( Bild Gunnar Lindgren)Det saknas belägg för att slam på jordbruksmark påverkar hälsan eller miljön negativt om man följer europeisk lagstiftning, skriver Gryaab i en replik till Lena Jarlövs, Naturskyddsföreningen, debattartikel i Gp den 3/9. Varför hänvisar de hänvisar till studier som gjorts utomlands och inte till svenska undrar vän av ordning? Kanske därför att det finns svenska studier från tex SLU och Göran Petterson från Chalmers som säger motsatsen?
Vidare skriver de
"All näring och mullbildande ämnen som finns i avloppsvattnet kan nu komma tillMiljöexperten Gunnar Lindgren säger att i själva verket kan de mullbildande ämnen som kommer från avföringen (svårnedbrytbara fibrer) uppskattas till högst ca 3 procent av slamhögen eller ca 10 procent av slammets torrsubstans (se bif. länk).Andra beståndsdelar är pappersfibrer, tygbitar och rester från nedbrytningsorganismerna. Det är dock en öppen fråga om fibrer från en polyestertröja, gummibitar och akrylplast (polymerer från slamavvattningen) skall tjäna som "mullbildande ämne" i åkerjorden, när livsmedels-produktionen går "mot världens renaste jordbruk", säger han?
nytta på odlad mark och bli en del av kretsloppet. Vi bidrar därmed till att uppfylla ett nationellt miljömål. I avloppsslam finns det gott om näring, framför allt från den mat vi ätit, i form av kväve och fosfor. Det finns även mullbildande ämnen som åkermarken behöver."
Enligt SR vill allt fler bönder vill sprida kommunalt avloppsslam som gödsel på sina åkrar. Orsaken är enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, att konstgödsel blivit mycket dyrare - fosforpriset har stigit med 400 procent de två senaste åren. Det näringsrika avsloppsslammet får bönderna gratis från reningsverken. Det handlar också om att lantbrukarna nu känner sig tryggare med att gödsla med avloppsslam på grund av ett nytt certifieringsystem som ska garantera att inte gifter och smittor sprids med slammet.
I dagsläget är det 13 reningsverk runt om i landet som fått certifieringen och det står ytterligare 50 på kö för att få sitt slam godkänt inom det närmsta året. Intresset från reningsverken kommer inte minst av att det är mycket billigare att röta slammet till gödsel istället för att bränna det. Men oss konsumenter skiter de i!
Göran Petersson, professor i kemisk miljövetenskap på Chalmers i Göteborg, anser att det trots certifieringen finns stora risker med avloppsslam som gödselmedel. "Slammet är kemikaliesamhällets spegel" säger han. Det handlar om en otroligt stor mängd olika ämnen och man kan inte inbilla sig att man kan få någon som helst kontroll över förekomst och effekter av alla dessa ämnen genom ett certifieringssystem. Det handlar om antibiotika och om cellgifter och olika typer av hormoner och hormonliknande ämnen med biologiska effekter, enligt Göran Petersson. Men lantbrukarnas intresse att gödsla med rötat avloppslam ökar ändå pga att det är billigare än konstgödsel..
Här kan du läsa frågor & svar om spridning av avloppsslam.
I dagsläget är det 13 reningsverk runt om i landet som fått certifieringen och det står ytterligare 50 på kö för att få sitt slam godkänt inom det närmsta året. Intresset från reningsverken kommer inte minst av att det är mycket billigare att röta slammet till gödsel istället för att bränna det. Men oss konsumenter skiter de i!
Göran Petersson, professor i kemisk miljövetenskap på Chalmers i Göteborg, anser att det trots certifieringen finns stora risker med avloppsslam som gödselmedel. "Slammet är kemikaliesamhällets spegel" säger han. Det handlar om en otroligt stor mängd olika ämnen och man kan inte inbilla sig att man kan få någon som helst kontroll över förekomst och effekter av alla dessa ämnen genom ett certifieringssystem. Det handlar om antibiotika och om cellgifter och olika typer av hormoner och hormonliknande ämnen med biologiska effekter, enligt Göran Petersson. Men lantbrukarnas intresse att gödsla med rötat avloppslam ökar ändå pga att det är billigare än konstgödsel..
Här kan du läsa frågor & svar om spridning av avloppsslam.
Visst är det bra att kvaliteten på slammet höjs,men det ska inte spridas på våra åkrar där det sedan ska växa spannmål, grönsaker mm och foder till våra djur. Att hänvisa till miljömålen är synnerligen ruttet med tanke på att slammet förstör mer än det är till nytta. Ekonomiska intressen går alltså före folkhälsan.
Bloggar:mat ,samhälle, livsmedel forskning, samhälle, konsument, matblogg,miljö, intressant, politik, Göteborg,jordbruk, odlingsmark, ekologisk odling, SLU, hälsa,Intressant, lantbruk, vetenskap
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar