Nyckelhålsmärket har blivit så vanligt att det är nästan meningslöst när det gäller bröd. 13 av 15 populära sorter klarar inte de skärpta krav som är på väg, visar GP:s granskning.
De som vill äta hälsosamt tittar efter det gröna nyckelhålet när de handlar. Det ska visa vilka produkter som ärr nyttiga och det har stor tyngd eftersom statliga Livsmedelsverket står bakom. Men för matbröd är det tveksamt om nyckelhålsmärkningen är en bra guide. Antalet nyckelhålsbröd är i dag 230 stycken. Det har gått inflation i nyckelhålsmärkningen för bröd och den har tappat trovärdighet. Märket sitter t ex på Pågens Jättefranska och Skogaholmslimpan - sorter som inte brukar förknippas med hälsosam diet.
Anledningen är dels att dagens regler inte är särskilt stränga: brödet får ha upp till 10 procent socker och behöver inte innehålla något fullkorn alls. Dels har tillverkarna anpassat många recept så att de precis klarar kraven. Dessutom har bagerierna lärt sig en ny teknik. Istället för att baka med fullkornsmjöl tillsätter de så kallade renframställda fibrer - det kan vara havrefiber, så kallad resistent stärkelse eller ämnet inulin som utvinns ur jordärtskocka.De "rena" fibrerna har positiva effekter men är inte lika nyttiga som äkta fullkorn, som bland annat förebygger hjärt- och kärlsjukdomar.
Nu vill Livsmedelsverket, tillsammans med sina danska och norska motsvarigheter, skärpa kraven kraftigt. Den tillåtna sockerhalten halveras och dessutom införs krav på fullkorn (se fakta). 80 procent av de sorter som idag har nyckelhåletkommer att mista det, om inte recepten ändras.
Dagens regler för nyckelhålsmärkning av mjukt bröd:
Max 10 procent socker
Minst 4,5 gram kostfiber per 1 000 kilojoule energi (motsvarar 239 kcal)
Max 0,6 procent natrium (motsvarar 1,4 procent salt)
Max 7 procent fett
De nya reglerna:
Max 5 procent socker
Minst 25 procent fullkorn av torrvikten
Minst 5 procent kostfiber
Max 0,5 procent natrium (motsvarar 1,2 procent salt)
Max 7 procent fett
Dessa regler väntas träda i kraft till våren i Sverige, Norge och Danmark. Sedan har tillverkarna 18 månader på sig innan de gäller fullt ut.
hälsa
mat
livsmedel
samhälle
konsument
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar