Protestera mot lättprodukter till skolbarnen

Allt fler kommuner fattar beslut om att enbart servera lättmjölk och lättmargarin i sina skolor (enligt Livsmedelsverkets rekommendationer). Alternativen fetare mjölk och Bregott dras ofta in trots att forskarna är oense om vad som är rätt och att många påstår att fetter är bra. Senast var det i Partille, Skövde och Luleå man besöt att riskera barnens framtida hälsa och hellre serverar barnen en industriellt framställld sörja av kemikalier än naturligt mjölk och smör.

Valfriheten för skolbarnen att själva få välja vad de skall dricka och äta försvinner med ett klubbslag, utan att föräldrar ens blir informerade och än mindre tillfrågade.

Eftersom forskarna inte är överens om vad som är nyttigt eller om vad som är direkt hälsovådligt, är det både märkligt och upprörande att ett fåtal personer inom kommunerna diktatoriskt bestämmer vad skolbarn skall dricka och äta. Mest anmärkningsvärt är det att de bestämt vad som inte skall serveras.

Valfrihet borde vara en självklarhet när det gäller dryck och matfett på brödet. Kostbeslutet har gett alla friskolor en konkurrensfördel gentemot det kommunala alternativet. Naturlig, näringsrik och god mat betyder mycket för trivsel, hälsa och inlärningsförmåga.

Tack och lov har fler och fler börjat fatta att vi inte blir feta av fett, utan av för mycket kolhydrater. Det dolda sockret och transfetterna i margarin är ett mycket större hot mot folkhälsan! Försäljningen av "lättprodukter" har gått ner till förmån för naturligt feta produkter (fet mjölk och riktigt smör) och följaktligen har också viktökningen stannat av och trenden är istället nu en viktkning. Många diabetiker har också fått sina blodsockerhaltr normaliserade med hjälp av GI-kost.

När ska Livsedelsverket fatta att "experterna" från margarinindustrin inte är opartiska? Mer info se Jobbpartiets hemsida
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument

Fettkriget hårdnar!

Missa inte TV-programmet 2008-11-12 om fett i Kalla Fakta på söndag kl 19.20
"Fettkriget".Svenska folket blir allt fetare. Men kan vi lita på forskare som samarbetar med livsmedelsindustrin? Bland alla bantningskurer finns det en som inte är kommersiellt uppblåst och den kommer mer och mer, utan en massa reklam. Egentligen är det en revolution mot alla felaktiga kostråd vi matats med. Den går tvärt emot råden att äta en massa bröd, flingor, potatis och pasta samtidigt som man ska snåla på fettet. Det låter ju nästan otroligt. Egentligen borde den heta Folkhälsokosten men har fått namnet LCHF. Det betyder Low Carbohydrates and High Fat, på svenska mindre kolhydrater och mera fett. Den växer lavinartat och det är många som rapporterar bra viktnedgång, förbättrade blodsockervärden och blodfettvärden (kolesterol) och bättre hälsa över huvud taget.

DEt finns en sajt på nätet, där fler än 2 000 personer är medlemmar, utbyter råd och erfarenheter och här tar man inga råd av auktoriteter utan fattar sina beslut själva. Här är länken till kolhydater i fokus Nu har man givetvis också stöd från en mängd forskare som vågat ifrågasätta de gamla doktrinerna och dessa får mer och mer erkännande att det är en väg som fungerar.

Men gödningsindustrin och matfettsersättningsmedelsindustrin är inte glada och kolesterolvarnarna tar sig plats i media. Vad som ofta man saknas är uppgifter om vilka intressen citerade professorer har i läkemedelsindustrin och margarinindustrin.

