd smältpunkt och konsistens.
* Härdning: Genom behandling med vätgas och nickekatalysator adderas väte till de omättade fettsyrornas dubbelbindningar varvid mättnadsgraden och smältpunkten höjs. Nickelallergi är en s.k. kontaktallergi och nickelresthalter i margarin anses inte kunna ge upphov till nickelallergier.
* Vid omestringen spjälkas fettsyrorna från glyceroldelen och återesterifieras till nya triglycerider. Detta är i princip vad som sker i mag-tarmkanalen när fett tas upp från maten. Vid omesterifieringen används
natriummetylat och efter raffinering kan små rester av metanol förekomma. Beträffande metanolresthalter kan nämnas att om metanol används som extraktionsmedel är den högsta tillåtna resthalten 10 mg/kg (SLVFS 1993:17). Frågan om omesterifiering har bl.a. kommenterats av i Vår Föda nr 7 1996 och i Näringsforskning nr 4 1996.
* Fraktionering: Vissa oljor t.ex. palmolja kan delas upp i olika fraktioner med olika smältpunkt; en fast (palmstearin) och en mera flytande (palmolein). Processen sker genom långsam nedkylning i kombination med filtrering, ibland tillsammans med lösningsmedel.
Ytterligare frågor kan ställas till producenterna; Carlshamns Mejeri eller Van den Bergh Foods.
2e Bulktransporter av fetter och oljor
Regleras i SLVFS 1996:5
Huvudregeln för bulktransporter av livsmedel är att det ska ske i tankar avsedda endast för livsmedel. Följande undantag gäller för fartygstransporter av fetter och oljor och under vissa villkor:
* om fett eller olja raffineras efter transport skall, beroende på väggmaterial (lättrengörbarhet) i tankarna, närmast föregående eller de tre närmast föregående lasterna utgöras av livsmedel eller ett antal
specificerade icke livsmedelsprodukter.
* om fett eller olja inte raffineras efter transport ska de tre närmast föregående lasterna utgöras av livsmedel. Dessa undantag är också kopplade till krav på uppgifter om föregående laster och rengöringsåtgärder, som ska finnas dokumenterade hos fartygets befälhavare.
Avslutning
Det finns ingen anledning att oroa sig för margarin såsom livsmedel. Genom att äta varierad en kost enligt våra kost- och näringsrekommendationer ges förutsättningar för en god hälsa. Våra fettrekommendationer innebär för befolkningen som helhet ett något lägre intag än idag samt att hårda fetter i större grad ersätts med mjuka eller flytande.
Med vänlig hälsning
Wulf Becker
Lars-Börje Croon
_____________________________________________
Nyttigt va????
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, hälsa, vetenskap, kost, kostråd
torsdag 13 maj 2010
Det hjärtvänliga Becel en myt
Livsmedelsverket borde varna för populärt margarin, anser läkaren Uffe Ravnskov. Sedan många år har vi hjärntvättats ï Tv och tidningar med att vi bör äta Becel i stället för smör och Bregott. Becel innehåller nämligen rikligt med fytosteroler, grönsakernas kolesterol. Fytosterolerna sänker halten av vårt eget kolesterol i blodet och sägs därför minska risken för åderförkalknng och hjärt-kärlsjukdom. Det saknas emellertid kliniska experiment, som visat att ett högt intag av växtsteroler gör nytta. Mycket talar för att det är tvärtom, menar Uffe Ravnskog.
Vilken nytta har vi av Livsmedelsverket egentligen? Går det bara i livsmedelsindustrins ledband?
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, hälsa,lantbruk, vetenskap, kost, kostråd
Vilken nytta har vi av Livsmedelsverket egentligen? Går det bara i livsmedelsindustrins ledband?
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, hälsa,lantbruk, vetenskap, kost, kostråd
måndag 10 maj 2010
Förbjud hormonstörande tillsatser i nappflaskor av plast
Danmark har redan gjort det.Kemikalieinspektionen vill att Sverige också ska begränsa användningen av bisfenol, men Livsmedelsverket är emot. Vem är förvånad?
Bisfenol A togs ursprungligen fram av läkemedelsindustrin som konstgjort kvinnligt könshormon. Kemikalien finns i all plast av typen polykarbonat – som vi bland annat använder som matburkar och till nappflaskor.
Enligt Ethel Forsberg på kemikalieinspektionen, har hundratals studier gjorts som har varnat för risker med kemikalien. De gäller allt ifrån inlärningssvårigheter till störd fortplantning, prostatacancer och diabetes. Många av dessa studier har enligt henne gjorts av högt rankade forskare och institutioner över hela världen.
Men av alla dessa studier är det bara en brittisk studie som uppfyller de formella vetenskapliga kriterierna och får användas i EU. Den visar indikationer på skador, men ger inte i sig skäl för EU att ändra användningen, säger hon till Svenska Dagbladet och fortsätter:
Ethel Forsberg jämför med miljögiftet PCB, där det på samma sätt kom varnande rapporter som ignorerades alltför länge.
Den som inte vill utsätta sig eller sina barn för Bisfenol A kan använda glas, porslin, stål eller bisfenolfria flaskor av polypropylenplast. Ämnet finns också i tandfyllningar.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU, hälsa,lantbruk, vetenskap, kost, kostråd
Bisfenol A togs ursprungligen fram av läkemedelsindustrin som konstgjort kvinnligt könshormon. Kemikalien finns i all plast av typen polykarbonat – som vi bland annat använder som matburkar och till nappflaskor.
Enligt Ethel Forsberg på kemikalieinspektionen, har hundratals studier gjorts som har varnat för risker med kemikalien. De gäller allt ifrån inlärningssvårigheter till störd fortplantning, prostatacancer och diabetes. Många av dessa studier har enligt henne gjorts av högt rankade forskare och institutioner över hela världen.
Men av alla dessa studier är det bara en brittisk studie som uppfyller de formella vetenskapliga kriterierna och får användas i EU. Den visar indikationer på skador, men ger inte i sig skäl för EU att ändra användningen, säger hon till Svenska Dagbladet och fortsätter:
Ethel Forsberg jämför med miljögiftet PCB, där det på samma sätt kom varnande rapporter som ignorerades alltför länge.
Den som inte vill utsätta sig eller sina barn för Bisfenol A kan använda glas, porslin, stål eller bisfenolfria flaskor av polypropylenplast. Ämnet finns också i tandfyllningar.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU, hälsa,lantbruk, vetenskap, kost, kostråd
Grilla klimatsmart!
Enligt naturskyddsföreningen kan man grilla klimatsmart på följande sätt:
1.Tänd med eltändare eller tändvätska av Etanol
Ett annat smart tillbehör är skorstenständaren; ett metallrör som ger glöd åt briketterna eller kolen med hjälp av lite tidningspapper.
Tändvätska görs nästan uteslutande av paraffin som är en fossil oljeprodukt. När den förbränns bildas koldioxid som påverkar klimatet. Dessutom kan paraffin vara ett miljögift om det kommer ut i naturen och är mycket giftigt om till exempel ett barn skulle få i sig det.
Gasolen som används i en gasolgrill är också en petroleumprodukt som ger utsläpp av koldioxid som påverkar klimatet när den förbränns.
2. Använd FSC-märkt grillkol
FSC är en miljömärkning som innebär att skogen sannolikt är bättre skött ur miljösynpunkt. Kolla ursprunget till kolen, välj om möjligt närproducerat – då har det med stor sannolikhet gått åt mindre utsläpp för transporten.
3. Grilla KRAV-märkta grönsaker och välj mindre bitar av naturbeteskött
När du grillar kött, välj gärna ekologisk kött eller svenskt naturbeteskött som håller landskapet öppet och bidrar till den biologiska mångfalden.
Köttproduktionen orsakar utsläpp av växthusgaser, så om vi grillar något vegetariskt eller äter lite mindre kött så är vi klimatsmarta. På sommaren och hösten är det säsong för grönsaker och man får tag på närodlat.
4. Gör din egen grillolja
Färdig grillolja innehåller ofta palmolja som orsakar stora problem för både människor och miljö under produktionen. Ett miljövänligare alternativ svänger du snabbt ihop själv genom att blanda närproducerad rapsolja, lite soja och en knippe örter.
5. Släng aluminiumförpackningar i återvinningen!
Om du trots allt använder en engångsgrill, se till att metalldelar hamnar i metallåtervinningen. Hur trist är det inte att se engångsgrillar som ligger slängda i naturen!Tänk också på brandfaran!
Engångsgrillen innehåller paraffin, men den största miljöboven är aluminiumformen där det åtgår mycket energi och fossila utsläpp vid tillverkningen.Om du använder aluminiumfolie vid grillningen, glöm inte att slänga det i återvinningen för metallförpackningar.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, hälsa, kost, kostråd
1.Tänd med eltändare eller tändvätska av Etanol
Ett annat smart tillbehör är skorstenständaren; ett metallrör som ger glöd åt briketterna eller kolen med hjälp av lite tidningspapper.
Tändvätska görs nästan uteslutande av paraffin som är en fossil oljeprodukt. När den förbränns bildas koldioxid som påverkar klimatet. Dessutom kan paraffin vara ett miljögift om det kommer ut i naturen och är mycket giftigt om till exempel ett barn skulle få i sig det.
Gasolen som används i en gasolgrill är också en petroleumprodukt som ger utsläpp av koldioxid som påverkar klimatet när den förbränns.
2. Använd FSC-märkt grillkol
FSC är en miljömärkning som innebär att skogen sannolikt är bättre skött ur miljösynpunkt. Kolla ursprunget till kolen, välj om möjligt närproducerat – då har det med stor sannolikhet gått åt mindre utsläpp för transporten.
3. Grilla KRAV-märkta grönsaker och välj mindre bitar av naturbeteskött
När du grillar kött, välj gärna ekologisk kött eller svenskt naturbeteskött som håller landskapet öppet och bidrar till den biologiska mångfalden.
Köttproduktionen orsakar utsläpp av växthusgaser, så om vi grillar något vegetariskt eller äter lite mindre kött så är vi klimatsmarta. På sommaren och hösten är det säsong för grönsaker och man får tag på närodlat.
4. Gör din egen grillolja
Färdig grillolja innehåller ofta palmolja som orsakar stora problem för både människor och miljö under produktionen. Ett miljövänligare alternativ svänger du snabbt ihop själv genom att blanda närproducerad rapsolja, lite soja och en knippe örter.
5. Släng aluminiumförpackningar i återvinningen!
Om du trots allt använder en engångsgrill, se till att metalldelar hamnar i metallåtervinningen. Hur trist är det inte att se engångsgrillar som ligger slängda i naturen!Tänk också på brandfaran!
Engångsgrillen innehåller paraffin, men den största miljöboven är aluminiumformen där det åtgår mycket energi och fossila utsläpp vid tillverkningen.Om du använder aluminiumfolie vid grillningen, glöm inte att slänga det i återvinningen för metallförpackningar.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, hälsa, kost, kostråd
Naturvårdsverket borde besluta om nya mätningar av kadmium
Naturvårdsverket skriver att det är för tidigt att dra några generella slutsatser hur halterna av tungmetaller har utvecklats under det senaste årtiondet. Men att det däremot finns det uppgifter om var i landet det finns en stor andel åkermark som man inte får sprida avloppsslam på – på grund av att marken innehåller för mycket tungmetaller, främst kadmium och nickel. Det skulle gälla cirka 15 procent av åkerarealen.
Men till saken hör att inga mätningar tydligen gjorts sedan 1997, då SLU skrev sista rapporten.Tala om att stoppa huvudet i sanden!
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU, hälsa,lantbruk, vetenskap, kost, kostråd
Men till saken hör att inga mätningar tydligen gjorts sedan 1997, då SLU skrev sista rapporten.Tala om att stoppa huvudet i sanden!
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, konsument, matblogg,miljö, Göteborg, jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU, hälsa,lantbruk, vetenskap, kost, kostråd
torsdag 6 maj 2010
Handelsavtal i EU hotar svensk köttproduktion
Svensk nötköttsuppfödning hotas av nya förhandlingar med sydamerikansk handelsunion. EU-kommissionen har beslutat att ta upp förhandlingarna igen efter att de bröt samman för flera år sedan. Vinsterna för EU:s industri väntas bli stora medan jordbruket kommer att pressas hårt, framför allt produktionen av nöt-, gris- och fågelkött. Småland tillhör de områden där många jordbruk är specialiserade på nötköttsuppfödning och anses därför särskilt sårbart för konkurrens från biffgiganterna i Sydamerika. Som vanligt är EU konsumentfientligt. Vi som vill ha närproducerat får stryka på foten.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, miljö, konsument, konsumenträtt, konsumenter,
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, miljö, konsument, konsumenträtt, konsumenter,
Snabbmat förändrar beteendet
Forskarna anser att man inte bara ska räkna kalorier när man undersöker snabbmatens konsekvenser eftersom den påverkar vårt dagliga beteende på fler sätt än man tidigare trott. Syftet med snabbmat är att öka effektiviteten, så att vi snabbt får vår mat och kan koncentrera oss på att göra andra saker än att laga mat, diska osv. Men ju mer snabbmat vi äter desto mer otåliga blir vi, visar forskning. Så fastän snabbmaten sparar tid känner vi tidspress. Snabbmatsätare köper också fler tidsbesparande produkter och är mindre villiga att spara pengar.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, konsument, konsumenträtt, konsumenter,
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, konsument, konsumenträtt, konsumenter,
måndag 3 maj 2010
Miljöskatt på kött och mjölk ger mindre växthusgaser
En klimatskatt på kött och mjölk skulle kunna minska växthusgasutsläppen från det europeiska jordbruket med omkring sju procent. Använder man dessutom frigjord mark för att odla bioenergi, kan utsläppsminskningen bli sju gånger större. Det visar forskarna Stefan Wirsenius, Fredrik Hedenus och Kristina Mohlin i en artikel som kommer att publiceras i den vetenskapliga tidskriften Climatic Change.
I artikeln visar forskarna att minskad köttkonsumtion har två effekter. En direkt som innebär betydligt mindre utsläpp av metan och lustgas och en indirekt genom att mark som frigörs kan användas för bioenergiodling.
Matproduktion är en källa som inte går att bortse från när det gäller de direkta utsläppen av växthusgas - globalt står den för 20-25 procent av utsläppen. Utsläpp från mat är dock svåra att beskatta eftersom de främsta utsläppskällorna är metan från kornas magar och lustgas från gödslad mark - båda mycket kostsamma och tekniskt komplicerade att mäta. Effektiva tekniska lösningar för att minska dessa utsläpp saknas också. Ändrade matvanor kan däremot ge stor effekt. Om nötkött ersätts med kyckling minskar utsläppen med 90 procent, ersätter man nötkött med bönor blir minskningen 99 procent.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, miljö, konsument, konsumenträtt, konsumenter,
I artikeln visar forskarna att minskad köttkonsumtion har två effekter. En direkt som innebär betydligt mindre utsläpp av metan och lustgas och en indirekt genom att mark som frigörs kan användas för bioenergiodling.
Matproduktion är en källa som inte går att bortse från när det gäller de direkta utsläppen av växthusgas - globalt står den för 20-25 procent av utsläppen. Utsläpp från mat är dock svåra att beskatta eftersom de främsta utsläppskällorna är metan från kornas magar och lustgas från gödslad mark - båda mycket kostsamma och tekniskt komplicerade att mäta. Effektiva tekniska lösningar för att minska dessa utsläpp saknas också. Ändrade matvanor kan däremot ge stor effekt. Om nötkött ersätts med kyckling minskar utsläppen med 90 procent, ersätter man nötkött med bönor blir minskningen 99 procent.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, miljö, konsument, konsumenträtt, konsumenter,
Matuppror för krav på lagstadgad rätt till bra mat för gamla,barn och sjuka
Matupproret kräver en lagstadgad lägstanivå på maten till gamla, skolbarn och sjuka - Lex Sparring. Varje dag serveras tre miljoner portioner mat i den offentliga miljön. De flesta som äter är barn, sjuka och äldre. Våra svagaste individer, ingen av dem har något skydd i svensk lagstiftning.
Värnlös - rättslös
Barn, sjuka och äldre är rättslösa och har ingenstans att vända sig för att få hjälp när de serveras dålig mat. De omfattas inte av svensk konsumentlagstiftning och kan inte som kund klaga på sin leverantör, i detta fall kommunen.
Egenkontroll - noll koll
Landets 290 kommuner använder "egenkontrollprogram" och har makt och möjlighet att ignorera sina kunders klagomål. Det får katastrofala följder för den enskilde, som undernäring och bristsjukdomar, och för deras familjer. Även hjärt- och kärlsjukdomar och fetma kan bli följden av felaktig kosthållning. Många äldre är undernärda pga svårigheter att äta, t ex med tänder eller dålig aptit. Kommunerna sparar pengar genom att servera undermålig mat till barn och äldre. I många skol -och äldreomsorgskök kan man bara värma färdiglagad mat.
Lex Sparring
Lex Sparring ska tvinga kommunerna att erbjuda en god offentlig måltid med näringsriktigt innehåll utan smakförstärkare och andra onödiga tillsatser. Maten ska vara lagad från grunden av riktiga råvaror och nära dem som ska äta den. Lagen om offentlig upphandling LOU, utgör enligt jordbruksministern inget hinder, om frågorna bara ställs på rätt sätt är den ett stöd för kommunen.
Däremot kan man väl diskutera om tillsynen ska skötas av Socialstyrelsen. Är det rätt instans? Skolan ligger ju tex under utbildningsdepartementet.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, miljö, konsument, konsumenträtt, konsumenter,
Värnlös - rättslös
Barn, sjuka och äldre är rättslösa och har ingenstans att vända sig för att få hjälp när de serveras dålig mat. De omfattas inte av svensk konsumentlagstiftning och kan inte som kund klaga på sin leverantör, i detta fall kommunen.
Egenkontroll - noll koll
Landets 290 kommuner använder "egenkontrollprogram" och har makt och möjlighet att ignorera sina kunders klagomål. Det får katastrofala följder för den enskilde, som undernäring och bristsjukdomar, och för deras familjer. Även hjärt- och kärlsjukdomar och fetma kan bli följden av felaktig kosthållning. Många äldre är undernärda pga svårigheter att äta, t ex med tänder eller dålig aptit. Kommunerna sparar pengar genom att servera undermålig mat till barn och äldre. I många skol -och äldreomsorgskök kan man bara värma färdiglagad mat.
Lex Sparring
Lex Sparring ska tvinga kommunerna att erbjuda en god offentlig måltid med näringsriktigt innehåll utan smakförstärkare och andra onödiga tillsatser. Maten ska vara lagad från grunden av riktiga råvaror och nära dem som ska äta den. Lagen om offentlig upphandling LOU, utgör enligt jordbruksministern inget hinder, om frågorna bara ställs på rätt sätt är den ett stöd för kommunen.
Däremot kan man väl diskutera om tillsynen ska skötas av Socialstyrelsen. Är det rätt instans? Skolan ligger ju tex under utbildningsdepartementet.
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, miljö, konsument, konsumenträtt, konsumenter,
söndag 2 maj 2010
Lättare att hitta hälsosam mat för konsumenten
Det har blivit enklare att hitta hälsosamma alternativ i matbutikerna de senaste fem åren, tycker konsumenterna. Undersökningen är gjord av Synovate på uppdrag av Livsmedelsföretagen.
81 procent av de tillfrågade cirka 1 000 personerna säger sig ha ett högt eller ganska högt förtroende för mat och dryck som säljs i Sverige, rapporterar TT.
Sju procent säger sig ha ett lågt förtroende. Jämför man med förra årets undersökning är förtroendet något högre, och i samma höjd som för tio år sedan.
Hur tolkar man begreppet "hälsosam mat"? Är den nyckelhålsmärkt? Är det ekologiskt odlat?
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, miljö, konsument, konsumenträtt, konsumenter,
81 procent av de tillfrågade cirka 1 000 personerna säger sig ha ett högt eller ganska högt förtroende för mat och dryck som säljs i Sverige, rapporterar TT.
Sju procent säger sig ha ett lågt förtroende. Jämför man med förra årets undersökning är förtroendet något högre, och i samma höjd som för tio år sedan.
Hur tolkar man begreppet "hälsosam mat"? Är den nyckelhålsmärkt? Är det ekologiskt odlat?
Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel, matlagning, matblogg, hälsa ,kost, intressant, miljö, konsument, konsumenträtt, konsumenter,
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)