Maten billigare, men hur är det med kvaliten?

Matpriserna har i stort sett legat stilla de senaste 18 åren. En del varor har till och med blivit billigare.
Förklaringen är EU-inträdet 1995, lägre matmoms, hårdare konkurrens och effektivare produktion. Men vissa hävdar att kvaliteten har blivit lidande.Lågprismaten har blivit storsäljare, på bekostnad av kvalitén.

Thomas Svaton, vd för branschorganisationen Dagligvaruhandeln, säger att det varit en överlevnadsfråga för handeln att satsa på lågpris. Av de stora aktörerna gav Ica sig först in i lågprisrallyt, när utländska aktörer som Netto och Lidl etablerade sig. Sedan har de andra två livsmedelsjättarna, Coop och Axfood, alltså Hemköp och Willys, hakat på.Han lyfter fram butikskedjornas lansering av egna märken som en orsak till lågpristrenden.

Konsumenterna har fått billigare livsmedel. butikerna säljer. De stora förlorarna är de svenska bönderna, som inte alls har kunnat hänga med i prispressen. Både kött- och mjölkkorna minskar stadigt i antal och för grisbönderna är det ekonomiska läget katastrofalt. Höga svenska krav på djurskydd och klimatnackdelar gör det omöjligt för den svenska näringen att hänga med i lågprismatchen, säger Sören Persson, livsmedelsstrateg vid Lantbrukarnas Riksförbund.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, matlagning, matblogg, hälsa, konsument, konsumenter

Fisk växer inte på träden...

Det sägs att man blir smart av att äta fisk. Men ibland kan det faktiskt vara smartare att avstå. Vi är nämligen på god väg att tömma haven på fisk. Ta hjälp av Naturskyddsföreningens lista så kan du fortsätta njuta av havets läckerheter med gott samvete.

Här finns arter som är okej att äta, samt några stycken du absolut bör undvika. Fisk och skaldjur märkta med Krav eller MSC är alltid okej.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, matlagning, matblogg, hälsa, konsument, konsumenter

Jätteräkor en miljöfara

Jätteräkor (eller tigerräkor, gambas och scampi som de också kan kallas) har blivit allt vanligare i svenska butiker och restauranger. Men räkorna på tallriken har ett riktigt otäckt förflutet.Det vanligaste är att jätteräkorna kommer från Sydostasien där de odlats i stora bassänger. För att göra plats för bassängerna skövlar räkföretagen livsviktig mangroveskog. Fiskar och andra skaldjur som lever i skogen försvinner eller dör. Lokalbefolkningen som tidigare kunde livnära sig på fisket lämnas utan försörjningsmöjligheter.

Men inte nog med det. I bassängerna frodas bakterier och sjukdomar. Därför får räkorna antibiotika och doppas i giftiga kemikalier för att ”tvättas”. Stora dieselpumpar förser räkorna tillfälligt med friskt vatten, men förstör miljön i det långa loppet. Efter ett par år går det inte att odla jätteräkor på samma plats på grund av alla miljögifter som använts och släppts ut. Då flyttar räkodlingarna vidare till nästa plats. Lokalbefolkningen lämnas kvar i fattigdom i en totalt havererad miljö. Inte ens de "ekologiska" jätteräkorna är ett schysst miljöval.

Nu kan du hjälpa naturskyddsföreningen att få bort dem en gång för alla genom att gilla deras kampanj på Facebook .

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, matlagning, matblogg, hälsa, konsument, konsumenter

Maten en klassfråga

Medelklassen satsar på nyttigt och närproducerat medan arbetaren ofta äter sött och fett. Richard Tellström, filosofie doktor i måltidskunskap, ser måltiden som ett kulturellt fenomen som man inte ruckar på i första taget. Att äta enligt en viss diet ger tex hög status.

Sambanden mellan matvanor och social klass är en av de mer välbelagda. Både svensk och utländsk forskning pekar på det. En studie från Livsmedelsverket visar bland annat att arbetare konsumerar mindre grönsaker, ris och gryn och mer matfett och läsk. Men – påpekar Tellström – det finns även studier som visar att det inte finns ett samband.

Fransmannen Pierre Bourdieus forskning visar att arbetarklassen sällan talar om mat. Det är viktigare att man blir mätt än att man kan beskriva maten. Medelklassen, å andra sidan, hittar ofta på ord för att beskriva sin mat; pastan är al dente, vin beskrivs med fraser som ”svettlöddrande häst”.

Det är så vi svenskar har tänkt på mat. den ska i första hand vara mättande. Hurden smakar och ser ut har mindre beydelse. Tack och lov börjar detta ändras sakta men säkert i och med alla matprogram och kokböcker som produceras.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, matlagning, matblogg, hälsa, konsument, konsumenter

Svensk mat behöver inte vara god, viktigare att den är säker att äta

Fram till 1980 var Sverige en relativt slank nation. Idag räknas över hälften av alla svenska män och en tredjedel av kvinnorna som överviktiga. Aldrig har frågan om fettet varit mer omstridd än just nu. Varför har vi blivit så tjocka? Vilken roll spelar maten vi äter? Och hur blev fettet så laddat? Erik Haag provar dieten som livsstil.

Är det vettigt att staten ska bestämma vad vi äter? Det räknas tex som hälsofarligt att sälja hemproducerad mat till andra. Ursprungligen var orsaken att man ville undvika matförgiftningar. Att maten dessutom skulle vara god och ge samvaro tänkte ingen på. Därför blev också livsmedelstillverkningen industrialiserad. Därför serverar man nerkyld och inplastad mat till skolor, sjuka och gamla enligt det sk.cook-and- chill-systemet.Därför är det också livsmedelsindustrin som sitter i med i Livsmedelsverkets expertgrupper och bestämmer hur kostråden ska se ut. Vinstintresset går före folkhälsan.

Bloggar: mat ,samhälle, livsmedel forskning, matlagning, matblogg, hälsa, konsument, konsumenter