Hur länge ska man få skrämmas fritt i media för naturligt fett som smör och använda kolesterolspöket som piska? Media måste ta ett större ansvar för vilka "kostråd" de publicerar.Det är ett ansvar gentemot oss konsumenter och man får inte ge dåliga råd för att hålla upplagan uppe.
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument

Matakuten sätter fokus på den dåliga skolmaten

Matakuten berättar om den bristfälliga skolmaten i Sverige, ger tydliga och konkreta förslag på åtgärder och framför allt; visar hur man med enkla medel kan få skolmaten och matmiljön i skolan att bli mycket bättre.

Ciceron genom programserien är Bert Karlsson, som också är initiativtagare till projektet. All heder åt honom, som verkligen tagit detta på allvar och helhjärtat jobbar för att skolmaten ska bli bättre. I olika reportage får vi följa honom i hans jakt på svar varför situationen ute i landets skolmatsalar ser ut som den gör. Han engagerar också skolbarnen och låter dem möta politikerna som har ansvaret. Som vanligt kan de inte ge några bra svar på varför de inte prioriterar barnens mat.

Parallellt arbetar tre kockar på tre olika skolor där man brottas med tre olika problem. Kockarna gör en formidabel insats som lyckas omvända den konservativa skolkökspersonalen och barnen. Men det största problemet verkar vara upphandlingen som är styrd så att skolköken tvingas beställa halvfabrikat. Barnen får uppvärmd mat som innehåller massor med fett och kemikalier! Det går t ex inte att beställa färska grönsaker , fisk och kyckling! Det är helt åt skogen! Föräldrar måste börja ställa krav på att skolmaten ska vara av god kvalitet. Starta ett uppror mot skolmaten!
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument

Stopp för vilseledande Omega -3 reklam

Ett stort antal matvaror lanseras som rika på omega-3-fettsyror och att dessa är bra för hälsan. Enligt Svenska Dagbladet stramar nu Livsmedelsverket upp reglerna kring livsmedel med omega-3. I fortsättningen ska bara två påståenden om matvaror med omega-3 vara tillåtna, ”innehåller omega-3-fettsyror” och ”ökat innehåll av omega-3-fettsyror”.Påståenden som ”rik på omega-3-fettsyror” är tills vidare inte tillåtna.

Även när det gäller antioxidanter höjs kraven på vilken marknadsföring som är tillåten.
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument

Glutamat i varannan skinka!

Trots forskarlarm om Glutamat finns det fortfarande i varannnan skinka, visar en analys av nio fabrikat av rökt smörgåsskinka som GP låtit göra.
"- Glutamat blockerar ett av våra viktigaste mättnadshormoner i hjärnan vilket gör att vi äter mer av produkten. Dessutom minskar glutamat kroppens egen fettförbränning, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet." Märkligt att Livsmedelsverket ändå inte tycker att det behövs skärpta regler!det har gjorts studier på djur,men efetrsom det inte kan göras samma sak på människa är det svårt att bevisa, säger Livsmedelsverket. Men jag tycker att blotta risken och det som redan framkommit borde vara tillräckliga skäl för Livsmedelsverket att dra öronen å sig. Hur flata får de vara egentligen?

De testade skinkorna inehåll också mycket salt och vatten? Gissa varför? Jo, salt gör att man man inte känner smaken av alla kemikalier. Vatten gör att kilopriset blir lägre, köttet blir ju mer utspätt. Så passa er för all billig skit de vill sälja till oss! Ju billigare, desto sämre kvalitet. Vi får helt enkelt det vi betalar för (i bästa fall).

Glutamat finns naturligt i många livsmedel men kan även tillsättas som smakförstärkare. Om det tillsätts måste det stå på innehållsdeklarationen under namnet glutamat eller beteckningen E620-E625. Enligt Livsmedelsverket är salthalten hög i en produkt om den överstiger 1,25 gram salt per hundra gram mat. De testade skinkorna har en salthalt på mellan 2,5 och 3,8 gram per hundra gram, vilket alltså är klart över Livsmedelsverkets rekommendationer. Det är inte bra att äta för mycket salt. Det höjer blodtrycket och är cancerframkallande.
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument